2007 Nigerian general election

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Nigeria

Édémédé nkeá sọrọ na nsọnsȯ:
Ndọndȯ na ọchíchì nke
Nigeria



Nigeria Portal ·  Politics Portal
Other countries  view  talk  edit 

E mere ntuli aka na Naịjirịa na 21 Eprel 2007 iji họpụta Onye isi ala na Nzukọ Mba. E mere ntuli aka gọvanọ na ndị omebe iwu steeti na 14 Eprel.

Umaru Yar'Adua nke People's Democratic Party (PDP) na-achị achị meriri ntuli aka onye isi ala na-ese okwu nke ukwuu, a ṅụrụ ya iyi ka ọ wee bidọ ọrụ na 29 Mee. Ndị na-ekiri ntuli aka site na otu njikọ ndị Europe kọwara ntuli aka ahụ dị ka "ihe kachasị njọ ha hụtụrụla n'ebe ọ bụla n'ụwa", na "mgbagwoju anya, ime ihe ike, izu ohi igbe ntuli aka na egwu".[1]

Ihe ndị mere n'oge gara aga[dezie | dezie ebe o si]

N'abalị iri na isii n'ọnwa Mee n'afọ 2006, ndị omebe iwu Naịjirịa vootu iji gbochie mgbanwe iwu nke ga-enye onye isi ala ya ohere ije ozi karịa oge abụọ n'ọchịchị.[2] Onye isi ala Olusegun Obasanjo n'ihi ya enweghị ike ịchụso oge nke atọ. Tụkwasị na nke a, Atiku Abubakar, osote onye isi ala ya, enweghị nkwado. A mara ọkwa ndị na-azọ ọkwa onye isi ala na ngwụcha Disemba 2006, e nyekwara iwu ka e nwee égbè puku iri ise iji nyere ndị agha aka idebe iwu n'oge ntuli aka.[3] Umaru Yar'Adua bụ onye na-azọ ọkwa nke ndi People's Democratic Party (PDP), na ndị mmegide All Nigeria Peoples Party (ANPP) gosipụtara Muhammadu Buhari.[4] Atiku Abubakar, onye osote onye isi ala nọ n'ọkwa, mara ọkwa na 25 Nọvemba 2006 na ọ ga-azọ ọkwa onye isi ala nke Action Congress na Disemba.[5][6]

Ndị na-achọ[dezie | dezie ebe o si]

Independent National Electoral Commission (INEC) kwupụtara na Abubakar erughị eru ịzọ ọkwa a n'ihi ebubo wayo e nọrọ ya. Ụlọikpe Kasị Elu kpebiri na kọmitii ahụ enweghị ike ịchụpụ ndị na-azọ ọkwa, mana INEC kwuru na iwu ahụ machibidoro ndị na-agba ọsọ ma ọ bụrụ na ebubo dị mkpa. [citation needed] Ụlọ ikpe ọzọ dị elu, Ụlọikpe mkpegharị ikpe, kpebiri na ọ kwadoro Kọmitii Electoral site n'ikwu na ọ nwere ikike ịchụpụ ụmụazọ ọkwa. [cittion needed] Abubakar gbalịrị ịbanye na ntuli aka site na ịma aka ụlọ ikpe.[7] N'okwu ikpe nke bịara n'ihu ụlọ ikpe kachasị elu, ụlọ ikpe kpebiri na INEC enweghị ikike iwu iji wepụ ndị ọ bụla na-azọ ọkwa maka ntuli aka, na-emeghe ụzọ Abubakar ga-esi gbaa ọsọ. Ụlọikpe Kasị Elu, ụlọ ikpe kachasị elu na mba ahụ, kwadoro mkpebi a ma kwado ọkwa Abubakar.

Adebayo Adefarati, onye na-azọ ọkwa nke obere Alliance for Democracy, nwụrụ obere oge tupu ntuli aka na 29 Machị 2007.[8] Nke a mere ka o kwe omume igbu oge na ntuli aka, ebe iwu na-enye maka igbu oge n'okpuru ọnọdụ ma ọ bụrụ na pati ahụ họpụtara onye ahụ rịọrọ ya; Otú ọ dị, onye na-ekwuchitere INEC kwuru na a gaghị egbu oge na ntulikọli aka ahụ.[9] O kwuru na pati ahụ nwere ike ịhọpụta onye ga-anọchi ya.[10]

