Adamorobe Sign Language
Language name | ||
---|---|---|
Spoken in: | — | |
Region: | — | |
Total speakers: | — | |
Language family: | Default | |
Language codes | ||
ISO 639-1: | none | |
ISO 639-2: | —
| |
ISO 639-3: | — | |
Note: This page may contain IPA phonetic symbols in Unicode. |
Asụsụ Ogbi Adamorobe ma ọ bụ AdaSL bụ akara ogbi obodo eji eme ihe na Adamorobe, obodo Akan dị n'ebe ọmụmụ Ghana. Ihe dị ka mmadụ 30 ntĩ chiri na 1370 na-anụ ihe na-eji ya eme ihe (2003).[1]
Obodo Adamorobe bụ nke a ma ama maka oke oke oke nke ntĩ chiri nketa (genetic recessive autosome). Ka ọ na-erule n'afọ 2012, ihe dị ka 1.1% nke ndị bi na ya bụ ndị ntì chiri, mana n'ahụ ahụ dị elu dị ka 11% na 1961 tupu onye isi obodo ahụ iwu na-amachibido ntĩ chiri ịlụ ndị ntì chiri ndị ọzọ.[1] A na-etinye ntị chiri n'ime obodo.
N'okpuru ọchịchị ndị a, AdaSL emeela ka ọ ahia ndị ogbi, nke nwera onwe ya kpamkpam site na ndị ọrụ ogbe Ghana (nke ọbụ abụ aka America). AdaSL bụ ndị ogbi a na-ekerịta nke dị iche na egwuregwu ndị ogbe obodo dị ka nọmba ndị ogwe aka Ghana n'ihi na ọtụtụ ndị na-asự ndị na-asự ndị oghe ihe abụ ndị ogbe. Asụsụ ndị ogbi nke mba na- Poly-maka maka mbipụta nke ndị ntì chiri dị ka ndị na-aga ụlọ akwụkwọ maka ndị ntĩ chiri. ụgwọ a dị mkpa nke ndị ogbi na- agbanwe ụzọ a na-elekọta ya, akwado ya, ma kesaa ya. Ihe atụ ihe mere eme nke obodo ndị na-eme ihe ngosi bụ Martha's Vineyard (Martha's Vine yard Sign Language). [2]
AdaSL na ụfọdụ ndị ọzọ dị na mpaghara ahụ na-ekerịta ihe ngosi ama na-abụ prosodic, dị ka ndị ogbi Bura, mana a tụwo aro na ihe ndị a yiri ahụ bụ n'ihi mgbanwe na-emekọ ihe kama ike ndụ ihe nketa. AdaSL nwere ikike ndị na-eme ka ọ dị iche na ndịiche na ndị ogbi nke nnukwu obodo ndị ogbi a na-eji ruo ugbu a, akara akara ụdị nhazi nke na- ezore ma ọ bụ ọnọdụ (mgbe ụfọdụ a na-akpọ "ndị Nazi"). Kama nke ahụ, AdaSL na-eji ọtụtụ ụdị ngwaa a na-ahụkwa n'asụsụ a na-asụ gburugburu, Akan. Frishberg na-atụ aro na AdaSL nwere ike inwe njikọ na "okwu azụmahịa eji eme ihe n'ahịa niile dị na West Africa".[1] Ya mere AdaSL na-enye ngalaba na-ama muhim maka nyocha na aha ndị ogbi.
Ruo ihe afọ iri, ntĩ chiri nke obodo ahụ agaala ụlọ akwụkwọ obibi na Mampong-Akuapem, ebe a na-eji Asụsụ Ogbi Ghana nke ASL. N'ihi ya, akara a aha mbụ nke mbụ nke ndị na iwu ha maka AdaSL na-Bilabata. Nke a nwere ike iduga na nche oke nke ndị ntĩ chiri na Adamorobe gaa na Asụsụ Ogbi nke Ghana. N'ihi ya, AdaSL bụ ahia ndị ogbi n'ihe ize ndụ.
Ihe odide
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Nyst (2003). "The phonology of name signs: a comparison between the sign languages of Uganda, Mali, Adamorobe and The Netherlands", in Baker: Cross-linguistic perspectives in sign language research: Selected papers from TISLR 2000. Hamburg: Signum, 71–80.
- ↑ Kusters (April 2014). "Language ideologies in the shared signing community of Adamorobe". Language in Society 43 (2): 139–158. DOI:10.1017/S0047404514000013. Templeeti:ProQuest.