Gaa na ọdịnaya

Adrienne Clarke

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Adrienne Clarke
Chancellor of La Trobe University
In office
26 February 2011 – 26 February 2017
Preceded bySylvia Walton
Succeeded byRichard Larkins
Lieutenant Governor of Victoria
In office
1997–2000
Preceded bySir James Gobbo
Succeeded byLady Southey
Chair of the CSIRO
In office
5 December 1991 – 4 December 1996
Preceded byNeville Wran
Succeeded byCharles Allen
Personal details
BornAdrienne Elizabeth Petty
(1938-01-06) 6 Jenụwarị 1938 (age 88)

Adrienne Elizabeth Clarke AC FAA FTSE (née Petty; amụrụ 6 Jenụwarị 1938) bụ prọfesọ emeritus nke Botany na Mahadum Melbourne, ebe ọ na-agba ọsọ na Plant Cell Biology Research Center site na 1982 ruo 1999. Ọ bụbu onye isi oche nke Commonwealth Scientific and Industrial Research Organisation (CSIRO, 1991-1996), onye bụbu Gọvanọ – 2009 Victoria na mbụ Lieuten. Chancellor nke Mahadum La Trobe (2011-2017).

Akụkọ ndụ

[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ ya na Melbourne, Clarke na-akọ na ọ nwetara ụfọdụ ịkpa ókè nwoke na nwanyị dị ka nwa akwụkwọ nwere ọgụgụ isi na 1950s. Ọ gara ụlọ akwụkwọ ụmụ nwanyị Ruyton wee banye na Mahadum Melbourne na 1955 ebe ọ bụ onye bi na Janet Clarke Hall (mgbe ahụ ka bụ akụkụ nke Trinity College) na-agụ Sayensị. Ọ gụsịrị akwụkwọ na nzere Honours na Biological Sciences na 1959, wee nweta PhD ya na 1963.[1][2] Ọ lụrụ Charles Peter Clarke na 14 Ọgọstụ 1959. Victor Trikojus were ya n'ọrụ dị ka onye nchọpụta na Ngalaba Biochemistry, Mahadum Melbourne, ya na Bruce Stone mere nchọpụta na beta glucans na 1960. [3]

N'afọ 1964, ọ ghọrọ onye nyocha na United Dental Hospital nke Sydney, wee kwaga Mahadum Baylor na Houston na Mahadum Michigan, mesịa kụzie na Mahadim Auckland. Ọ rụrụ ọrụ na Mahadum Melbourne dị ka Research Fellow (1969-1977), mgbe ahụ onye nkuzi, onye nkuzi dị elu na onye na-agụ akwụkwọ tupu a họpụta ya Prọfesọ nke Botany na 1985 na Prọfesor Laureate na 1999. Ọ lara ezumike nká na mahadum n'afọ 2005.

Clarke bụbu onye isi oche nke CSIRO (1991-1996) na onye bụbu onye osote Gọvanọ nke Victoria (1997-2000). Ọ bụ onye otu Janet Clarke Hall na Mahadum Melbourne . [4] N'afọ 2010 ọ sonyeere Kansụl Mahadum La Trobe, wee nọchie Sylvia Walton dị ka Chancellor nke MahadumLa Trobe na 26 Febụwarị 2011.

O tinyekwala aka na ngalaba azụmahịa; ọ bụ onye nduzi nke ọtụtụ ụlọ ọrụ ọha na eze wee nọdụ na ọtụtụ bọọdụ, gụnyere Western Mining, Alcoa, Fisher na Paykel, Woolworths na AMP Society. Ọ bụkwa onye otu Board Advisory Australia nke Global Nature Conservancy. Na 1998, na mkpakọrịta ya na ndị ọrụ ibe Mahadum Melbourne atọ, ọ tọrọ ntọala agribusiness Hexima. .

Ọrụ sayensị Clarke nyere nghọta dị oke mkpa banyere biochemistry na mkpụrụ ndụ ihe nketa nke osisi ndị na-agbasa okooko, ọmụmụ ha, na uto ha. Ọ dugara na itinye n'ọrụ ụlọ ọrụ maka nchịkwa ọgbọ na-esote nke ụmụ ahụhụ na ọrịa fungal nke ihe ọkụkụ. Ndị otu ya bụ ndị mbụ clone nke mkpụrụ ndụ ihe nketa nke na-achịkwa nkwekọrịta onwe onye na osisi na ndị mbụ cloning "c" DNA nke protein arabinogalactan.[2]Laureate Prof Adrienne Clarke AC. RiAus (Royal Institution of Australia). Archived from the original on 28 May 2014. Retrieved on 28 May 2014."Laureate Prof Adrienne Clarke AC". RiAus (Royal Institution of Australia). Archived from the original on 28 May 2014. Retrieved 28 May 2014.</ref>

Ọ na-akọwa nka ya dị ka:

Ọ bụ onye nchịkọta akụkọ nke nnukwu akwụkwọ sayensị na-ekwu maka kemịkalụ, cell biology na genetics.[5]

Nsọpụrụ na onyinye

[dezie | dezie ebe o si]
  • Onye otu Australian Academy of Science (FAA)
  • Onye otu Australian Academy of Technological Sciences and Engineering (FTSE)
  • 1991 Onye isi nke Order of Australia (AO)
  • 1992 Mueller Medal, ANZAAS
  • 1993 Onyinye Ndị Achievers pụtara ìhè, National Australia Day CouncilKansụl Ụbọchị Mba Australia
  • Ihe nrite narị afọ nke 2001
  • 2001 Victorian Honour Roll of Women [8]
  • 2004 Enyi nke Order of Australia (AC)
  • Onye mmekọ mba ọzọ nke National Academy of Sciences (USA)
  • Onye mba ọzọ nke American Academy of Arts and Sciences (USA)

Edemsibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. "Celebration stirs memories and rekindles old friendships", 3010: Melbourne University Magazine Templeeti:Webarchive, June 2014, p. 32.
  2. 2.0 2.1 Laureate Prof Adrienne Clarke AC. RiAus (Royal Institution of Australia). Archived from the original on 28 May 2014. Retrieved on 28 May 2014.
  3. Humphreys (2004). Trikojus: a scientist for interesting times. Carlton, Victoria: Miegunyah Press. ISBN 978-0-522-85095-6. 
  4. Fellows. Staff and Governance. Janet Clarke Hall, The University of Melbourne (2012). Archived from the original on 10 April 2013. Retrieved on 12 February 2013.
  5. 5.0 5.1 (2000) in Nothnagel: Cell and Developmental Biology of Arabinogalactan-Proteins (in en). Boston, MA: Springer US. DOI:10.1007/978-1-4615-4207-0. ISBN 978-1-4613-6888-5. Nothnagel, Eugene A.; Bacic, Antony; Clarke, Adrienne E., eds. (2000). Cell and Developmental Biology of Arabinogalactan-Proteins. Boston, MA: Springer US. doi:10.1007/978-1-4615-4207-0. ISBN 978-1-4613-6888-5. S2CID 11573704.
  6. Fincher (1983). "Arabinogalactan-Proteins: Structure, Biosynthesis, and Function" (in en). Annual Review of Plant Physiology 34 (1): 47–70. DOI:10.1146/annurev.pp.34.060183.000403. ISSN 0066-4294. 
  7. Professor Adrienne Clarke. Botany.unimelb.edu.au. Retrieved on 2014-08-25.
  8. (2017) Victorian Honour Roll of Women 2017. Melbourne: Office of Prevention & Women’s Equality, 34. ISBN 978-0-7311-6655-8.