Àgwà[dezie | dezie ebe o si]

Ndị agha Naijiria gburu ma ọ dịkarịa ala ndị agha alakuba 25 a na-enyo enyo na 18 Eprel, mgbe ha na-alụ ọgụ megide ndị isi ike wakporo ụlọ ọrụ ndị uwe ojii na 17 Eprel na Kano, ụbọchị ole na ole tupu ntuli aka ahụ.[11] N'oge na-adịghị anya tupu ntuli aka amalite na 21 Eprel, e nwere mgbalị a na-ebo ebubo na Bayelsa Steeti igbu Goodluck Jonathan, onye bụ onye na-azọ ọkwa osote onye isi ala nke PDP na onye isi ọchịchị nke steeti ahụ, yana mgbalị na-agaghị aga nke iji bọmbụ mebie isi ụlọ ọrụ INEC na Abuja.[12]

Mgbe ntuli aka gọvanọ na nke ndị omebe iwu steeti gasịrị na 14 Eprel, òtù ndọrọ ndọrọ ọchịchị 18 gụnyere ndị nke Abubakar na Buhari, chọrọ na 17 Eprel ka e yigharịa ntuli aka onye isi ala, ka a gbasaa INEC, nakwa ka a kagbuo ntuli aka mbụ; ma ọ bụghị ya, ha kwuru na ha ga-atụle ịhapụ ntuli aka nke onye isi ala.[13] Otú ọ dị, na 19 Eprel, ma ANPP nke Buhari na Abubakar's Action Congress kwuru na ha agaghị akwụsị ntuli aka ahụ.[14]

E debere akwụkwọ ntuli aka nde iri isii na South Africa iji gbochie mmebi.[15] Otú ọ dị, mgbanwe ndị ikpeazụ iji gbakwunye Abubakar na ndepụta ahụ kpatara nsogbu na nkesa nke vootu dịka akwụkwọ anaghị esi South Africa ruo mgbede Fraịdee.[16] A naghị agụpụta akwụkwọ ndị e bipụtara ọzọ n'usoro dị ka e bu n'uche.

Ndị na-ekiri ihe na-emenụ[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe ntuli aka onye isi ala gasịrị, ndị otu na-enyocha ntuli aka ahụ nyere ya nyocha dị mwute. Onye isi na-ahụ maka European Union bụ Max van den Berg kọrọ na njikwa nke ntuli aka ahụ "dabara n'oge na-adịghị anya" nke ụkpụrụ mba ụwa, nakwa na "a pụghị iwere usoro ahụ dị ka ihe a pụrụ ịtụkwasị obi", na-ekwu maka "nhazi ntuli aka na-adịghị mma, enweghị nghọta, ihe akaebe dị ịrịba ama nke aghụghọ, enweghị ikike ịtụ vootu, ime ihe ike na ajọ mbunobi".[17][18] Ha kọwara ntuli aka ahụ dị ka "ihe kachasị njọ ha hụtụrụla n'ebe ọ bụla n'ụwa", na "mgbagwoju anya, ime ihe ike, izu ohi nke igbe ntuli aka na egwu".[1] Otu ìgwè ndị na-ekiri ihe na-emenụ kwuru na n'otu ụlọ ntuli aka dị na Yenagoa, n'ebe ndịda mmanụ jupụtara, ebe e debara aha mmadụ narị ise ka ha mee ntuli aka, a gụrụ ihe karịrị vootu puku abuo.[19]

Felix Alaba Job, onye isi nke Nzukọ Ndị Bishọp Katọlik, kwuru na nnukwu aghụghọ na ọgba aghara, gụnyere mpempe akwụkwọ nsonaazụ na-enyefe ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na-ejupụta na ọnụ ọgụgụ ka ha na-ahọrọ mgbe ndị ọrụ ntuli aka na-alọghachi na-ele anya.[20]

Nsonaazụ[dezie | dezie ebe o si]

Onye isi ala[dezie | dezie ebe o si]

Usòrò:Number of votes per candidate (Nigerian general election, 2007).png
Ọnụ ọgụgụ vootu maka onye ọ bụla na-azọ ọkwa

A tọhapụghị ọnụ ọgụgụ ndi ọchịchị banyere ọnụ ọgụgụ ndị na-eme ntụli aka mana e mere atụmatụ na ọnụ ọgụgụ ndị sonyere dị pasent 57.5 nke nde mmadụ 61.5 debanyere aha.

