Aịsaịa 23
Aisaia 23 bụ isi nke iri abụọ na atọ nke Akwụkwọ Aịzaya na Baịbụl Hibru ma ọ bụ Agba Ochie nke Akwụkwọ Nsọ Ndị Kraịst. Akwụkwọ a nwere amụma ndị e kwuru n’Aịzaya onye amụma, ọ bụkwa otu n’ime Akwụkwọ Ndị Amụma. Isiakwụkwọ a na-ebu amụma mbibi nke Taịa n’ihi mpako ya (Aịsaịa 23:1-14), mbilite n’ọnwụ ya ọzọ (Aịsaịa 23:15-17), na nchigharị ya nye Chineke (Aịsaịa 23:18).
Ihe odide
[dezie | dezie ebe o si]

E ji asụsụ Hibru dee ihe odide mbụ ahụ. E kewara isiakwụkwọ a n’amaokwu iri na asatọ.
Ndị akaebe ederede
[dezie | dezie ebe o si]Ụfọdụ ihe odide ndị mbụ nwere ihe odide nke isiakwụkwọ a n’asụsụ Hibru sitere na ọdịnala ndị Masoret, bụ́ ndị gụnyere Codex Cairensis (895), Petersburg Codex of the Prophets (916), Aleppo Codex (narị afọ nke 10), Codex Leningradensis (1008).[1]
A hụrụ iberibe ihe ndị nwere akụkụ nke isiakwụkwọ a n'ime Akwụkwọ Mpịakọta Osimiri Nwụrụ Anwụ (narị afọ nke atọ BC ma ọ bụ mgbe e mesịrị):[2]
- 1Isaa<sup id="mwNA">a</sup>: zuru ezu
- 1QIsab: amaokwu ndị dị ugbu a 1‐5
- 4QIsa (4Q55): amaokwu ndị dị ugbu a 1‐12
- 4QIsac (4Q57): amaokwu 8‐18 dị ugbu a
There is also a translation into Koine Greek known as the Septuagint, made in the last few centuries BCE. Extant ancient manuscripts of the Septuagint version include Codex Vaticanus (B; B; 4th century), Codex Sinaiticus (S; BHK: S; 4th century), Codex Alexandrinus (A; A; 5th century) and Codex Marchalianus (Q; Q; 6th century).[1]
Akụkụ parashah e depụtara ebe a dabere na Codex Aleppo.[1] Isaiah 23 bụ akụkụ nke amụma nile gbasara Mba nile (Aịsaịa 13–23). {P}: parashah mepere emepe; {S}: parashah mechiri emechi.
- 23:15-18
Nkwupụta megide Taịa
[dezie | dezie ebe o si]Amaokwu 1
[dezie | dezie ebe o si]- Ibu nke Taịa.
- Howl, unu ụgbọ mmiri nke Tarshish; n'ihi na a tụfuru ya, ka ọ ghara inwe ụlọ, ọ dịghị ịbanye:
- site n'ala Chittim a kpughere ha.
- "Nrụgide" (Hibru: Lua error in Module:Unicode_data at line 483: attempt to index field 'scripts' (a boolean value). mashā): okwu dị mkpa n'elu ihe odide maka ngụkọta nke ndị amụma itoolu yiri ya; ndị ọzọ bụ: 11" href="./Isaiah_13:1" id="mwdg" rel="mw:WikiLink" title="Isaiah 13:1">Aịsaịa 13:1; 15:1; 17:1; 19:1; 21:1, 11, 13; 22:1.[6]
- "Tyre" (Hibru: צָֹר Tsor e dere צו́ר na 1 Ndị Eze 5:15; Grik: Τυρος, Tyro; Phoenician 'urru, (nakwa na Tel Amarna); Egyptian Da- (ï) ra, Da-ru.): obodo Phoenician a ma ama, nke e wuru n'oge ochie na "nkume" (ihe mbụ aha ya pụtara) n'ụsọ Oké Osimiri Mediterenian. Obodo ahụ enweela ọganihu na narị afọ nke 14 BC dị ka nnukwu ọdụ ụgbọ mmiri. E wusiri ya ike ma n'ikpeazụ, a tụfuru ya mgbe Alexander Onye Ukwu meriri ya. Obodo nke oge a bụ ịga n'ihu nke mgbatị oge ochie nke obodo ahụ n'ime ala.[2][3]
- "Tarshish" (Hibru: תרשיש Tar-shîsh): ọdụ ụgbọ mmiri dị anya, nke a na-akpọkarị "Tartessos" (Grik: Τα accidentσσός) na Spain, nke dị n'ọnụ osimiri Guadalquivir, ebe a na-ekwu na Ndị Finishia guzobere ebe mbụ a na-akwọ ụgbọ mmiri ma na-ere ọla dị oké ọnụ ahịa. Ohere ndị ọzọ gụnyere: Tarsus na Silisia, Tyrseni na Etruscan / Tuscany, ma ọ bụ Carthage na North Africa.[4][5]
- "Chittim" (ma ọ bụ "Kittim"; Hibru: predים Kit-tîm): "Ndị obodo", "Ndị Saịprọs" ma ọ bụ "Ndị Saụprọs", ógbè Phoenicia na Citium (=Kition) , Saịpris. A na-ejikwa okwu ahụ eme ihe n'ozuzu maka ebe ndị na-agafe Saịprọs, ruo na Gris. [6][7]
Hụkwa
[dezie | dezie ebe o si]
- Akụkụ Bible ndị metụtara ya: 1 Ndị Eze 5, Jeremaịa 47, Ezikiel 26, Joel 3, Amọs 1
Edensibia
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Würthwein 1995, pp. 73–74.
- ↑ Brown 1994 Lua error in Module:Unicode_data at line 483: attempt to index field 'scripts' (a boolean value).
- ↑ Gesenius 1979 Lua error in Module:Unicode_data at line 483: attempt to index field 'scripts' (a boolean value).
- ↑ Brown 1994 Lua error in Module:Unicode_data at line 483: attempt to index field 'scripts' (a boolean value).
- ↑ Gesenius 1979 Lua error in Module:Unicode_data at line 483: attempt to index field 'scripts' (a boolean value).
- ↑ Brown 1994 Lua error in Module:Unicode_data at line 483: attempt to index field 'scripts' (a boolean value).
- ↑ Gesenius 1979 Lua error in Module:Unicode_data at line 483: attempt to index field 'scripts' (a boolean value).
Ebe e si nweta ya
[dezie | dezie ebe o si]- Brown (1994). The Brown-Driver-Briggs Hebrew and English Lexicon, reprint, Hendrickson Publishers. ISBN 978-1565632066.
- Childs (2001). Isaiah. Westminster John Knox Press. ISBN 9780664221430.
- Gesenius (1979). Gesenius' Hebrew and Chaldee Lexicon to the Old Testament Scriptures: Numerically Coded to Strong's Exhaustive Concordance, with an English Index., 7th, Baker Book House.
- (2010) in Ulrich: The Biblical Qumran Scrolls: Transcriptions and Textual Variants. Brill.
- Würthwein (1995). The Text of the Old Testament. Grand Rapids, MI: Wm. B. Eerdmans. ISBN 0-8028-0788-7. Retrieved on January 26, 2019.