Ọrịa Ịgbọ Ọbara (Hemoptysis)
| Ọrịa Ịgbọ Ọbara (Hemoptysis) |
|---|
| Ọrịa Ịgbọ Ọbara | |
|---|---|
| Aha ndị ọzọ | Haemoptysis, ịkwapụta ọbara n'ụkwara |
| N'okpuru aka ekpe: Ọzịza nke brọnchọs nwere ike ibute asọ mmiri dị ọbara ọbara. | |
| Nkwupụta |
|
| Ihe pụrụ iche | Ọrịa akpa ume |
| Mgbaàmà | Ịgbọ ọbara ma ọ bụ asọ mmiri dị ọbara ọbara |
| Nsogbu | Ọchịchọ akpa ume, akpịrị ịkpọ nkụ |
| Ihe Ndị Na-akpata ya | Ọrịa ọgbụgba, Ọrịa kansa akpa ume, ọrịa ụfọdụ, embolism akpa umeEmbolism nke akpa ume |
| Nnyocha dị iche iche | epistaxis (nke jikọtara ya na Mmiri na-agbapụta n'olu) |
Hemoptysis ma ọ bụ Haemoptysis bụ ịgbọpụta ọbara ma ọ bụ asọ mmiri na-acha ọbara ọbara site n'ọnụ nke na-abịa site na bronchi, larynx, trachea, ma ọ bụ akpa ume. N'ikwu ya n'ụzọ ọzọ, ọ bụ ụzọ ikuku dị n'ahụ mmadụ ịdị na-agba ọbara, nke na-anaghịkwa agụnye ụkwara. Nke a nwere ike ime na Ọrịa kansa akpa ume, ọrịa dịka ụkwara nta, bronchitis, ma ọ bụ oyi ịba n'ahụ, na ụfọdụ ọrịa obi ndị ụfọdụ. A na-ewere hemoptysis dị ka nke dị nnukwu ma o ruo 300 mL (11 imp fl oz; 10 US fl oz). N'ọnọdụ ndị dị otú ahụ, a na-enwe mmerụ ahụ siri ike mgbe niile. Ihe ize ndụ bụ isi na-abịa site na nkụchi ume, kama mgbafu ọbara.[1]
Nnyocha Ya
[dezie | dezie ebe o si]
- Akụkọ ihe mere eme gara aga, akụkọ ihe mere eme nke ọrịa dị ugbu a, akụkọ ihe omume nke ezinụlọ [2]
- akụkọ ihe mere eme nke ụkwara nta, bronchiectasis, bronchitis na-adịghị ala ala, mitral stenosis, wdg.
- akụkọ ihe mere eme nke ịṅụ sịga, ọrịa site n'ọrụ site na ikpughe onwe onye nye uzuzu silica, wdg.
- Ọbara
- ogologo oge ọ ga-anọru, ugboro ole ọ na-agba, ego ole ọ ga-efu
- Ọnụ ọgụgụ ọbara: ọbara buru ibu, ma ọ bụ enwere asọ mmiri ọbara dị na ya
- Ebe o yikarịrị ka ọbara ọ ga-esi pụta: ọ bụ site n'ụkwara? ka a gbọrọ ya agbọ n'ọnụ?
- Asọ mmiri dị ọbara ọbara
- ụcha ya, akparamagwa ya: ka ọ dị ọbara ọbara, ka ọbara ọ dị ọhụrụ, ọ dị ụfụfụ ụfụfụ na-acha pink, ọ dị ọbara ọbara rọọ arọ.
- Mgbaàmà ndị na-eso ya
- ahụ ọkụ, obi mgbu, ụkwara, asọ mmiri nwere abụ na ya, ọbara ọgbụgba n'ahụ, odo odo.
- Nnyocha foto
- X-ray nke obi, nnyocha CT (CT scan) na foto 3D ma ọ bụ CT virtual bronchoscopy, bronchial angiography.
