Gaa na ọdịnaya

Alexander Gill Onye Ukwu

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Alexander Gill
Born
Lincolnshire
Died
London
Resting placeMercers' Chapel, London
Other namesAlexander Gil
Alma materCorpus Christi College, Oxford
OccupationScholar, School Master
Known forWriting on spelling reform, Teaching John Milton
SpouseElizabeth Gill
ChildrenThree

Alexander Gil the Elder (7 Febụwarị 1565 - 17 Nọvemba 1635), nke a na-akpọkwa Gil, bụ onye akwụkwọ Bekee, onye na-eme eme, na onye nkuzi nke St Paul's School, ebe ụmụ akwụkwọ ya akwụkwọ John Milton.  Ọ bụ onye dere akara Bekee, nke edere, Otú ọ dị, na Latin.

Ụlọ akwụkwọ ya na Lincolnshire na 7 Febụwarị 1565, nabata ya dị ka onye akwụkwọ ozi nke Corpus Christi College, Oxford, na September 1583, wee sị B.A.  na 1586 na MA na 1589. Wood mụrụ na ọ bụ onye nkuzi ụlọ akwụkwọ na Norwich, ebe ọ bi na 1597. Na 10 Machị 1607-8 a nyocha ya ka ọ bụrụ onye isi ụlọ akwụkwọ St.  Milton so n'ụmụ akwụkwọ ya site na 1620 ruo 1625. (1890) in Stephen: Dictionary of National Biography. New York: Macmillan.  entry "GILL, ALEXANDER, the elder"</ref>

O nwere ụmụ nwoke abụọ, George na Alexander (b. 1597), na nwa nwanyị, Annah. George Gill ga-emesị bụrụ onye a họpụtara.

N'afọ 1628, a rin ka nwa ya nwoke Alexander na- ወር na-eme ka John Felton, onye mara George Villiers, 1st Duke of Buckingham mma.  Buckingham bụ onye Eze Charles nke Mbụ kacha hụ n'anya, mana nsogbu na eze sere ya.  A na-eto Felton n'ọtụtụ ebe dị ka dike maka igbu ya.  [1] A mara Gill the Younger ikpe ka e gosipụtara ntĩ ma ngosi ya £ 2,000.  Otú ọ dị, nna ya mgbasa aka na William Laud.  Mgbakwunye a mere ka nke nke Star Chamber.[2]  Alexander Gill the Younger ga-emesị onye ọkàዕድ a ma ama n'onwe ya.

Gill the Elder nwụrụ n'ụlọ ya na St. Paul's Churchyard na 17 Nọvemba 1635, e lie ya na 20 Nọvember na Mercers' Chapel. Nwunye ya, Elizabeth, hapụrụ ya. (1890) in Stephen: Dictionary of National Biography. New York: Macmillan.  entry "GILL, ALEXANDER, the elder"</ref>

Asụsụ

[dezie | dezie ebe o si]

Logonomia Anglica, qua gentis sermo facilius addiscitur, London, nke John Beale, 1619, 2nd edizi.  1621, bụ akara akara Bekee ya raara nye akwụkwọ James I. Gill, nke e dere na Latin, na-amalite na aro maka usoro ịgbaume nke mgbaokwu Bekee (lee n'okpuru).  Na ngalaba ya metụtara na okwu Gill hotara Edmund Spenser, George Wither, Samuel Daniel, na ndị ọzọ na-ede uri Bekee.[1]  Ọ bụ ihe zuru oke ọrụ ndị gara aga, ma leiche anya na nhazi okwu na prosody.[2]  Otto Luitpold Jiriczek akara na 1903;  e eserese facsimile nke akara 1619 na 1972.

Asụsụ Phonetic

[dezie | dezie ebe o si]

Tebụl na-esonụ na-akọwa usoro Gill na-atụ aro maka mkpụrụ okwu:

Akwụkwọ ozi / grapheme Aha ya Ihe Nlereanya Ojiji Asụsụ Oge Ochie Mkpụrụ okwu Mordern
Mkpụrụedemede
A a dị warara a Ihe Ọjọọ Ihe Ọjọọ Ihe Ọjọọ
ae N/A ae ikuku aery
ai N/A ịhapụai ụzọ ụzọ
na N/A paun paun pawn
Ọ bụ n'oge ochie dị warara ä mäl nwoke nwoke
A sara mbara a bâl bọọlụ bọọlụ
Ogologo oge N/A Ndị agadi ịrị elu ịrị elu
E na na kacha mma kacha mma kacha mma
Ọ bụ N/A Ọ bụ anya anya
ε ë ë ëgl ugo ugo
ëi N/A hëi hey hey
ëu N/A fëu esemokwu ole na ole
I M i ndị ikwu kinne ndị ikwu
I bụ Ọ bụ kïn keene Ọ na-anụ ọkụ n'obi
Ọ bụ N/A N'oge na-adịghị anya m hụrụ n'anya m hụrụ n'anya
J j j kjn kyne Ụgbọ mmiri
M na-eme N/A Ọchịchọ ọkụ ọkụ
O o o kol coll coll
Ee N/A toiz ihe eji egwu ihe eji egwuri egwu
ma ọ bụ N/A Bouma ọ bụ

