Gaa na ọdịnaya

Abul Kashem

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Mohammad Abul Kashem

A na-ewere Mohammad Abul Kashem (nke a mara dị ka Principal Abul Kashemi, 28 June 1920 - 11 March 1991) dị ka onye ọsụ ụzọ na onye na-ese akwụkwọ nke ihe mere eme Language Movement of Bangladesh.  Ọ bụkwa onye ụkwụ ụkwụ, onye edemede na onye nkuzi ama.[1][2]  O nto otu omenala Bengali nke Islam bụ Tamaddun Majlish.

Oge ọ malitere

[dezie | dezie ebe o si]

Amuru Kashem na 28 June 1920 n'obodo nta Cheebandy-Barama n'okpuru Chandanaish Upazila nke mpaghara Chittagong .  [1] N'afọ 1939, Kashem ikike ule Matriculation ya na Boroma Trahi Menka High School na klas mbụ na ngwaọrụ distrikti ọgụ.  Ọ, Isc site na nwanne Chittagong na 1941 na mbụ klas.  Site na Mahadum Dhaka, ọ matsayi nzere Bachelor of Science (nkwanye ndị) na Physics na 1944 na nzere Master of Science na physics na 1945. Ọ akwụkwọ akwụkwọ masta ya n'okpuru ọchịchị nke onye ndu na onye physics a ma ama Satyendra Nath Bose.[1]

Mmetụta n'Ime Asụsụ

[dezie | dezie ebe o si]

Akwụkwọ Kashem na akwụkwọ edemede nke Bangladesh ruo afọ iri ise.  O nyere aka n'ịkwado akara Bengali dị ka otu n'ime akara nke Pakistan n'oge na-Maka anya mgbe akwụkwọ onwe nke Pakistan na 1947. Na 1 September 1947 o akara Pakistan Tamaddun Majlish dị ka akwụkwọ na-abụ nke nhọrọ iji kpalie ụmụ akwụkwọ, ndị na-abụ na-abụ abụ na ndị mmadụ n'ozuzu maka Bengali.  Na 15 September 1947 o akwụkwọ nta ihuenyo, Pakistaner Rashtra Bhasha: Bangla Na Urdu?  (Asụsụ steeti nke Pakistan: Bengali ma ọ bụ Urdu?) na-achọ iwebata Bengali dị ka otu n'ime akara nke Pakistan dum.  [1] Akwụkwọ nta a kwadokwara Bengali dị ka ụzọ, aha ụlọ ikpe na maka ojiji ya n'iji dị n'Ebe Ọwụwa siri Pakistan.  Ọzọkwa ike ya na-adịghị ike mere ka e guzobe Rashtrabhasa Sangram Parishad mbụ (State Language Committee of Action) na 1 Ọktoba 1947 na Nurul Huq Bhuiyan dị ka onye na-eme akwụkwọ na ya onwe ya dị ka onye ike akụ.  Na 6 Disemba 1947, e nwere ikike n'okpuru onye isi oche nke Kashem na akwụkwọ ụlọ Dhaka nke mere maka ebumnuche nke izu e nyere na Karachi na-atụ aro Urdu dị ka akara steeti na akara nke Pakistan.  Ekekere iwe site na ngwaọrụ ahụ, zutere Khawaja Nazimuddin, Onye isi minista mpaghara, na ndị minista ndị ọzọ.  Khawaja Nazimuddin nyere mmesi obi ike iguzobe na Kọmitii Ọrụ na ọ ga-eme ihe dị mkpa iji webata Bengali dị ka otu n'ime akara steeti nke Pakistan.  Kashem nsogbu n'ịhazi ọgbaghara mba niile na 11 Machị 1948, iji mee ka a ngosi.  Dị ka ahụhụ nke ọgbaghara ahụ, na ndị na-ahụ nke Mohammad Ali Jinnah (onye isi Pakistan) na Dhaka, ndị Provincial nke oge ahụ ihe ọzọ ọ ga-eme ma ọ bụghị ịbịanye aka na- na kọmitii ọrụ na 15 Machị 1948 maka iwebata Bengali dị ka otu n'ime steeti nke Pakistan.[1]