- Nnyocha nke ụlọ nnyocha:
- Nnyocha ọbara: WBC
- Sputum: mkpụrụ ndụ na nnyocha nje bacteria, sputum culture
- Endoscopy nke eriri bronchoal [3]
Nnyocha dị iche iche
[dezie | dezie ebe o si]Ihe ndị a na-ahụkarị kacha akpata ọrịa ịgbọ ọbara n'ime ndị okenye bụ ọrịa obi ndị dịka bronchitis ma ọ bụ oyi ịba mmadụ n'ahụ.[1] N'ime ụmụaka, ọrịa ịgbọ ọbara na-abụkarị site na ọnụnọ nke ihe si ebe ọzọ bata n'ụzọ ikuku. Ihe ndị ọzọ na-akpata ya a na-ahụkarịkwa gụnyere Ọrịa kansa akpa ume na ụkwara nta. Ihe ndị bụ agụrụ gụrụ a hụ ha na-akpata ya gụnyere aspergilloma, bronchiectasis, coccidioidomycosis, Embolism nke akpa ume, ọrịa oyi, na cystic fibrosis. Ihe ndị a na-adịghị ahụkebe na-akpata ya gụnyere hereditary hemorrhagic telangiectasia (HHT ma ọ bụ Rendu-Osler-Weber syndrome), Goodpasture's syndrome, na granulomatosis yana polyangiitis. Otu ihe a na-adịghị ahụkebe na-akpata ọrịa ịgbọ ọbara n'ime ụmụ nwanyị bụ endometriosis, nke na-eduga na ọrịa ịgbọ ọbara na-eme kwa daa nke na-adabakarị na oge ịhụ nsọ n'ime pasent asaa nke ụmụ nwanyị nwere ọrịa endometriosus nke obi.[4] E nwere ike ime ka ọrịa ịgbọ ọbara kawanye njọ ma ọ bụ ọbụna kpata ya site n'ịnata ọgwụgwọ gabigara ókè nke ọgwụ mgbochi ịgba ọbara dịka warfarin.[citation needed]
Asọ mmiri ọbara dị na ya sitere na sinus maọbụ n'ebe imi ka e nwere kọwahie ya mgbe ụfọdụ na ọ bụ mgbaama ọrịa ịgbọ ọbara (ihe ndị si otu ahụ apụta nwere ike ịbụ mgbaama kansa imi maọbụ nke kansa sinus, mana ọ bụkwa ọrịa sinus). Mmerụ ahụ dị ebe ọzọ na-abụghị n'ụzọ ikuku nwekwara ike ịkpata mmadụ ịkwapụta ọbara. Ihe ndị metụtara obi na-akpata ya dịka nkụchi obi na mitral stenosis kwesịrị ka a gụpụ ha. Ebe ọbara sị apụta ka e nwere ike ịchọpụta site n'ụcha ya. Ọbara na-acha ọbara ọbara ọfụma dị ụfụfụ ụfụfụ na-esi n'ụzọ ikuku abịa, ebe ọbara gbachuru agbachu na-acha ka kọfị na-esi n'ọwara gastrointestinal apụta. Mgbe ụfọdụ, ọbara gbara site n'ọrịa ịgbọ ọbara na-acha nchara nchara. [citation needed]
- Kansa akpa ume, gụnyere ma carcinoma akpa ume nke mkpụrụ ndụ na-adịghị ntakịrị ma nke carcinoma akpa ume nke mkpụrụ ndụ dị ntakịrị. [citation needed]
- Sarcoidosis[5]
- Aspergilloma
- Tuberculosis
- Histoplasmosis[6]
- Pneumonia[7]
- Pulmonary edema[8][9]
- Endometriosis na thoracic endometriosis syndrome[10]
- Foreign body aspiration and aspiration pneumonia[11]
- Goodpasture's syndrome
- Microscopic polyangiitis[12]
- Granulomatosis with polyangiitis[13]
- Eosinophilic granulomatosis with polyangiitis[16][14]
- Bronchitis[15]
- Bronchiectasis[15]
- Pulmonary embolism[16]
- Anticoagulant use[16]
- Trauma[16]
- Lung abscess[16]
- Mitral stenosis[17]
- Tropical pulmonary eosinophilia
- Bleeding disorders[18]
- Hughes-Stovin syndrome and other variants of Behçet's disease[19]
- Pulmonary arteriovenous malformations
- Acute idiopathic pulmonary hemorrhage of infancy[20]
Nnukwu ọbara ọgbụgba na ọnwụ
[dezie | dezie ebe o si]