bọl

ahịhịa

bowle

ahịhịa

efere

A na-atụgharị ya ö köl coal coal
öi N/A N'ihi ya ịrụsi ọrụ ike ịrụsi ọrụ ike
öu N/A thröun tụba tụbara
V v v svr o doro anya o doro anya
U u u Spila ya Spilagharị Spila ya
ie N/A akquit nwetara nwetara
otu N/A akqujt acquite acquite
Uoi N/A bUoi (boi n'ebe ugwu) nwa nwoke nwa nwoke
ü ü spün spoone spoon
üi N/A ʒüint

büi tüi (ma ọ bụ töi)

Itinye

nwa okorobịa na-arụsi ọrụ ike

njikọ

ọrụ mgbalị

Mkpụrụ okwu
B b
D d nke a ebe obibi ọnwụ ọnwụ
Ð ð ðï ðoħ

ðis

ọ bụ ezie na

nke a

ọ bụ ezie na

nke a

F f ef fjn dị mma dị mma
V v gaa Vjn vine vine
G g ga gud ezi ihe ezi ihe
ʒ ʒi baʒ

ʒau

baajị

Yawe

baajị

Ọkpụkpụ agbà

H h ya höli dị nsọ dị nsọ
ħ eih Boħt zụrụ zụrụ
K k ka kap cappe okpu
Q na quins iri na ise iri na ise
L onye Achọpụtara lasie onye umengwụ
M m em Mun ọnwa ọnwa
N n na tun N'ime ọwa mmiri tun
G ng Eng na-adịghị ike tung ire ire
P p Anyị na-agụnye prëch ikwusa ozi ọma ikwusa ozi ọma
R r arị ịgba ọsọ runne ịgba ọsọ
S s bụ anyanwụ sonne ma ọ bụ sunne nwa nwoke ma ọ bụ anyanwụ
Sh sh sh sh sha sh shawe shaw
T t Jenụwarị Tuị abụọ abụọ
Th thï thistl ahịhịa ahịhịhịa ahịhịa ahịhịhịa
W w anyị mmiri

nke a

Ọfụma

amoosu

mmiri

amoosu

onye whe nke nke nke
X x onye bụbu axisx axis axis
Y na Ugbu a Ịlụ ndị ntorobịa ndị ntorobịa
Z z ez zël

ðez

zeale

ndị a

ịnụ ọkụ n'obi

ndị a

A na-asụpụta 'ü' okwu ikpeazụ 'u' mgbe ụfọdụ, dịka na 'tu chanʒ'.

Akwụkwọ nkà mmụta okpukpe

[dezie | dezie ebe o si]

Gil bipụtara akwụkwọ nkà mmụta okpukpe abụọ:

  • A Treatise concerning the Trinitie of Persons in Unitie of the Deitie (e dere na Norwich na 1597), London, 1601; bipụtara ọzọ na 1635. Nke a bụ nke e degaara Thomas Mannering, onye a kọwara dị ka onye Anabaptist.[1]
  • Nkà ihe ọmụma Dị Nsọ nke Akwụkwọ Nsọ, London, 1635, nkọwa banyere nkwenkwe ndịozi. [1]

Ọrụ ọzọ, nke a kpọtụrụ aha na Gil's Sacred Philosophie dị ka "[nke abụọ nke Logonomia nke m na-akpọ Logicke", furu efu.[t] Dị ka Gil si kwuo, ọ "bụ nke a na-eme iji bụrụ onye enyemaka nye ha nke chọrọ enyemaka maka nghọta nke [Sacred Philosophie]". Ọrụ ahụ nke, n'agbanyeghị aha ya, dị iche na Logonomia Anglica, ma eleghị anya sitere n'oge dị n'etiti mbipụta nke abụọ nke Logonomia Anglica (1621) na Sacred Philosophie . [2]

Ihe edeturu

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1.0 1.1 (1890) in Stephen: Dictionary of National Biography. New York: Macmillan. Stephen, Leslie, ed. (1890). Dictionary of National Biography. Vol. xxi. New York: Macmillan. p. 353. entry "GILL, ALEXANDER, the elder"
  2. Poole (2018). "The Literary Remains [of Alexander Gil the Elder (1565-1635) and Younger (1596/7-1642?)]". Milton Quarterly 51 (3). 

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]