Ịgagharị gburugburu

Circumambulation[1] (site na Latin circum around[2] na ambulātus ịga ije[3]) bụ omume nke Ịgagharị gburugburu ihe dị nsọ ma ọ bụ arụsị.[4]
Mgbasa nke ụlọ arụsị ma ọ bụ ihe oyiyi chi bụ akụkụ dị mkpa nke omume ofufe Hindu na Buddha (nke a maara na Sanskrit dị ka pradakśiṇā).[1] Ọ dịkwa n'okpukpe ndị ọzọ, gụnyere Iso Ụzọ Kraịst, okpukpe ndị Juu, na Islam.
Okpukpe ndị India
[dezie | dezie ebe o si]N'ọtụtụ ụlọ nsọ Hindu, ihe owuwu ụlọ nsọ na-egosipụta akara ngosi nke njikọ Hindu nke mgbanwe ime mmụọ site na ndụ kwa ụbọchị ruo izu okè ime mmụọ dị ka njem site na ọkwa. Ụzọ okporo ụzọ maka okirikiri dị ugbu a nke ndị na-efe ofufe na-aga n'akụkụ aka elekere, na-amalite n'ọnụ ụzọ ebe nsọ wee na-abanye n'ime ime nsọ ebe e debere chi. Nke a bụ nsụgharị nke echiche ime mmụọ nke mgbanwe site na ọkwa dị iche iche na ndụ n'ime mmegharị anụ ahụ site n'aka ndị na-efe ofufe ka ha na-aga n'ime ime site n'ụlọ nzukọ ụgbọ elu gaa na ebe kachasị nsọ nke ike ime mmụọ nke chi. A na-eme ya n'akụkụ aka elekere na n'ụzọ dị iche karịa ọbụna ọtụtụ ugboro. Circumambulatory ịgagharị gburugburu ụlọ arụsị, site n'idebe oge, bụ ụdị ekpere Hindu na-emekarị. Ụzọ ụgbọ ala nke e ji nkume mee gburugburu ụlọ nsọ ahụ bụ ụzọ Pradakshina.[5]
Okpukpe Buddha
[dezie | dezie ebe o si]
A na-akpọkwa ya Pradakshina ma ọ bụ caṅkramaṇa na Sanskrit.
Okpukpe Buddha Zen
[dezie | dezie ebe o si]Na Zen Buddha, jundō (巡堂) nwere ike ịpụta usoro ememe ọ bụla ma ọ bụ gburugburu. Na Tassajara kwa ụtụtụ, onye ụkọchukwu na-eje ozi (導師 dōshi) na-eleta ebe ịchụàjà anọ dị iche iche n'ụzọ ha na-aga zendo, iji mee ụta na onyinye ihe nsure ọkụ na-esi ísì ụtọ. Jundō a na-amalite site na ntụgharị mbụ nke han [nkọwa dị mkpa], ma na-agwụ ka dōshi na-abanye na zendō na ntụgharị nke atọ. Mgbe ọ na-enye ihe nsure ọkụ na-esi ísì ụtọ ma na-akpọ isi ala n'elu ebe ịchụàjà, dōshi na-agagharị na zendō n'azụ ndị na-atụgharị uche, n'ihe a na-akpọ kentan (潛単), nyocha nke ikpo okwu. Ka dōshi na-agafe, onye ọ bụla bi na ya na-eweli aka ya na gasshō (合掌) n'ebughị ikpere n'ala. Nke a na-esonyere dōshi na ndị na-anọchite anya ya na nkwenye ibe ha.
Okpukpe Sikh
[dezie | dezie ebe o si]Na Lavan pheras, nke a na-eme n'oge emume agbamakwụkwọ, agba anọ nke pheras na-anọchi anya njikọ sacrosanct n'ụdị gburugburu nke ihe na-eme ka ọ dị ọcha, n'ọnọdụ a akwụkwọ nsọ, Sri Guru Granth Sahib.