Kashem ọrụ ya dị ka onye nkuzi na ngalaba Physics na Mahadum Dhaka na 1946. Dị ka onye nkuzi, ọ bụ onye mbụ kwuru okwu na Bengali na Mahadum Dhaka.  Ọ nọ n'ọkwa onye nkuzi ya ruo n'afọ 1953. [2]

Kashem nwere njikọ chiri anya na ụzọ so.  Ọ bụ onye akara Khilafat-e-Rabbani Party na 1952. Ọ bụ onye otu akwụkwọ mpaghara dị ka onye United Front mgbaàmà na 1954 site na mpaghara Patia-Boalkhali na Chittagong .  [1] Mgbe ọ bụ onye otu ndị omeiwu, ọ kwagara iko maka iwebata bụ Bengali dị ka ụzọ njikọ na ọkwa niile.  N'afọ iri atọ n'ọnwa Septemba n'afọ 1956, ọ na- aro ka Bengali kwado nkwado ma jiri otu olu ya, ya mere, Bengali Nna nkwado iwu dị ka otu n'ime steeti nke Pakistan.[1]  O adi Sainik kwa izu na 1948, nke ike ọrụ dị ka ọnụ nke ihe mere eme Language Movement.

Ọ chere na ọ dị mkpa iwebata Bengali dị ka ụzọ ka elu na nkụzi na mahadum.  Site na nrọ ya, o akara Bangla College na Mirpur, Dhaka na 1962 wee jee ozi na akwụkwọ ahụ dị ka onye isi ruo 1981. Ọ bụ onye bu ụzọ webata akwụkwọ na Bengali maka njikọ ka elu ma nye aka nke ukwuu n'ịmalite Bengali nke akwụkwọ maka agụmakm akwụkwọ ka ukwuu.[2]

asambodo nke Ekushey Padak nyere onye agha asụsụ Abul Kashem n'asụsụ Bengali. (Nsụgharị Bekee: 'Government of the People's Republic of Bangladesh' 'Ekushey Padak' 'Akwụkwọ Nsọpụrụ' 'Gọọmentị nke People's Republic of Bangladesh enyewo Maazị Mohammad Abul Kashem Ekushey Padak nke 1987 maka onyinye ya dị ebube na ihe ọ rụzuru n'ọhịa agụmakwụkwọ. ' '7 Falgun 1394', '20 Febụwarị 1988' 'President')

Kashem natara onyinye mba na nke ndị mmadụ na ibe ya, Independence Day Award na 1993, Ekushey Padak na 1987, Bangla Academy Literary Award (maka akwụkwọ ya Biggan Somaj O Dhormo) na 1982, Islamic foundation Award na 1988, Pakistan Writers guild award na 1964 wdg.  E nyere mba na Dhaka na 1989 nke nyere ndị ọrịa na-ede akwụkwọ nke Bangladesh na India bịara.  N'afọ 2007, ụlọ ọrụ Dhaka City hụrụ ụzọ Darussalam nke Mirpur-1 dị ka ụzọ Bhasha Sainik Principal Abul Kashem maka ajụjụ ya na ihe mere eme Language Movement.

Kashem nwụrụ n'ụlọ ọgwụ Suhrawardy dị na Dhaka na Mọnde 11 Machị 1991.

