Gaa na ọdịnaya

Alana Cordy-Collins

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Alana Kathleen Cordy-Collins (5 Jun 1944 - 16 Ọgọst 2015) bụ Prọfesọ na ngalaba Anthropology na Mahadum San Diego . [1][2] Ọ bụ onye ọkà mmụta ihe ochie nke ọkachamara ya bụ akụkọ ihe mere eme nke mba Peru.

Akụkọ ndụ

[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ ya na Los Angeles, California. Nna ya bụ Mayanist Napoleon Cordy.

Ọ nwetara nzere bachelọ ya, nzere masta na nzere Ph.D. ya na Mahadum California, Los Angeles (UCLA). Ọ rụrụ ọrụ na Ulluchu Project (bụ ọrụ nnyocha ihe ọkụkụ di n'ụsọ oké osimiri nke Peru). Ọkachamara nke abụọ o lekwasịrị anya bụ shamanism, ebe ọ mepụtara ọrụ na Mongolia. Na mgbakwunye na prọfesọ ya, ọ bụ onye nduzi nke ebe ngosi ǹkà David W. May Indian Artifacts Gallery na onye nlekọta nke nchịkọta ahụ. Ọ bụkwa onye bụbu onye nlekọta nke nchịkọta Latin America na San Diego Museum of Man.

Ọrụ sayensị

[dezie | dezie ebe o si]

Cordy-Collins keere òkè dị mkpa n'igwu ọtụtụ ili Moche dị mkpa na Peru malite na 1972, gụnyere ili ndị eze nke Sipán na Dos Cabezas. Sipán, nke e gwuru na 1987, bụ otu n'ime nchọpụta ihe ochie kachasị mkpa na Peru. Ọ gụnyere ụfọdụ n'ime ili ole na ole ndị ohi ili na-emetọghị, na ihe ochie ndị ahụ, nke gụnyere ọlaedo, ite ndị mara mma na ihe ndị ọzọ a chọtara, gara United States. Ngwupụta nke pyramid Dos Cabezas n'agbata afọ 1997 ruo 2002 kpughere ili ndị jupụtara n'ihe onwunwe nwere ọtụtụ ọrụ ígwè na ụrọ, yana ezinụlọ "ndị dike" - ndị a gbasiri agbasi nke ndị ikom ga-eguzo ihe dị ka mita isii n'ogologo, ma e jiri ya tụnyere Moche, onye dị n'agbata mita anọ na mita ise na mita isii. Ndị a ma ama na-arịa ọrịa Marfan, ụdịrị ịdịfe ogologo òkè e ketara eketa. Ndị a bụ ihe ndekọ mbụ nke ịdị òkè ogologo na South America tupu akụkọ ihe mere eme. Cordy-Collins kụziri ma na mba nke ya ma na mba ụwa ndị ọzọ banyere "ndị dike" Moche.

Ọrụ ndị o bipụtara

[dezie | dezie ebe o si]
  • "Ọganihu nke 1995 na 1996 Latin American Symposia: Ọnwụ, Omenala na Ndụ Mgbe A nwụsịrị," Alana Cordy-Collins na Grace Johnson, nke San Diego Museum of Man Papers gosipụtara, 34, San Diego Museum nke Man. 112 p., San Diego, Calif., 1997
  • "An Unshaggy Dog Story: A Bizarre Canine is Living Evidence of Prehistoric Contact between Mexico and Peru," Alana Cordy-Collins, Natural History 103 (2):34-41, New York, NY, 1994.
  • "Isiokwu dị ugbu a na Aztec Studies: Essays in Honor of Dr. H. B. Nicholson," Alana Cordy-Collins and Douglas Sharon, San Diego Museum Papers, 30, San Diego Museum of Man. 118 p., San Diego, Calif., 1993
  • The Northern Dynasties: Kinship and Statecraft in Chimor, Michael E. Moseley and Alana Cordy-Collins, A Symposium at Dumbarton Oaks, 12 and 13 October 1985, Dumbartón Oaks Research Library and Collection, Washington, D.C.
  • Mgbukpọ Cerro Sechin. O mere? Ethnic Technology Notes No.18, Alana Cordy-Collins, San Diego Museum of Man, 1983
  • Pre-Columbian Art from the Land Collection, L. K. Land, H.B. Nicholson & Alana Cordy-Collins, California Academy of Sciences & L. K, 1979.
  • Pre-Columbian Art History, Alana Cordy-Collins na Jean Stern, Peek Publications, 1977.

Edensibịa

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Lin-Eftekhar (July 1, 2001). The Digger (en-us). UCLA. Retrieved on 2024-12-18.
  2. Pain (June 21, 2024). The curious bones of Peru's gentle giants | New Scientist. Archived from the original on 21 June 2024. Retrieved on 2024-12-18.

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]