Okpukpe Abraham
[dezie | dezie ebe o si]Iso Ụzọ Kraịst
[dezie | dezie ebe o si]Na Chọọchị Katọlik, onye ụkọchukwu na-agagharị mgbe ụfọdụ gburugburu ebe ịchụàjà ka ọ na-eji ihe na-esi ísì ụtọ. Ọzọkwa, n'ebe nsọ ụfọdụ nke Katọlik, ọ bụ omenala ịgba gburugburu ihe ofufe nke ebe ahụ, na-abụkarị ihe ncheta nke onye nsọ ma ọ bụ ihe oyiyi nke Jizọs ma ọ bụ Nwa Agbọghọ Na-amaghị Nwoke Mary. A na-emekarị nke a ugboro atọ, dịka ihe na-ezo aka na Atọ n'Ime Otu. N'ime Tridentine Rite, a na-akpasukwa ihe ndị dị na Bread na Wine n'ihu nraranye site na ịgba ha gburugburu, ugboro abụọ na-emegide elekere, otu ugboro na-emeghe elekere. Ekpere Latin na-ejikọta ihe a na-esi ísì ụtọ.
Na Romania, e nwere omenala Ista iji mee ihe gburugburu ụka ugboro atọ site n'ịbụ abụ ndị ụkọchukwu na-eduga ndị mmadụ, obere oge tupu ha emechaa Liturgy Ista. Ọ na-anọchi anya ngagharị olili ozu nke Jizọs Kraịst. [6]
Circumambulation bụ ihe a na-ahụkarị n'ọtụtụ ozi ndị Ọtọdọks nke Ọwụwa Anyanwụ na nke Ọtọdọks nke Ọwụwa Anyanwụ. N'omenala Ndị Copt, n'oge liturgy, onye ụkọchukwu na-agba ebe ịchụàjà gburugburu ebe onye enyemaka (nwa nwoke ebe ịchụàjà) na-ejide obe n'akụkụ nke ọzọ.
Nke a bụkwa ihe a na-emekarị na Lutheran, Roman Katọlik, Anglican na Methodist church n'oge Lent mgbe a na-eme emume Stations of the Cross. Onye ụkọchukwu na ndị na-eje ozi n'ebe ịchụàjà na-aga gburugburu ime ụlọ ụka na-eleta nke ọ bụla n'ime ọdụ 14.
Na Palm Sunday na ụka nke ọtụtụ Okpukpe Ndị Kraịst, a na-enye ndị otu ọgbakọ ahụ, mgbe mgbe ụmụaka, nkwụ ha na-ebu ka ha na-agagharị n'ime ụlọ ụka ahụ.[7][8] Na Chọọchị nke Pakistan, Chọọchị Protestant dị n'otu, ndị na-ekwesị ntụkwasị obi na Palm Sunday na-eburu alaka nkwụ n'ime chọọchị ka ha na-abụ abụ ọma 24.
Alakụba
[dezie | dezie ebe o si]
Tawaf (طواف) bụ otu n'ime emume ndị Alakụba nke njem ala nsọ. N'oge Hajji na Umrah, Ndị Alakụba ga-agagharị na Kaaba (ebe kachasị nsọ na Islam) ugboro asaa, n'akụkụ na-emegide elekere.[4] E kwenyere na ịgba gburugburu na-egosi ịdị n'otu nke ndị kwere ekwe n'ofufe Chineke, ka ha na-agagharị n'otu gburugburu Kaaba, ka ha nọ na-arịọ Allah arịrịọ.
Okpukpe ndị Juu
[dezie | dezie ebe o si]Okpukpe ndị Juu na-eji circumambulation eme emume Hakafot n'oge Ememme Sukkot na-agwụ na Hakafot asaa na Hoshanah Rabbah, njedebe nke Ememme ahụ. A na-emekwa ha n'oge Hakafot na Simchat Torah, ebe ndị Juu na-agba egwú na-agba gburugburu Akwụkwọ Mpịakọta Torah. Dị ka omenala si dị, ndị Juu na-agba ndị di ha nwanyị gburugburu n'oge emume agbamakwụkwọ n'okpuru chuppa na ọtụtụ ndị Juu na na-agba egwú na agbamakwụkwọ na Bar Mitzvahs na-eme site na ịkwagharị gburugburu.
