Gaa na ọdịnaya

Alexander John Ellis

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Alexander John Ellis

Alexander John Ellis FRS (14 June 1814 - 28 October 1890) bụ onye bekee na-eme na nri, ọka pastọ na onye na-ahụ maka ọrịa ọgụ nke egbochi n'aka nke musicology.  Ọ nna aha ya site na aha nna ya, Sharpe, gaa na aha nne ya, Ellis, na 1825 dị ka ọnọdụ nke eserese Nkwado ego dị ukwuu site n'aka onye ikwu nọ n'ụdị nne ya.[1]  E liri ya na Kensal Green Cemetery, London.

Akụkọ ndụ

[dezie | dezie ebe o si]

A Alexander John Sharpe na Hoxton, Middlesex, n'ihe ịrịba ama.  Nna ya, James Birch Sharpe, bụ onye ma ama na-ese ihe na-achọpụta nke e mechara họpụta Esquire nke Windlesham.  Nne ya, Ann Ellis, si n'akpa a ma ama, mana a maghị otú ihe ya si baa kpọọ.  Nwanne Alexander James Birch Sharpe nke obere anwụ na Agha nke Inkerman n'oge Agha Crimea.  Nwanne ya nwoke nke ọzọ, William Henry Sharpe, jere ozi na Lancashire Fusiliers mgbe ya na ya kwagara n'ebe ugwu Cumberland, n'ihi ọrụ agha..

Alexander akwụkwọ akwụkwọ na Shrewsbury School, Eton College na Trinity College, Cambridge (BA 1837).  Na mbụ a mbụ ya na ngwaọrụ na akwụkwọ akụkọ, ọ ikú onye a ma ama na-ahụ maka ụfọdụ n'oge ya ma dee edemede isiokwu ndịolu maka Encyclopaedia Britannica na 1887. Site n'akpa ya na phonetics, ọkwara inwe mmeri na onyeisi olu na, site n'ịgbasawanye, na egwu egwu, yana okwu na abụ.

Mara Ellis maka ịpụta na pụta Hermann von Helmholtz's On the Sensations of Tone.  Mbipụta nke abụọ nke ike a, nke e ịbụ na 1885, nwere ihe mgbakwunye nke chị ọchịchị ọrụ Ellis n'onwe ya n'ihe ndị isi ya.

N'ihe odide ya na ndị egwu na ihe ọ̀tụ̀tụ̀, [1] Ellis na-eche echiche ya na akara nke cents maka oge egwu.  Echiche a echiche ihe na-emetụta na musicology, onye bu ethnomusicology ụzọ.  N'inyocha usoro ụzọ olu nke egwu egwu dị iche iche nke Europe, Ellis gosikwara na ike ike nke usoro usoro olu site na otu iwu anụ ahụ, dị ka ndị ọkachamara mbụ kwuru.

N'akụkụ nke ise nke usoro ya On Early English Pronunciation, ọ kewara asụsụ iri anọ na abụọ dị iche iche na England na Scottish Lowlands. Nke a bụ otu n'ime ọrụ mbụ iji tinye phonetics n'okwu Bekee ma ndị ọkà mmụta asụsụ na-ekwukarị ya kemgbe e bipụtara ya.

[1] George Bernard Shaw nabatara ya dị ka ihe atụ nke Prọfesọ Henry Higgins nke Pygmalion (emegharịrị dị ka egwu My Fair Lady).[1]  A họpụtara ya na June 1864 dị ka onye otu nke Royal Society.

Nwa Ellis bụ Tristram James Ellis zụrụ dị ka injinia, mana o mechara bụrụ onye a ma ama na-ese ihe na Middle East.[2]

Mkpụrụ akwụkwọ ụdaolu

[dezie | dezie ebe o si]

Ellis ụgbọala fonetiki , abụọ Bekee Phonotypic (ya na Isaac Pitman), [1] nke jiri ọtụtụ ngwaọrụ, na Palaeotype, nke jiri ngwaọrụ ngwaọrụ n'ime ha (dị ka es, es), obere okpu (dị ka is), na italiki.  A na-enyefe Romic nke Henry Sweet na-akpa Phonetic International.

Akwụkwọ ndị a họọrọ

[dezie | dezie ebe o si]

Ihe edeturu

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Mr. Tucker (January 1891). "Sketch of the life of the late A. J. Ellis". General Report (Association for the Improvement of Geometrical Teaching) 17: 49–54. 
  2. Black (1896). Pen, pencil, baton and mask: biographical sketches. Spottiswoode, 345–351. 

Ihe odide

[dezie | dezie ebe o si]
  •  
  •  
  • M. K. C. MacMahon, Ellis , Alexander John (1814-1890), Oxford Dictionary of National Biography, Oxford University Press, 2004 nwetara 14 June 2006

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]
  • Works by or about Alexander John EllisnaEbe Ndebe Ihe Ochie n'Intanet
  • Works by Alexander John EllisnaLibriVox (Akwụkwọ ndị a na-ege ntị n'ógbè ọha na eze)