Ụlọ ọgwụ nkuzi mahadum Jos
Ụlọ ọgwụ nkuzi mahadum Jos (JUTH) bụỤlọ akwụkwọ ahụike Federal nke Naịjirịa, nke e guzobere na 1975 nke Iwu nke ndị omeiwu kwadoro na 1981 nke dị na Jos North Plateau State.[1][2] Onye isi nchịkwa ahụike bụ Dr. Bupwatda Pokop Wushipba.[3][4] Onye isi nchịkwa ahụike, ndị ọrụ a ma ama nwere onyinye dị mma na nke ogologo oge na Disemba 15 iji kpalie gburugburu ọrụ JUTH.[5]
Nkọwa
[dezie | dezie ebe o si]Ebe ndị a na-anọ
[dezie | dezie ebe o si]E nwere ebe anọ nke JUTH nke dị ka ndị a: [6]
- Ebe nrụọrụ weebụ JUTH, Lamingo
- Ụlọ Ọrụ Ahụike zuru oke, Gindiri
- Ụlọ Ọrụ Ahụike zuru oke nke Zamko
- Ụlọ Ọgwụ Ndị Ọrụ Federal, Tudun Wada
Ngalaba
[dezie | dezie ebe o si]JUTH nwere ngalaba iri anọ na atọ: [7]
- Nchịkwa.
- Akụkọ.
- Ọgwụ na-akụnwụ ahụ.
- Nri.
- Chemical Pathology.
- Ọgwụ Obodo.
- Ahụike Nwatakịrị na Ọnụ.
- Directorate of Clinical Training and Services.
- Nri nri.
- Ọrụ Ụlọ.
- Ọgwụ Ezinụlọ.
- Hematology na Mmịnye ọbara.
- Ihe ndekọ ahụike.
- Anatomic Pathology na Forensic Medicine.
- Teknụzụ ozi na nkwukọrịta.
- Ozi, Protocol, na mmekọrịta ọha na eze.
- Nnyocha n'ime ụlọ
- Ngalaba Nchebe N'ime.
- Iwu.
- Microbiology nke ahụike.
- Ọrụ Ọgwụ na Ọha.
- Ọgwụ.
- Ọrụ Nọọsụ.
- Ọrụ Nnyocha Ọnụ.
- Ịwa ahụ ọnụ na ihu.
- Obstetrics na Gynaecology.
- Ọrịa anya.
- Ọrịa ọkpụkpụ na ọnyà.
- Otorhinolaryngology (ENT).
- Ọgwụ ụmụaka.
- Ụlọ ọgwụ.
- Ọgwụgwọ ahụike.
- Atụmatụ, Nnyocha, na Ndekọ ọnụ ọgụgụ.
- Ịchọta ihe.
- Ọrịa uche.
- Ọgwụ ezé mgbochi.
- Radiology.
- Radiotherapy Oncology.
- Ọgwụ ezé na-eweghachi.
- Ụlọ ahịa na ihe ndị ọzọ.
- Ịwa ahụ.
- Ụgbọ njem.
- Ọrụ.
Ụlọ ọrụ na Ngalaba
[dezie | dezie ebe o si]Ngalaba Ihe Ọghọm na Mberede (A&E)
[dezie | dezie ebe o si]Nkeji a bụ injin nke ụlọ ọgwụ nkuzi mahadum Jos nke na-anabata ọkwa dị iche iche nke ihe mberede na ndị ọrịa mberede. Ngalaba ihe mberede na ihe mberede nwere akwa 34. Ọ nwere bọọdụ mediboọdụ nke na-egosiputa ozi oge nke ndị ọrịa anabatara, nyochara ndị ọrịa ọhụrụ, na ndị ọrịa ewepụrụ.

Akụkọ ihe mere eme
[dezie | dezie ebe o si]E guzobere Ụlọ Ọgwụ Nkụzi Mahadum Jos na 1975. [1] E guzobere ya n'oge ọchịchị Gen. Yakubu Gowon mana e nyere ya ọrụ na 1977 n'oge boyangeli nke Gen. Olusegun Obasanjo . [8] N'afọ 2001, Bill & Melinda Gates Foundation jikọtara aka na JUTH iji guzobe ụlọ nyocha iji lụso HIV ọgụ.[1] N'afọ 2007, Obasanjo nyere iwu ka ụlọ ọgwụ ahụ nwee ebe na-adịgide adịgide. [8]
Agụmakwụkwọ
[dezie | dezie ebe o si]mekọrịta JUTH na College of Health Sciences, Mahadum Jos na-enye ụmụ akwụkwọ ahụike mmemme nzere. N'akụkụ a, JUTH na-enye ahụmịhe ọzụzụ pụrụ iche na ntinye n'ime ngalaba ya nye ụmụ akwụkwọ ahụike nke Mahadum Jos College of Health Sciences. Kwa afọ, JUTH na-ebute ndị dọkịta, ndị nọọsụ, ndị ọkà mmụta sayensị ụlọ nyocha ahụike, ndị dọkịta ezé, na ndị ọzọ.[9]E nwere ikike ise dị ka ndị a:
- Ngalaba nke Basic Clinical Sciences
Ngalaba.
