Gaa na ọdịnaya

Ọdọ Mmiri Mai-Ndombe

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ọdọ Mmiri Mai-Ndombe na Osimiri Fimi, n'agba uhie

Ọdọ Mmiri Mai-Ndombe (French: Lac Mai-Ndombe, Dutch: Mai-Ndombemeer) bụ nnukwu ọdọ mmiri mmiri dị ọcha na Mai-Ndombe province na ọdịda anyanwụ Democratic Republic of the Congo. Ọdọ mmiri ahụ dị n'ime mpaghara Tumba-Ngiri-Maindombe, Ala Mmiri kachasị ukwuu nke Mba Nile nke a nabatara site na Ramsar Convention n'ụwa.[1]

Ọnọdụ

[dezie | dezie ebe o si]

Ọdọ mmiri ahụ na-asọba n'ebe ndịda site na Osimiri Fimi gaa na Kwah na Osimiri Congo. A maara ya ruo 1972 dị ka Lake Leopold II (French: Lac Léopold II; Dutch: Leopold II-meer) mgbe Leopold nke Abụọ, Eze nke ndị Belgium. Mai-Ndombe pụtara "mmiri ojii" n'asụsụ Kikongo. Ọdọ mmiri ahụ nwere ọdịdị na-adịghị mma ma dị omimi site na naanị mita 5 (nkezi) ruo mita 10 (kachasị). Ọ dị ihe dị ka square maịlụ 890 (square km 2,300), a maara na ọ na-amụba okpukpu abụọ ma ọ bụ okpukpu atọ n'oge mmiri ozuzo. Mmiri ya na-enweta oxygen n'ime omimi ha niile, pH ya dịkwa site na 4.2 ruo 5.5. Oke osimiri dị ala, nke nwere oke ọhịa gbara ya gburugburu site na oke ọhịa dị oke mmiri ozuzo nke dị n'akụkụ ugwu na oke ọhịa dị iche iche na savanna n'ebe ndịda.

Biodiversity

[dezie | dezie ebe o si]

Nnyocha egosila na e nwere ọtụtụ ụdị anụmanụ dị iche iche n'ime na gburugburu ọdọ mmiri ahụ, anụmanụ dịka ụdị otter abụọ, marsh mongoose, giant otter shrew, ọtụtụ waterbirds, crocodiles na mbe.[2]

Mai-Ndombe nwere ihe ndị dị ka acidic, blackwater, n'ozuzu ha, azụ̀ dị n'ọdọ mmiri a adịghị mma, ọbụlagodi ma e jiri ya tụnyere mpaghara ndị ọzọ dị na mpaghara Osimiri Congo.[2] Ọ bụ ezie na ọ dị ka Ọdọ Mmiri Tumba n'ihe gbasara gburugburu ebe obibi ma mgbe ụfọdụ ọwa ma ọ bụ apịtị na-ejikọ ya kpọmkwem, e nwere ụfọdụ ọdịiche dị mkpa n'anụmanụ azụ̀ nke bi n'ọdọ mmiri abụọ ahụ, mana e nwekwara ọtụtụ ụdị azụ̀ ndị a na-ekerịta.[2][3] George Albert Boulenger mere nyocha mbụ ihe karịrị otu narị afọ gara aga, e nwebeghịkwa obere nnyocha e mere gbasara azụ̀ dị n'ọdọ mmiri ahụ mgbe e mesịrị.[2] Dịka ọmụmaatụ, e mere nnyocha mbụ nke akụkụ ugwu ya naanị n'afọ 2002.[4] A maara ihe karịrị ụdị azụ iri atọ, mana a na-eche na ọnụọgụgụ ha dị elu karịa nke ukwuu.[2] E nwere endemics ise a maara: catfish Amphilius opisthophthalmus na cichlid Hemichromis cerasogaster Boulenger kọwara nke ọma n'ụzọ sayensị.[2] Ihe ndị ọzọ bụ nchọpụta ọhụrụ nke a kọwara naanị n'ime iri afọ ole na ole gara aga: Na 1984, ụdị cichlid ọhụrụ, Nanochromis transvestitus, a kpọrọ ya aha maka eziokwu ahụ bụ na ọ na-egosipụta mgbanwe mmekọahụ dichromatism, nke a kọwara n'ụzọ sayensị site n'ọdọ mmiri ahụ.[5] Na 2006, ụdị cichlid ọhụrụ ọzọ, Nanochromis wickleri, nke a kọwara,[4] na afọ 2008, ụdị azụ̀ catfish ọhụrụ, Chrysichthys praecox, ka e dekọrọ.[3]

