Gaa na ọdịnaya

Akinwumi Adesina

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Akinwumi Adesina
Akinwumi Adesina in 2014
8th President of the African
Development Bank
Assumed office
1 September 2015
Preceded byDonald Kaberuka
Nigerian Agriculture Minister
In office
2010–2015
PresidentGoodluck Jonathan
Preceded byAbba Sayyadi Ruma
Succeeded byAudu Ogbeh
Personal details
Born (1960-02-06) 6 Febụwarị 1960 (age 66)[1]
Nigeria
NationalityNigerian
Alma materUniversity of Ife
Purdue University (PhD)

Akinwumi "Akin" Adesina bụ onye Naijiria na-ahụ maka akụ na ụba nke na-eje ozi ugbu a dị ka onye isi oche nke African Development Bank. Ọ rụrụ ọrụ dị ka Minista Ọrụ Ugbo na Mmepe Ime Obodo nke Naịjirịa.[2] Ruo mgbe a họpụtara ya dị ka Minista n'afọ 2010, ọ bụ osote onye isi oche nke Policy and Partnerships maka Alliance for a Green Revolution in Africa (AGRA).[3] A họpụtara ya dị ka onye isi oche nke African Development Bank na afọ 2015 ma họpụta ya ọzọ maka oge nke abụọ na afọ 2020. Ọ bụ onye Naijiria mbụ nwere ọkwa ahụ.[4]

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ

[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Adesina n'aka onye ọrụ ugbo Naijiria na Ibadan, Oyo Steeti.[5] Ọ gara ụlọ akwụkwọ ime obodo ma gụsịrị akwụkwọ na Bachelors na Agricultural Economics na First Class Honors na Mahadum Ife (nke bụzi Mahadum Obafemi Awolowo), Naijiria nke afọ (1981), ebe ọ bụ nwa akwụkwọ mbụ mahadum ahụ nyere ya ọdịiche a.[6] Ọ gara n'ihu na agụmakwụkwọ ya na Mahadum Purdue dị na Indiana, laghachi na Naịjirịa n'oge na-adịghị anya na afọ 1984 iji lụọ di.[7] O nwetara PhD ya (Agricultural Economics) na afọ 1988 site na Purdue ebe ọ meriri Outstanding PhD Thesis maka ọrụ nyocha ya.[8].

Site na afọ 1990 ruo na afọ 1995, Adesina jere ozi dị ka onye isi akụ na ụba na West African Rice Development Association (WARDA) na Bouaké, Ivory Coast.[9] Ọ rụrụ ọrụ na Rockefeller Foundation kemgbe ọ meriri fellowship site na Foundation dị ka onye ọkà mmụta sayensị dị elu na afọ 1988. Site na afọ 1999 ruo na afọ 2003 ọ bụ onye nnọchi anya Foundation for the southern African area.[10] Site na afọ 2003 ruo na afọ 2008 ọ bụ osote onye nduzi maka nchekwa nri.

Adesina bụ Minista Ọrụ Ugbo nke Naijiria site na afọ 2010 ruo na afọ 2015.[11] A kpọrọ Adesina Forbes African Man of the Year maka mgbanwe ya nke ọrụ ugbo Naijiria. O webatara ihe doro anya n'ime usoro mbubata fatịlaịza.[12] O kwukwara na ọ ga-enye ndị ọrụ ugbo ekwentị mkpanaaka mana nke a siri ike. Otu n'ime ihe kpatara ya bụ enweghị netwọk mkpanaka na mpaghara obodo.[13]

N'afọ 2010, odeakwụkwọ ukwu nke United Nations Ban Ki-moon họpụtara ya dị ka otu n'ime ndị isi ụwa iri na asaa na-ebute ụzọ na Millennium Development Goals.[4]

N'abalị iri abụọ na asatọ n'ọnwa Mee n'afọ 2015, a họpụtara Adesina ka ọ bụrụ onye isi oche nke African Development Bank. Ọ malitere ọrụ ya n'ọfịs na 1 Septemba, na afọ 2015.[14]

Na Septemba, na afọ 2016, odeakwụkwọ ukwu nke United Nations bụ Ban Ki-moon họpụtara Adesina ka ọ bụrụ onye otu Lead Group nke Scaling Up Nutrition Movement.[15]

N'afọ 2017, e nyere ya onyinye World Food Prize nke afọ 2017.[16]

N'abalị iri abụọ na asaa n'ọnwa Ọgọstụ na afọ 2020, a họpụtara Adesina ọzọ dịka onye isi oche nke Africa Development Bank maka oge nke abụọ nke afọ ise.[17]

Ndụ onwe onye

[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe ọ nọ na Mahadum Purdue, Adesina na nwunye ya, tinyere di na nwunye ọzọ, malitere otu Ndị Kraịst a na-akpọ African Student Fellowship.[7] Ya na nwunye ya Grace nwere ụmụ abụọ, Rotimi na Segun.[18]

