Gaa na ọdịnaya

Ọ dịghị Ndị A Na-eme Ihe Niile Ma Ọ bụ Ndị A Na Na-edo Nri

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ihe ngosi nke otu ahụ

Ni Putes Ni Soumises (nke na-asụgharịkarị ka ọ bụghị akwụna ma ọ bụ ndị na-edo onwe ha n'okpuru) bụ òtù ndị inyom French, hiwere na 2002, bụ nke nwetara nkwado nke ndị nta akụkọ French na National Assembly nke France. Ọ na-adaberekarị na ego ọha. Ọ bụkwa aha akwụkwọ Fadela Amara dere, otu n'ime ndị isi otu ahụ, site n'enyemaka nke onye nta akụkọ Le Monde Sylvia Zappi.

N'afọ 2005, òtù a kpaliri okike nke otu a na-akpọ Varken Hora eller Kuvad na Sweden.[1]

A họpụtara Fadela Amara ka ọ bụrụ onye nta akụkọ maka amụma obodo na ọchịchị mbụ François Fillon na May 2007. Ọ hapụrụ gọọmentị na 2010, ma bụrụ onye nlekọta France na-ahụ maka mmekọrịta ọha na eze na January 2011. [2]

Ndị otu ụmụ nwanyị France na-eto eto, gụnyere Samira Bellil, hibere NPNS na nzaghachi maka ime ihe ike a na-eduzi ha na mpaghara ndị Alakụba kwabatara nke ukwuu (banlieues) na ụlọ ọha (obodo) nke obodo ndị dị ka Paris, Lyon na Toulouse. ebe a na-akpọ ndị omekome a haziri ahazi dị ka ndị njem nlegharị anya, ma ọ bụ “gafere gburugburu".[3][4]

Ihe mgbaru ọsọ

[dezie | dezie ebe o si]

Ni Putes Ni Soum na-alụ ọgụ megide ime ihe ike na-elekwasị anya n'ụmụ nwanyị, gụnyere Ime ihe ike n'ụlọ na ndina n'ike, yana nrụgide ọha na eze.

Ikpo okwu nke òtù ahụ maka ndị na-eme ihe ike n'ụlọ na-enyere ụmụ nwanyị na ụmụ ha aka ịgbanahụ ọnọdụ ndị dị ize ndụ ma na-akwado ha n'ịrụzigharị ndụ ha mgbe ihe ahụ gasịrị. Ndị na-akwado ya bụ ndị ọka iwu, ndị ọkà n'akparamàgwà mmadụ, ọkachamara n'ihe gbasara agụmakwụkwọ na onye ndụmọdụ iwu.

Ni Putes Ni Soumises na-akwadokwa White Ribbon Campaign, nke na-aga site na 25 Nọvemba ruo 6 Disemba kwa afọ, ma jiri nke a dị ka ohere iji kwalite 3919, enyemaka ime ihe ike n'ụlọ.

Ọ dịghị mgbe a na-etinye ya ma ọ bụ na-eweli ya elu White Ribbon Campaign poster

Ni Putes Ni Soumises na-emekwa nzukọ ọmụmụ ihe na-eme ka a mara n'ụlọ akwụkwọ iji gbaa ụmụ akwụkwọ ume iche echiche banyere ịha nhata nwoke na nwanyị ma mebie usoro nke ịkpa ókè nwoke na nwanyị. N'ụzọ dị otú a, mmegharị ahụ nwere ike iru ụmụ akwụkwọ 950 na 2016.

Okwu mkpagharị a na-eji pụtara ma ịwụ akpata oyi ma na-achịkọta ọnụ. Ndị otu na-eme ngagharị iwe megide mgbanwe akparamagwa n'ebe ụmụ nwanyị nọ, na-ekwu na enwekwu mmetụta nke extremism nke Islam na mpaghara France ndị nwere nnukwu ndị mbata. Otu ihe na-emetụ n'ahụ bụ mmeso ụmụ nwanyị Alakụba. Ndị otu na-ekwu na enwere ike ịmanye ha iyi mkpuchi, ịhapụ ụlọ akwụkwọ, na ịlụ di na nwunye n'oge.[5] Otú ọ dị, mmegharị ahụ na-anọchite anya ụmụ nwanyị sitere n'okpukpe niile na agbụrụ agbụrụ, ndị niile nwere ike ịchọta onwe ha na ịda ogbenye na ghettoisation nke cités.