Ọ bụ ezie na e nwere akụkọ na ọnụọgụ ndị nwụrụ anwụ dị elu dị ka ebe pasent iri asatọ, ọnụọgụ ọnwụ maka ndị na-arịa ọrịa ịgbọ ọbara nọ n'ụlọ ọgwụ bụ pasent itoolu na ụma anọ (nke n=28539), nke a gbakọrọ site na data dị na isiokwu ahụ nke Kinoshita na ndị otu ya dere.[21] Nke a bụ ma eleghị anya ọnụ ọgụgụ kachasị mma ma a tụlee ọnụ ọgụgụ dị ukwuu nke ndị na-arịa ya. [citation needed]
Nkọwa n'ozuzu nke nnukwu ọrịa ịgbọ ọbara bụ ịgbọ ihe karịrị 200 ml n'ime awa iri abụọ na anọ, mana enwere ọtụtụ ihe na akwụkwọ ọgụgụ (100-600 ml). N'iburu n'uche na ngụkọta nke tracheal na bronchial lumen bụ ihe dị ka 150 cc, [22] [23] ọ nwere ike ịbụ ihe ezi uche dị na ya ịkọwa nnukwu hemoptysis dị ka 200 ml, nke bụ obere ihe karịrị 150 ml, n'ihe gbasara ịtọ ọnụ ụzọ maka hemoptysis na-egbu egbu. Ihe karịrị 400ml kwa ụbọchị ezughi ezu maka ebumnuche nnyocha. [citation needed]
Ọgwụgwọ Ya
[dezie | dezie ebe o si]Ọgwụgwọ ya dabeere na ihe kpatara ya. Ọgwụgwọ gụnyere saline jụrụ ezigbo oyi, na vasoconstrictors ndị dị ka adrenaline ma ọ bụ vasopressin. E gosipụtara na Tranexamic acid na-eme ka ọnwụ n'ụlọ ọgwụ dịkwuo mma.[21] Enwere ike iji bronchial intubation ahọọrọ ahọrọ mee ihe iji mebie akpa ume na-agba ọbara. Ọzọkwa, enwere ike iji tamponade endobronchial mee ihe.[24] Enwere ike iji Fotocoagulation laser kwụsị ọbara ọgbụgba n'oge bronchoscopy Enwere ike ịme Angiography nke akwara iku ume iji chọpụta ebe ọbara na-agba, a pụkwara ịfachi ya ka ọbara ghara ị na-agba na ha. Bronchial artery embolization (BAE) bụ ọgwụgwọ mbụ n'oge a. [25][26][27][28][29] Nhọrọ ịwa ahụ na-abụkarị ihe ikpeazụ a na-ele anya ma nwee ike ịgụnye iwepụ akụkụ akpa ume ma ọ bụ iwepụ akpa ume dum. Ihe na-egbochi ụkwara nwere ike ịbawanye ihe ize ndụ nke nkụchi ume.[1]
Edensibịa
[dezie | dezie ebe o si]- 1 2 3 (2014) Pocket medicine, Fifth, [S.l.]: Aspen Publishers, Inc. ISBN 978-1-4511-9378-7.
- ↑ Hemoptysis. The Lecturio Medical Concept Library. Retrieved on 24 July 2021.
- ↑ Richard F.LeBlond (2004). Diagnostics. US: McGraw-Hill Companies, Inc.. ISBN 978-0-07-140923-0.
- ↑ (September 2020) "Thoracic endometriosis presenting as a catamenial hemothorax with discordant video-assisted thoracoscopic surgery". Radiology Case Reports 15 (9): 1419–1422. DOI:10.1016/j.radcr.2020.05.064. PMID 32642009.
- ↑ Sarcoidosis Signs & Symptoms – Sarcoidosis – HealthCommunities.com. Archived from the original on 2009-02-21. Retrieved on 2010-02-05.
- ↑ Histoplasmosis Symptoms – Diseases and Conditions – Mayo Clinic. Archived from the original on 2013-05-31. Retrieved on 2010-02-05.
- ↑ Pneumonia. The Lecturio Medical Concept Library (27 August 2020). Retrieved on 1 July 2021.
- ↑ (2 May 2011) Dorland's illustrated medical dictionary, 32nd, Saunders/Elsevier. ISBN 978-1-4160-6257-8.
- ↑ (December 2005) "Clinical practice. Acute pulmonary edema". N. Engl. J. Med. 353 (26): 2788–96. DOI:10.1056/NEJMcp052699. PMID 16382065.