Nsonaazụ mbụ a tọhapụrụ, site na Rivers Steeti, osipụtara ọnụ ọgụgụ ka ukwuu maka Yar'Adua.[21][22] N'abalị iri abụọ na atọ n'ọnwa Eprel, INEC kwupụtara Yar'Adua dị ka onye mmeri, nke kwuru na ọ nwetara pasent iri asaa nke votu (24,638,063 vootu).[23][24] Buhari nọ n'ọnọdụ nke abụọ na pesenti iri na asatọ nke votu (6,605,299 votu), ebe Abubakar nọ n'ọkwa nke atọ na ihe dị ka 7% (2,637,848 votu).[23][24][23][24] Ma Buhari ma Abubakar jụrụ nsonaazụ ahụ. Ndị na-azọ ọkwa mmegide kwenyere na ntuli aka ahụ bụ nke Yar'Adua kwadoro.[23]

Onye isi ala na-apụ apụ bụ Olusegun Obasanjo kwuru n'okwu telivishọn na "enweghị ike ịkọwa ntuli aka ahụ dị ka ihe zuru oke".[23][18]

Nsonaazụ, nke onye isi oche Independent National Electoral Commission (INEC) mara ọkwa Prọfesọ. Maurice Iwu, bụ: Nsonaazụ ya egosighi ngụkọta vootu ndị e nwetara na steeti ma ọ bụ pasentị nke akara ndị na-azọ ọkwa onye isi ala.Àtụ:Election results

Ndị omeiwu[dezie | dezie ebe o si]

Àtụ:Election results

Ụlọ Ndị Nnọchiteanya[dezie | dezie ebe o si]

Àtụ:Election results

Nsonaazụ site na steeti[dezie | dezie ebe o si]

  • Steeti Bayelsa
  • Ógbè Isi Obodo Federal
  • Steeti Kwara
  • Steeti Nasarawa
  • Steeti Taraba

Nhọrọ steeti[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe ọnwụ nke Chief M.K.O Abiola, PDP na-achị achị meriri 26 n'ime steeti 32, dị ka INEC si kwuo, gụnyere Kaduna Steeti na Katsina Steeti, ebe ndị bi n'ógbè ahụ na-asọ mpi nsonaazụ; a ga-eme ntuli aka ahụ na Imo Steeti na Enugu Steeti n'ihi nsogbu.[25] Ka ọ na-erule ọnụ ọgụgụ ikpeazụ, pati PDP nke Obasanjo meriri 29 n'ime steeti 33 ekwupụtara ruo ugbu a, na Human Rights Watch na-akọwa aghụghọ ntuli aka dị ka "enweghị ihere".[26]

Mmeghachi omume[dezie | dezie ebe o si]

N'ụlọ[dezie | dezie ebe o si]

Ikimi na Amusu, ndị nnọchi anya AC na ANPP na INEC Collation Centre na Abuja, katọrọ nsonaazụ nke Onye isi oche INEC mara ọkwa. Dị ka Ikimi si kwuo, "Na steeti ndị dị ka Edo, Enugu, Ebonyi, Imo, Akwa Ibom wdg, anyị maara na ntuli aka amaliteghị ọbụna n'oge elekere ise nke ehihie. Nsonaazụ ndị e jikọtara gosipụtara na ihe karịrị pasent 80 nke votu a na-agụ na-akwado PDP ma ha nwere ntụpọ zuru oke.[27] N'ọtụtụ steeti, ọ bụ naanị ndị Kọmishọna Na-ahụ Maka Nhọrọ na ndị ọrụ PDP bịanyere aka na nsonaazụ. Anyị anọwo ebe a kemgbe ụnyaahụ (Sọnde) iji mee ncheta a ma anyị chịkọtara naanị steeti iri na otu na Onye isi oche INEC gbara ọsọ gbadata iji kwupụta nsonaazụ ma kwupụta Umaru Yar Southadua dị ka onye mmeri.