  • A kpọtụrụ Adesina aha dị ka otu n'ime ndị Afrịka 100 kachasị nwee mmetụta site na magazin New African na 2015.[19]
  • N'afọ 2013, a kpọrọ ya onye Forbes Africa nke Afọ.[13]
  • N'afọ 2018, Mahadum Afe Babalola nyere ya nzere Doctor Honorary .[20]
  • N'afọ 2019, a kpọrọ ya aha ọzọ dị ka onye Forbes Africa nke Afọ.[21]
  • Na Jenụwarị 28, na afọ 2020, e nyere ya Honorary Doctor of Science site na Federal University Of Agriculture, Abeokuta, Nigeria.[22]
  • Na Mee 14, na afọ 2022, Mahadum Addis Ababa, Etiopia nyere ya Honorary Doctor maka onyinye ya na ngalaba akụ na ụba.[23]

Nsọpụrụ

[dezie | dezie ebe o si]
  • 2019 : Nnukwu Onye Ọrụ nke National Order of Merit nke Tunisia.[24]

Ebenside

[dezie | dezie ebe o si]
  1. ↑ The President's biography, African Development Bank
  2. ↑ "Interview: Akinwumi Adesina, Minister of Agriculture, Nigeria". This is Africa. 30 July 2013. Retrieved 19 September 2014.
  3. ↑ "Transformation agenda, a surgical operation on Nigeria - Agric Minister". LinkedIn. 19 June 2012.
  4. 1 2 Bank, African Development (2019-04-04). "Biography". African Development Bank - Building today, a better Africa tomorrow (in Bekee). Retrieved 2020-05-28.
  5. ↑ "Akinwumi Adesina: from farmer's son to Africa bank chief". African Spotlight. 28 May 2015. Retrieved June 1, 2015.{{cite web}}: CS1 maint: deprecated archival service (link)
  6. ↑ "Nigerian Minister, Adesina, Elected President Of African Development Bank". Sahara Reporters. 2015-05-28. Retrieved 2022-03-08.
  7. 1 2 Delmar Broersma (2017). God's Surprises Along the Journey. pp. 89–93.
  8. ↑ Lua error in Module:Citation/CS1 at line 2548: attempt to call field 'is_valid_date' (a nil value).
  9. ↑ Lua error in Module:Citation/CS1 at line 2548: attempt to call field 'is_valid_date' (a nil value).
  10. ↑ Lua error in Module:Citation/CS1 at line 2548: attempt to call field 'is_valid_date' (a nil value).
  11. ↑ NIRA gets 3 life Patrons, IT Realms, Retrieved 23 January 2016
  12. ↑ "Nigerian is 'African of the year'". BBC News (in Bekee ndị United Kingdom). 2013-12-03. Retrieved 2020-05-28.
  13. 1 2 "Nigeria's Akinwumi Adesina named Forbes African of the Year". BBC. December 3, 2013. Retrieved 23 January 2016.
  14. ↑ Dogbevi, Emmanuel K. (1 September 2015). "Africa can no longer manage poverty, we must eliminate it – Adesina". Ghana Business News. Retrieved 1 September 2015.
  15. ↑ Secretary-General Appoints 29 Global Leaders to Spearhead Fight against Malnutrition United Nations, press release of 21 September 2016.
  16. ↑ "AfDB President Akinwumi Adesina wins $250,000 World Food Prize". africanews. 27 June 2017.
  17. ↑ Lua error in Module:Citation/CS1 at line 2548: attempt to call field 'is_valid_date' (a nil value).
  18. ↑ Profile:Akinwuni Adesina, Ogala Wordpress
  19. ↑ "Nigerians dominate New Africa's 100 Most Influential Africans of 2015". Vanguard News (in Bekee ndị America). 2015-11-24. Retrieved 2021-01-06.
  20. ↑ Bank, African Development (2019-02-08). "Afe Babalola University Confers Honorary Doctorate Degree on African Development Bank President Akinwumi Adesina". African Development Bank - Building today, a better Africa tomorrow (in Bekee). Retrieved 2020-02-03.
  21. ↑ "African Of The Year". Forbes Africa (in Bekee). 2019-12-18. Retrieved 2021-08-31.
  22. ↑ Lua error in Module:Citation/CS1 at line 2548: attempt to call field 'is_valid_date' (a nil value).
  23. ↑ "AfDB President, Akinwumi Adesina, Receives Honorary Degree In Ethiopia". METRO DAILY Ng (in Bekee ndị United Kingdom). 2022-05-16. Retrieved 2022-05-16.
  24. ↑ "Akinwumi A. Adesina à Caïd Essebsi: La BAD disposée à soutenir la Tunisie dans divers domaines".