- ↑ Endometriosis. The Lecturio Medical Concept Library. Retrieved on 25 July 2021.
- ↑ Foreign Body Aspiration. The Lecturio Medical Concept Library. Retrieved on 25 July 2021.
- ↑ (March 2005) "Microscopic polyangitis presenting with sub-acute reversible optic neuropathy". Eye (Lond) 19 (3): 363–5. DOI:10.1038/sj.eye.6701479. PMID 15272290.
- ↑ Granulomatosis with Polyangiitis. www.mayoclinic.org. Mayo Foundation for Medical Education and Research. Archived from the original on 22 December 2017. Retrieved on 3 March 2018.
- ↑ Villa-Forte. Eosinophilic Granulomatosis with Polyangiitis (EGPA). www.msdmanuals.com. Merck & Co. Retrieved on 7 September 2024.
- 1 2 Hemoptysis Causes – Hemoptysis – HealthCommunities.com. Archived from the original on 2009-01-23. Retrieved on 2010-02-05.
- 1 2 3 4 Other Causes of Hemoptysis – Hemoptysis – HealthCommunities.com. Archived from the original on 2009-06-08. Retrieved on 2010-02-05.
- ↑ Mitral Stenosis. The Lecturio Medical Concept Library. Retrieved on 24 July 2021.
- ↑ Hunt (2014). "Bleeding and Coagulopathies in Critical Care". New England Journal of Medicine 370 (9): 847–859. DOI:10.1056/NEJMra1208626. ISSN 0028-4793. PMID 24571757.
- ↑ Hughes (January 1959). "Segmental pulmonary artery aneurysms with peripheral venous thrombosis.". British Journal of Diseases of the Chest 53 (1): 19–27. DOI:10.1016/S0007-0971(59)80106-6. PMID 13618502.
- ↑ Acute Idiopathic Pulmonary Hemorrhage Among Infants.
- 1 2 (November 2019) "Effect of tranexamic acid on mortality in patients with haemoptysis: a nationwide study". Critical Care 23 (1). DOI:10.1186/s13054-019-2620-5. PMID 31694697.
- ↑ (September 2015) "Anatomy and physiology of respiratory system relevant to anaesthesia". Indian Journal of Anaesthesia 59 (9): 533–41. DOI:10.4103/0019-5049.165849. PMID 26556911.
- ↑ (January 2020) "Managing Massive Hemoptysis". Chest 157 (1): 77–88. DOI:10.1016/j.chest.2019.07.012. PMID 31374211.
- ↑ (June 2005) "Bronchoscopy-guided topical hemostatic tamponade therapy for the management of life-threatening hemoptysis". Chest 127 (6): 2113–8. DOI:10.1378/chest.127.6.2113. PMID 15947328.
- ↑ (November 2013) "Bronchial artery embolization to control hemoptysis: comparison of N-butyl-2-cyanoacrylate and polyvinyl alcohol particles". Radiology 269 (2): 594–602. DOI:10.1148/radiol.13130046. PMID 23801773.
- ↑ (February 2017) "Efficacy and safety of super selective bronchial artery coil embolisation for haemoptysis: a single-centre retrospective observational study". BMJ Open 7 (2). DOI:10.1136/bmjopen-2016-014805. PMID 28213604.
- ↑ (February 2019) "Mechanisms of recurrent haemoptysis after super-selective bronchial artery coil embolisation: a single-centre retrospective observational study". European Radiology 29 (2): 707–715. DOI:10.1007/s00330-018-5637-2. PMID 30054792.
- ↑ (2017-07-07) "Bronchial artery embolization in hemoptysis: a systematic review". Diagnostic and Interventional Radiology 23 (4): 307–317. DOI:10.5152/dir.2017.16454. PMID 28703105.
- ↑ (May 2020) "ACR Appropriateness Criteria® Hemoptysis". Journal of the American College of Radiology 17 (5S): S148–S159. DOI:10.1016/j.jacr.2020.01.043. PMID 32370959.
Ịgụ ihe ọzọ
[dezie | dezie ebe o si]
Njikọ mpụga
[dezie | dezie ebe o si]Templeeti:Medical resourcesTempleeti:Circulatory and respiratory system symptoms and signsTempleeti:Bleeding and clotting disorders