Dị ka Ikimi si kwuo, "Ọ dịghị onye ọ bụla n'ime ndị ọrụ anyị nọ na steeti bịanyere aka na mpempe akwụkwọ nsonaazụ anyị lere anya ruo ugbu a. Ọ bụ naanị ndị Kọmishọna Na-ahụ Maka Nchịkọta Nchịkọta na naanị ndị ọrụ PDP bịanyere aka na ha. "

Ọzọkwa, Admiral Lanre Amusu onye nọchitere anya ANPP na ụlọ ọrụ INEC kwenyere n'ihe Chief Tom Ikimi kwuru. "Ekwenyesiri m kpamkpam ihe Chief Ikimi ka kwuru. Naanị nsonaazụ sitere na steeti iri na atọ ma ndị Kọmishọna Electoral Resident na Steeti na ndị ọrụ PDP chịkọtara ma bịanye aka na ha. Ndị ọrụ anyị abịaghị aka na nsonaazụ ndị a. "

Onye isi oche mba nke Democratic Peoples Alliance (DPA), Chief Olu Falae, na ndị isi nke African Democratic Congress (ADC), Action Congress (AC), All Nigeria Peoples Party (ANPP), National Advance Party (NAP) na National Democratic Party (NDP), akpọwo oku ka e guzobe Gọọmentị Mba Na-anọchi anya iji mee ntuli aka a pụrụ ịtụkwasị obi na mba ahụ. Falae kọwara na mba ahụ chọrọ ING iji chebe onwe ya megide mpụta nke ndị agha na ndọrọ ndọrọ ọchịchị.

Òtù Atiku Abubakar Campaign Organisation kwuru na INEC kpachapụrụ anya hapụ pasent iri asaa nke akwụkwọ ntuli aka n'ụlọ nkwakọba ihe dị na Johannesburg, South Africa. Ha kwuru na ndị ọrụ nkwekọrịta ahụ nwere ike ibuga ngwongwo narị abuo niile n'ime mba ahụ ụbọchị atọ tupu ntuli aka (Thursday) mana INEC gwara ha ka ha weta naanị pasent Iri atọ nke akwụkwọ ntuli aka.

Onye na-enweta ihe nrite Nobel na Naịjirịa bụ Wole Soyinka kwuru na West kwesịrị igbochi visa ịbanye na kọmishọna ntuli aka Maurice Iwu maka "mmekọrịta ya na ntuli aka aghụghọ".[28] O kwuru na ọ nụla banyere amamihe ego na omume ziri ezi nke Yar'Adua. "Ọ dị m ka ya bụrụ na [Yar'Adua] ga-eme ka omume ọma ya gaa n'ihu site n'ịhapụ iko a nwere nsí n'ihu ọha iji kwuo, 'Abụghị m onye na-anata ihe ndị e zuru ezu'. "[29]

Mba ụwa[dezie | dezie ebe o si]

Onye na-ekwuchitere Ngalaba Na-ahụ Maka Ọchịchị nke United States kwuru na ntuli aka "na-enye ya nsogbu nke ukwuu", na-akpọ ha "ndị na-ezighị ezi", ma kwuo na ọ na-atụ anya na pati ndọrọ ndọrọ ọchịchị ga-edozi esemokwu ọ bụla gbasara ntuli aka site na udo, usoro iwu.[23]

"Nijiria enwetaghị mmeri ọzọ n'oge ahụ.... Ogologo ezughi ezu.... Ọ bụ nnukwu ihe dara ada, "ka onye Ghana a ma ama na-ahụ maka akụ na ụba bụ Nii Moi Thompson kwuru. O jiri ntuli aka ya tụnyere nke Liberia n'afọ 2005, na-ekwu, "Ọbụna Liberia, nke na-apụta n'agha, nwere ntuli aka a pụrụ ịtụkwasị obi karịa Nigeria".[30]

"E nwere okwu a: 'Onwee otú Naịjirịa si aga, otú ahụ ka Afrịka ndị ọzọ si aga', iji mee ka mmetọ a zuru oke nke atụmatụ ọchịchị onye kwuo uche ya ghara ime Afrịka nke ọma", ka Scott Baker, prọfesọ na Champlain College na obodo US nke Burlington, Vermont kwuru.[31] "Olee otu Naịjirịa ga-esi nọrọ na nzukọ nke African Union African Peer Review Mechanism ma ọ bụ ECOWAS ma kwuo maka ntuli aka ndị ọzọ?" ka ọ jụrụ.[30]

Ihe si na ya pụta[dezie | dezie ebe o si]

A raara Yar'Adua nye na 29 Mee 2007.[32]