Ndepụta nke ọrụ

[dezie | dezie ebe o si]

Onye edemede na-emepụta ihe, Kashem dere ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ akwụkwọ 100 gụnyere akwụkwọ nkuzi gbasara sayensị maka ụmụ akwụkwọ gụsịrị akwụkwọ na agụmakwụkwọ, Islam, ọdịbendị na ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Ndị a gụnyere akwụkwọ ọgụgụ 40 na physics na ihe ọmụmụ sayensị ndị ọzọ maka ọkwa kọleji na mahadum. Ụfọdụ n'ime akwụkwọ ya a ma ama bụ:

Alakụba
* Islamịk na-arụ ọrụ Islam Ki Diyeche O Ki A Na-akpọ Pare 1952
*Tinyere aha Buje Namaz Poro 1968
* Islamist্রীয় আদ Onye Alakụba Rashtio Adorsho 1980
* Islamis nke Ménifes Manifesto Islam 1952
*ụzọ e ji eme ihe Ụzọ Akmatro 1949
* Ọmụmụ Ghoshona 1952
Islam na sayensị
* Echiche nke oge a Oadunik Chintadhara 1968
* ihe sayensị na-eme ka mmadụ dị Biggan Bostubadh O Allahor Ostitto 1968
*Ọ bụrụ na ndị mmadụ emee ihe n'ụzọ dị mfe Bibortonbadh Sristitotto Ma ọ bụ Allahor Ostitto 1969
* Ọdịdị sayensị Biggan Shomaz Dhormo 1982
Ọnọdụ akụ na ụba
* Ihe oriri na ọṅụṅụ Orthoniti nke koranic 1971
* Ịnọganihu nke Pakistan Onye Pakistan Orthoniti 1965
ndọrọ ndọrọ ọchịchị mba ụwa
*Mgbagharị nke ụzụ Tritio Block Andolon 1952
Akụkọ ihe mere eme
*Pashịị bụ mba ọzọ: mba ọzọ? Pakistan er Rastrobhasha Bangla Na Urdu? 1947
*Moviku 1933, akụkọ ihe mere eme Bhasha Andoloner Ithihash 1952
*Aghụziri ihe gara aga Oamader Otit 1957
Bangla College metụtara
* Okpukpe na-eme ka a na-eme ihe n'ụzọ ziri ezi Onye nchịkọta Bangla Chakurir Niomaboli 1968
* Ndị na-agụ akwụkwọ na kọleji Bangla College Prosonge 1968 (2nd Edition)
* Ọmụmụ ihe na-eme na mahadum Bangla College Ki, Keno, Abong Kirup 1962
* ঈর্ষা বনাম সাধna Irsha Bonab Shadona 1965
* Ọmụmụ ihe na-eme n'ọdịnihu Onye nchịkọta Bangla Ogrogoti O Bhobishat 1964
Ndị ọzọ
* N'ihi ya, ọ na-eme ka ọ dị mma Oadunik Chintadhara 1968
* বৈজ্ঞানিক echiche ọ bụla Boiganik Dhristite Srenisongram 1952
* wepụ onye na-eme ihe Mukti kon Pothe 1952
* Isolu Rooji Islam rastroneeti 1967
* Nkwupụta Amader Bhashar Rhup 1962
Ọ bụ n'ihi na ndị na-eme ihe ike na-eme n'ụzọ na-ezighị ezi Bnagla Procholoner Koyekti Somosha 1967
* Ofiস-আদালত ও শিক্ষার বাহন n'asụsụ nke ọzọ Ọfịs-Adaloter O Shikkhar Bahonrupe Bangla Procholoner Somosha A maghị ya
* okwu dị mfe Shohoj Bangla 1974
* Otubuশ দfার রুপায়ন Ekush daffer Rupaon 1953
* Ugbo ala nke okporo ụzọ Krishok Bhaiyer Jomi Chai A maghị ya
* N'ụgbọ oloko Sromik Bhaiyer Jomi Chai A maghị ya
* Ajụjụ abụọ Duti Prosno 1955
* Nkwurịta okwu na-ezighi ezi Bhuler Punorabritti 1953
* Roji Rastrobiggan 1964
* Òtù Songothon 1952