Ọrụ akụ na ụba

[dezie | dezie ebe o si]

Ụfọdụ n'ime ebe ndị bụ isi nke ụlọ ọrụ na-akụ osisi Sodefor dị n'ebe ugwu na ndịda nke Ọdọ Mmiri Mai-Ndombe.[6] Na 28 Nọvemba 2009, ụgbọ mmiri abụọ e ji osisi rụọ mikpuru nke mere ka mmadụ 73 nwụọ. E nyeghị ikike ibu ndị njem n'ụgbọ mmiri ahụ, mana a kwenyere na o nwere ihe dị ka mmadụ 270 n'ime ya n'oge ahụ.[7]

A na-ejikarị ọdọ mmiri Mai-Ndombe na usoro osimiri eme njem n'ofe obodo ahụ n'ihi na usoro okporo ụzọ ala ezughị oke. Ọtụtụ ụgbọ mmiri ndị njem na-ebu ọtụtụ narị mmadụ kwa ụbọchị. Ọtụtụ n'ime ụgbọ mmiri ndị a ochie ma a naghị elekọta ha nke ọma. Na Satọde, Mee 25, 2019, ụgbọ mmiri ndị njem karịrị mmadụ 350 kpuru n'oké ifufe. E kwuputara na ihe karịrị mmadụ iri anọ na ise nwụrụ n'ụbọchị mbụ ahụ, a hụkwara na ihe karịrị otu narị ka furu efu. N'ịzaghachi, gọọmentị kwuru na ha ga-amachibido ụgbọ mmiri osisi ndị na-ebu mmadụ karịrị afọ ise ịgafe ọdọ mmiri ahụ.[8]

Ndekọ Akwụkwọ

[dezie | dezie ebe o si]
  • Mapping the vegetation cover of the Mai-Ndombe region (Democratic Republic of the Congo). Regional School of Integrated Forest and Land Management. University of Kinshasa, July 2003
  • Source book for the inland fishery resources of Africa, Vol. 1. J.-P. Vanden Bossche & G.M. Bernacsek ISBN 92-5-102983-0

Ntụaka

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Logging concession different periods. Institute for Environmental Security. Archived from the original on 2016-03-04. Retrieved on 2012-01-28.
  2. 1 2 3 4 5 6 Peck, E. (2013, updated 2015). Mai Ndombe Archived 2017-01-16 at the Wayback Machine. Freshwater Ecoregions of the World. Retrieved 11 October 2019.
  3. 1 2 Michael Hardman. "A sexually dimorphic species of Chrysichthys (Siluriformes: Claroteidae) from Lac Mai-Ndombe, Democratic Republic of the Congo". Ichthyol. Explor. Freshwaters 19 (2): 175–184. 
  4. 1 2 Ulrich K. Schliewen (April 10, 2006). "A new species of Nanochromis (Teleostei: Cichlidae) from Lake Mai Ndombe, central Congo Basin, Democratic Republic of Congo". Zootaxa 1169 (33). 
  5. Donald J. Stewart (February 23, 1984). "A New Species of Dwarf Cichilid Fish with Reversed Sexual Dichromatism from Lac Mai-Ndombe, Zaïre". Copeia 1984 (1): 82–86. DOI:10.2307/1445037. 
  6. Carte Illustrative Actions Sociales. SODEFOR. Archived from the original on 2016-03-04. Retrieved on 2012-02-03.
  7. BBC News article reporting the boat sinking
  8. 30 dead, more than 150 missing after boat sinks on Congo lake (2019-05-27).

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]