N'ọnwa Julaị n'afọ 2008, onye na-azọ ọkwa gọvanọ nke Labour Party na Ondo State, Dr Olusegun Mimiko ka ụlọ ikpe mkpegharị ntuli aka kwupụtara na ọ bụ onye mmeri iwu kwadoro nke ntuli aka ahụ site na ntuli aka nke onye na-achọ PDP, Dr Olisegun Agagu.[33]

Buhari na Abubakar tinyere akwụkwọ mkpesa ka ewepụ nsonaazụ nke ntuli aka onye isi ala n'ihi ebubo aghụghọ, mana na 26 Febụwarị 2008 ụlọ ikpe jụrụ arịrịọ ahụ. Buhari na Abubakar kwuru na ha ga-arịọ ikpe n'Ụlọikpe Kasị Elu.[34]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Nigerian election pushed back a week, CNN, 2011-04-03
  2. "Nigerian Senate Blocks Bid for 3rd Presidential Term", Washington Post . 16 May 2006.
  3. "Nigeria party picks its candidate", BBC News. 17 December 2006.
  4. "The candidates to be Nigeria's leader", BBC News. 22 December 2006.
  5. "Nigeria VP to run for president", BBC News, 25 November 2006.
  6. "Nigerian president withdraws VP's jet in feud", Reuters (IOL), 21 December 2006.
  7. National Democratic Institute (2008). Final NDI Report on Nigeria's 2007 Elections. Abuja, Nigeria: National Democratic Institute for International Affairs, 10, 22, 23, 58. 
  8. "Nigeria death fails to halt poll", 2007-03-29. Retrieved on 2020-05-25. (in en-GB)
  9. "Nigerian presidential candidate from small party dies", Associated Press (International Herald Tribune), 29 March 2007.
  10. "Nigeria death fails to halt poll", BBC News, 29 March 2007.
  11. Salisu Rabiu: "Nigeria's military says troops kill 25 suspected Islamic militants days before election", newspress.com.
  12. "Attacks seek to derail Nigeria poll", Al Jazeera, 21 April 2007.
  13. "Vote boycott threat in Nigeria", Al Jazeera, 18 April 2007.
  14. "Nigeria poll boycott threat fades", Al Jazeera, 19 April 2007.
  15. "Nigerians tense on eve of polls", BBC News, 20 April 2007.
  16. "Slow start for Nigerian elections", BBC News, 21 April 2007.
  17. "Nigeria election 'worst ever seen'", SMH News, 24 April 2007.
  18. 18.0 18.1 Tom Ashby, "Yar'Adua wins Nigeria poll 'charade'", Reuters (IOL), 24 April 2007.
  19. "Nigeria's church speaks out", AFP (IOL), 25 April 2007.
  20. "Nigeria's church speaks out", AFP (IOL), 25 April 2007.
  21. "Monitors, opposition reject Nigeria poll", Reuters (IOL), 23 April 2007.
  22. "Calls to cancel Nigeria poll result", Al Jazeera, 22 April 2007.
  23. 23.0 23.1 23.2 23.3 23.4 23.5 "Huge win for Nigeria's Yar'Adua", BBC News, April 23, 2007.
  24. 24.0 24.1 24.2 "Yar'Adua wins Nigeria elections", Al Jazeera, 23 April 2007.
  25. Barry Moody, "Nigeria court clears way for late presidential bid", Reuters (Alertnet.org), 16 April 2007.
  26. "How to steal yet another election", The Economist, 19 April 2007.
  27. A grandstanding ex-president Olusegun Obasanjo (en-US). Latest Nigeria News, Nigerian Newspapers, Politics (2018-04-07). Retrieved on 2020-05-25.
  28. "Soyinka urges new Nigeria polls", 2007-04-27. Retrieved on 2020-05-25. (in en-GB)
  29. "Soyinka urges new Nigeria polls", BBC News, 27 April 2007.
  30. 30.0 30.1 Pascal Fletcher, "Polls show Africa's 'giant' has clay feet", Reuters (IOL), 24 April 2007.
  31. A grandstanding ex-president Olusegun Obasanjo (en-US). Latest Nigeria News, Nigerian Newspapers, Politics (2018-04-07). Retrieved on 2020-05-25.
  32. "Nigerian president sworn in", Al Jazeera, 29 May 2007.
  33. "Olusegun Mimiko declared Ondo State's new executive governor", Naija Wire, 2008-07-26. Retrieved on 2009-07-27.
  34. "Court rules Nigeria poll was valid", Al Jazeera, February 26, 2008.

Àtụ:Nigerian elections