Ụzọ e si eme ihe n'oge a Adunik Karbar Poddoti 1966
* Mmụta na-aga Chatro Andolon 1951
* N'ihi ya, ọ bụ n'oge a ka a na-akpọ Menzuষা Ihe akaebe Monzusa 1989
Akwụkwọ nkuzi
* elu mmiri na-eme ihe n'ụzọ dị elu, 1st খণ্ড Ucchomaddomik Podarthika Akụkụ nke 1 1964
* elu mmiri na-eme ihe nkiri পদাৰ্থিকা, 2য় খণ্ড Ucchomaddomik Podarthika Akụkụ nke Abụọ 1964
* elu mmiri na-eme ihe nkiri Ucchomaddomik Laboratory Podarthika 1964
* eluমাধ্যমিক রসায়ন, 1m খন্ড (অজৈব) Ucchomaddomik Rosayan, Akụkụ nke 1 1965
* উচ্চমাধ্যমিক রসায়ন, ২য় খন্ড (জৈব) Ucchomaddomik Rosayan, akụkụ nke abụọ 1965
* elu mmiri na-eme ihe nkiri Ucchomaddomik Laboratory Rosayan 1964
* elu mmiri ọgwụ এলজেব্ৰা Ucchomaddomik Algebra 1964
* elu mmiri na-eme ka mmiri dị elu Ucchomaddomik Calculus 1966
* elu mmiri na-eme ihe nkiri Ucchomaddomik Geometry 1964
* elu mmiri na-eme ka mmiri ghara ịdị Ọdịdị Ucchomaddomik 1968
* elu mmiri na-eme ka mmiri dị elu Ucchomaddomik Trigonometry 1964
* elu mmiri na-eme ka mmiri ghara ịdị elu Ucchomaddomik Statics 1967
* Sayensị agụmakwụkwọ (7m ও 8m শ্ৰেণ Bhiggan Prokash (maka klas nke asaa na nke asatọ) 1949
* Sayensị agụmakwụkwọ (99ম ও 10ম শ্ৰেণ Bhiggan Prokash (maka 9th na 10th grade) 1949
*Mikọ nke mmiri na-eme Maddomik Trigonometry 1964
* Digri পদাৰ্থিকা Degree Padarthika 1971
* পদাৰ্থিকা, 1st খণ্ড Shohoj Padarthika, Akụkụ nke 1 1974
* পদ সহজাৰ্থিকা, 2 nke ọnwa Khand Shohoj Padarthika, akụkụ nke abụọ 1974
* mfe রসায়ন, 1st খণ্ড Shohoj Rosaya, Akụkụ nke 1 1962
* mfe রসায়ন, 2য় খণ্ড Shohoj Rosayan, akụkụ nke abụọ 1962
N'ihi ya, ọ bụ n'oge ahụ ka a na-eme ihe nkiri Laboratory Roshayan (9th na 10th grade) 1975
*Lịbaụụụbaụbaụ (Lịbaịbaụbaịbaị) Laboratory Podarthobiggan (9th na 10th grade) 1975
Ọ bụ n'oge a ka a na-eme ya. Laboratory Jibobiggan (9th na 10th grade) 1975
Islam na sayensị
* Sayensị Islam na Echiche Ọgbara Ọhụrụ 1975
* Echiche zuru ụwa ọnụ n'ìhè nke Echiche Ọgbara Ọhụrụ A maghị ya
Akwụkwọ nkuzi
* Degree Physics 1970
* Ihe onwunwe zuru oke 1955
* Physics Ọhụrụ (akụkụ nke mbụ) 1955, Mbipụta nke 6 1966
* Physics Ọhụrụ (akụkụ nke abụọ) 1956, Mbipụta nke 6 1966
* Inter Physics Tutor akụkụ 1 1955
* Inter Physics Tutor akụkụ 2 1955
* Physics nke ụlọ nyocha Mbipụta nke 3 1970

Ihe odide

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1.0 1.1 Ahmad (1991). Principal Abul Kashem Sharok Grantho: A commemorative book on Principal Abul Kashem. Chittagong: Principal Abul Kashem Shreti Parishod. 
  2. 2.0 2.1 "Death anniversary of Principal Abul Kashem today", The New Nation, 11 March 2005.

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]