Nsụgharị nke isi ihe nke arịrịọ mba NPNS na ebe nrụọrụ weebụ ya: [5]

  • Enweghị omume ọma: ọnọdụ anyị emebiwo. Mgbasa ozi na ndọrọ ndọrọ ọchịchị emeghị ihe ọ bụla, ma ọ bụ obere ihe, maka anyị.
  • Enweghị ihe ọjọọ ọzọ. Ike gwụrụ anyị na ndị mmadụ na-ekwu maka anyị, na a na-emeso anyị n'ụzọ nlelị.
  • Enweghị ihe ọzọ mere anyị ji mee mmegbu n'aha ikike ịbụ ihe dị iche na nkwanye ùgwù maka ndị na-amanye anyị ịkwatu isi anyị.
  • Enweghịzi ịgbachi nkịtị na arụmụka ọha na eze banyere ime ihe ike, ịda ogbenye na ịkpa ókè.

Akụkọ mmalite

[dezie | dezie ebe o si]

Samira Bellil na Sohanne Benziane

[dezie | dezie ebe o si]

Ikpe abụọ a ma ama nyere NPNS ihe mkpali pụrụ iche n'afọ 2003. Nke mbụ bụ nke Samira Bellil, onye bipụtara akwụkwọ akpọrọ Dans l'enfer des tournantes ("In Gang Rape Hell"). [3][4] N'omenala nke banlieues, a na-akpọ ndị otu a haziri ahazi dị ka tournantes, ma ọ bụ "pass-arounds".[3][4]

N'akwụkwọ ya, Bellil na-akọ akụkọ ndụ ya dị ka nwa agbọghọ n'okpuru la loi des cités (iwu nke ghetto) ebe e dinara ya n'ike karịa otu oge, oge mbụ mgbe ọ dị afọ 13, na-atụ egwu ikwu okwu, ma mesịa hụ ya naanị dị ka ihe mmekọahụ, nke ezinụlọ ya na ụfọdụ ndị enyi ya chepụrụ.[3][4]

Ikpe nke abụọ bụ nke Sohanne Benziane dị afọ iri na asaa, onye a na-ebo ebubo na ọ bụ onye ndú obere oge gbara ọkụ.

Ngagharị iwe

[dezie | dezie ebe o si]

N'ihi ihe omume ndị a, ndị otu Ni Putes Ni Soumises mere ngagharị iwe gafere France, nke malitere na Febụwarị 2003 wee gafee ihe karịrị obodo 20 tupu ọ rụchaa na ngagharị iwe 30,000 na Paris na 8 Machị 2003. A na-akpọ njem ahụ la Marche des femmes des quartiers contre les ghettos et pour l'égalité (Njem nke ụmụ nwanyị site na ụlọ ọha na eze megide Ghettoes na maka ịha nhata).

Ndị nnọchi anya Ni Putes Ni Soumises natara Praịm Minista France Jean Pierre Raffarin. E tinyekwara ozi ha n'ime emume gọọmentị nke Bastille Day 2003 na Paris, mgbe a kwụnyere nnukwu ihe ngosi 14 nke ọ bụla n'ime nwanyị nke oge a yi uwe dị ka Marianne, ihe nnọchianya nke French Republic, na ogidi nke Palais Bourbon, ụlọ nke Assemblée nationale (ụlọ ala nke ndị omeiwu France).


Gọọmentị France nabatara aro ise na-esonụ:

  1. Mbipụta nke akwụkwọ ntuziaka agụmakwụkwọ na-ekwu maka nkwanye ùgwù, nke a ga-ekesa na ọrụ ụlọ na ụlọ akwụkwọ.
  2. Ntọala nke ụlọ nchekwa n'ebe dị anya site na ọrụ ụlọ maka ụmụ agbọghọ na ụmụ nwanyị nọ na nsogbu ozugbo, ebe ha nwere ike ịdị nchebe na amaghị aha.
  3. Ịmepụta ebe nyocha isii ebe ụmụ nwanyị ga-enwe ike ịnụ olu ha.
  4. Nhazi nke nzukọ ọmụmụ ihe ọzụzụ maka ụmụ nwanyị iji zụlite ike ha pụrụ iche.
  5. Ndokwa pụrụ iche e mere n'ụlọ ọrụ ndị uwe ojii maka ụmụ agbọghọ na ụmụ nwanyị bụ ndị e mere ihe ike.