- Chemical Pathology.
- Ọbara Ọbara na Mmịnye ọbara
- Ọgwụ Microbiology
- Ọrịa
- Ọgwụ na Ọgwụgwọ
- Ngalaba nke Sayensị Ọgwụ
Ngalaba
- Biochemistry Ọgwụ
- Ọdịdị mmadụ
- Ọdịdị mmadụ
- Ngalaba sayensị ahụike
Ngalaba
- Ịwa Ahụ
- Radiology
- Ọmụmụ nwanyị na Ọmụmụ Ụmụaka
- Nkà na ụkwara nta
- Ọrịa Uche
- Ọgwụ ụmụaka
- Ọrịa anya
- Ọgwụ
- Ọgwụ Ezinụlọ
- ENT, Isi, na Olu
- Ọgwụ Obodo
- Ọrịa Ọkpụkpụ na Mmerụ Ahụ
- Ngalaba nke Sayensị Ezé
Ngalaba
- Ọrịa Ọrịa Ọmụma
- Ahụike Ọnụ Nwatakịrị
- Ọgwụ Ezé Dị Iweghachi
- Ọgwụ Ezé Mgbochi
- Ịwa ahụ n'ọnụ na n'ihu
- Ngalaba nke Sayensị na Teknụzụ Ahụike
Ngalaba
- Sayensị Nọọsụ
- Sayensị nke ụlọ nyocha ahụike
- Radiology Ọgwụ
- Ọgwụgwọ ahụike
Kefiano Global Foundation
[dezie | dezie ebe o si]N'ihi enweghị ngwá ọrụ nke ụlọ ọgwụ ọha na eze na ndị na-ahụ maka ahụike ọha na eze na Nigeria, onye guzobere Kefiano Global Foundation, Chief Kefas Ropshik rụzigharịrị ma kwalite JUTH's Accident and Emergency Unit (A&E Unit), na-enye onyinye oche nkwagharị ọhụrụ, ihe ndọtị, nlekota onye ọrịa, defilibrator, concentrators [2]. Onye isi Kefas kwụrụ ụgwọ ahụike nke ndị ọrịa butere n'ụlọ ọrụ enyere ọrụ,[1] kwere nkwa ịkwụ ụgwọ maka ihe ndị bụ isi nke ịdị ọcha na ngalaba ihe mberede na mberede.
NLNG Twin Theater suite
[dezie | dezie ebe o si]Dịka akụkụ nke Mmemme Nkwado ụlọọgwụ ya, Nigeria LNG bụ onye isi na ngalaba mmanụ na gas nke Naijiria tinyere aka na JUTH site n'ịrụ ụlọ ejima ejima. Ihe owuwu a na-eme ka ịnweta ọgwụgwọ ịwa ahụ dị oke egwu bụrụ eziokwu maka ndị ọrịa.[10]

Edensibia
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ 1.0 1.1 1.2 University of Jos, Jos University Teaching Hospital, Nigeria. Fogarty Global Health Training Program. Archived from the original on 2 October 2022. Retrieved on 26 May 2022.
- ↑ University of Jos. Britannica Encyclopaedia. Archived from the original on 26 May 2022. Retrieved on 26 May 2022.
- ↑ Jos University Teaching Hospital. JUTH. Archived from the original on 28 March 2022. Retrieved on 26 May 2022.
- ↑ NNN (19 March 2022). JUTH 'll never discriminate in service delivery – CMD. NNN. Retrieved on 26 May 2022.
- ↑ Nigeria (2024-12-15). JUTH rewards outstanding employees to boost productivity (en-US). Peoples Gazette Nigeria. Retrieved on 2024-12-15.
- ↑ admin (2024-07-22). Brief History (en-US). Jos University Teaching Hospital. Retrieved on 2024-12-07.
- ↑ Home | Jos University Teaching Hospital. juth.org.ng. Archived from the original on 2022-03-28. Retrieved on 2024-12-07.
- ↑ 8.0 8.1 Oluwapelumi Matthew. Brief History of JUTH. Federal University, Ndufu-Alike, Ikwo. Archived from the original on 19 March 2022. Retrieved on 26 May 2022.
- ↑ dolotop (2024-10-18). UNIJOS inducts 112 medical doctors, calls for ethical excellence (en-US). National Accord Newspaper. Retrieved on 2024-12-08.
- ↑ Nigeria (2024-04-07). NLNG commissions twin theatre suite at JUTH (en-US). The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News. Retrieved on 2024-12-10.