Dị ka Mishnah dị na Tractate Midot 2:2, si kwuo, mgbe mmadụ rịgooro n'Ugwu Ụlọ nsọ dị na Jerusalem na Ememme Ndị Nsọ Atọ n'oge ịdị adị nke Ụlọ Nsọ ahụ, ha ga-agagharị n'ụzọ na-emegide elekere. Onye nwere ihe ọjọọ mere ha ga-agagharị n'akụkụ elekere ka onye ọ bụla wee hụ ha na-aga n'akụkụ a pụrụ iche onye ahụ nwere ike ịgwa ha ihe na-ezighi ezi (ya bụ, ha bụ ndị na-eru uju ma ọ bụ a chụpụrụ ha) na onye zutere ha ga-ekpe ekpere maka ha n'aha "Onye bi n'ụlọ a" [9]
Okpukpe Bahá'í
[dezie | dezie ebe o si]Ndị na-eso nke okwukwe Bahá'í na-eme ngagharị nke ma ụlọ arụsị nke Báb na Bahá'u'lláh n'oge njem njem ha dị obere na Haifa na Bahjí, na Palestine. Mgbe a na-agbagharị gburugburu, a na-eme emume ihe ngosi nke Chineke ndị a na nkịtị ma na-eme kwa ụbọchị dị nsọ dịka ọmụmụ na nrịgo nke Bahá'u'lláh yana ọmụmụ na ọnwụ nke Báb.[10]
Bön
[dezie | dezie ebe o si]Bönpo dị na Tibet na-agagharị (n'ozuzu) n'ụzọ na-emegide elekere, nke ahụ bụ ntụziaka na-emegiderịta onwe ya na mmegharị nke Anyanwụ. [citation needed]
Freemasonry
[dezie | dezie ebe o si]
Ndị na-achọ akwụkwọ maka ogo ụkpụrụ atọ nke Freemasonry na-agbagharị ebe ịchụàjà n'ime ụlọ ezumike. A na-eme ya n'ụdị amamihe elekere. Ọnụ ọgụgụ nke oge ndị a na-aga ime na-agbagharị gburugburu ebe ịchụàjà na-adabere n'ogo nke a na-enye..[11]
Hụkwa
[dezie | dezie ebe o si]- Sunwise (n'akụkụ elekere)
- Widdershins (nke na-aga n'ihu)
- Egwú gburugburu
- Kora (njem)
- Parikrama
- Svastika
- Sauvastika
- Stupa
Edemsibia
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Goblet d'Alviella (1908). Circumambulation in: Encyclopædia of Religion and Ethics, Volume 3, 667 – 669. Edinburgh: Clark.
- ↑ Circum-. Dictionary.com. Retrieved on 2014-03-07.
- ↑ Ambulate. Dictionary.com. Retrieved on 2014-03-07.
- ↑ 4.0 4.1 Bowker (1999). The Oxford Dictionary of World Religions. New York: Oxford University Press. ISBN 0-19-866242-4. Kpọpụta njehie: Invalid
<ref>
tag; name "Bowker" defined multiple times with different content - ↑ Architecture of the Indian Subcontinent – glossary. indoarch.org. Retrieved on 2007-01-10.
- ↑ Slujba Prohodului.
- ↑ Palm Sunday Marks Start of Holy Week (en). The Christian Post (28 March 2010). Retrieved on 2019-10-30.
- ↑ When Is Palm Sunday? Here's Everything You Need to Know (en-US). Woman's Day (2019-03-04). Retrieved on 2019-10-30.
- ↑ Mishnah Middot 2:2. www.sefaria.org.
- ↑ Circumambulation of Bahjí- from dawn until dusk. Hasten Forth (July 7, 2010). Archived from the original on 2013-10-05. Retrieved on 2011-11-18.
- ↑ Duncan (15 September 1988). Duncan's Ritual of Freemasonry. University of Chicago Press. ISBN 0-226-53230-5.