Ụlọ Mixité

[dezie | dezie ebe o si]

Mmeghe nke Maison de la Mixitié, ụlọ ọrụ nke òtù ahụ na 20th arrondissement nke Paris, mere na 2006. Onye isi ala Jacques Chirac na onye ga-abụ onye isi ala François Hollande gara ihe omume ahụ.

Akụkọ ihe mere eme n'oge na-adịbeghị anya

[dezie | dezie ebe o si]

N'ọnwa Nọvemba afọ 2016 Ni Putes Ni Soumises họpụtara otu ndị ndu ọhụrụ, ya na Stéphanie Rameau, onye na-eje ozi ogologo oge na onye na-eme ihe ike na mmegharị ahụ, họpụtara onye isi ala.

Na Mee 2017 Ni Putes Ni Soumises kwagara n'ụlọ ọhụrụ ya na 80 rue de Paris na Montreuil, mpaghara ndị ọrụ na-arụ ọrụ na Paris.

Ni Putes Ni Soumises akatọwo ya site n'aka ndị France dị iche iche na ndị edemede aka ekpe (Sylvie Tissot, Elsa Dorlin, Étienne Balibar, Houria Bouteldja, wdg), bụ ndị kwuru na ọ kpuchiri ọrụ nke ndị ọzọ na-ahụ maka ụmụ nwanyị na ọ kwadoro Islamophobic instrumentalisation nke ụmụ nwanyị site na French Right.[6]

Houria Bouteldja ruru eru Ni Putes ni Soumises dị ka Ideological State Apparatus (AIE). A ga-ahụ arụmụka n'etiti ndị French Left banyere iwu 2004 gbasara ụwa na akara okpukpe doro anya n'ụlọ akwụkwọ, nke a na-elekwasị anya na Hijab, n'okpuru ìhè a.[6] Ha na-emesi ike na, nke mbụ, ịkpa ókè nwoke na nwanyị abụghị kpọmkwem maka ndị mbịarambịa, omenala French n'onwe ya abụghị nke na-enweghị ịkpa ókè nwanyị, na nke abụọ, na ilekwasị anya na omume mgbasa ozi na ime ihe ike na-agafe n'okpuru ịgbachi nkịtị na-eme ka ụmụ nwanyị ghara ịdị mma. [6]

Sylvie Tissot dere na Amara sooro Cercle de l'Oratoire rụkọọ ọrụ, Mohammed Abdi, onye isi oche nke NGO ugbu a, bụ onye otu echiche a.

  • Mmekọahụ na France
  • Alakụba na France

Ọchịagha

[dezie | dezie ebe o si]
  • Islam na ime ihe ike n'ụlọ
  • Ụmụ nwanyị na Alakụba
  • Madonna–whore complex - Enweghị ike ịnọgide na-enwe mmekọahụ n'ime mmekọrịta ịhụnanya

Ebem si dee

[dezie | dezie ebe o si]
  1. "Identitetspolitiken måste bort", Vestmanlands Läns Tidning, 2 February 2017. Retrieved on 3 February 2017. (in Swedish)
  2. "Fadela Amara nommée inspectrice générale des affaires sociales", Le Monde, 2011-01-05. Retrieved on 2011-03-24. (in French)
  3. 3.0 3.1 3.2 3.3 Ireland (Winter 2007). "Textualizing Trauma in Samira Bellil's Dans l'enfer des tournantes and Fabrice Génestal's La squale". Dalhousie French Studies 81: 131–141.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Ireland 131–141" defined multiple times with different content
  4. 4.0 4.1 4.2 4.3 Hron (2010). Translating Pain: Immigrant Suffering in Literature and Culture. University of Toronto Press. ISBN 978-1-4426-9324-1.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Hron 2010" defined multiple times with different content
  5. Ni Putes Ni Soumises - Le Site Officiel -
  6. 6.0 6.1 6.2 Sylvie Tissot, Bilan d’un féminisme d’État, in Plein Droit n°75, December 2007