Ọkụ ọkụkọ
Ọkpụkpụ gallbladder ma ọ bụ sachaa imeju bụ usoro ọgwụgwọ ọzọ metụtara ibu ọnụ, na-esochi ntinye nke nnu Epsom nnu, mmanụ oliv na mmiri mkpụrụ osisi grepu, n'ọnọdụ ụfọdụ ejiri ihe ndị ọzọ dochie ya.[1]. Ndị na-akwado ya na-ekwu na ọ ga-ekwe omume iwepụ ọ bụghị naanị nkume gallstones ndị a ma ama na gallbladder, kamakwa ihe a na-akpọ nkume intra-hepatic site na bile ducts nke imeju site na usoro a.
E nwere usoro iwu dị iche iche, nke a na-eme ka ọkpụkpụ afọ. Mmadụ nwere ike ịmata ọdịiche dị n'etiti "ihe oriri" sitere na ọgwụ ọdịnala na ndị a maara onye dere ya.
Mgbe a na-enyocha ya na sayensị, a chọpụtara na "gallstones" nke otu ndị ọrịa mepụtara enweghị cholesterol, bilirubin, ma ọ bụ calcium, nke na-egosipụta ihe ndị dị na gallstones, mana kama ọ bụ 75% fatty acids.[1] N'ọnọdụ abụọ, nyocha kemịkal nke ihe a na-eche na ọ bụ gallstones nke a na-ewepụ n'oge ọ na-agbapụta gall bladder gosiri na ndị a abụghị ezigbo gallstones, kama "nkume ncha", nke bụ ihe ndị e mepụtara n'ime eriri afọ n'ihi mmeghachi omume nke mmiri na-agbari nri na ọgwụgwọ a na-eri.[2][3]
Ihe ize ndụ
[dezie | dezie ebe o si]Ndị na-anwa ọgwụgwọ a na-enwekarị ihe mgbu afọ na afọ ọsịsa.[1]
N'otu ihe a kọrọ, otu onye ọrịa nwere pancreatitis biliary mgbe ọ gbasịrị gall bladder.
Edemsibia
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ 1.0 1.1 Gaby (2009). "Nutritional Approaches to Prevention and Treatment of Gallstones". Alternative Medicine Review 14 (3): 258–67. PMID 19803550. Kpọpụta njehie: Invalid
<ref>tag; name "AMR" defined multiple times with different content - ↑ Sies (2005). "Could these be gallstones?". The Lancet 365 (9468). DOI:10.1016/S0140-6736(05)66373-8. PMID 15836886.
- ↑ Ewald (2009). "Flushing stones? 'Leberreinigung' und 'Gallenspülungen'" (in de). Dtsch Med Wochenschr 134 (36). DOI:10.1055/s-0029-1234016. PMID 19718602.