Alfred Brownell
| Ụdịekere | nwoke |
|---|---|
| Mba o sị | Liberia |
| Aha enyere | Alfred |
| Aha ezinụlọ ya | Brownell |
| Ụbọchị ọmụmụ ya | 1965, 1966 |
| Asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye aka | English |
| Ọrụ ọ na-arụ | onye ọka iwu, environmentalist |
| Onye were ọrụ | Northeastern University |
| Ebe agụmakwụkwọ | Tulane University Law School, University of Liberia |
| Ihe nrite | Goldman Environmental Prize |
| Webụsaịtị | http://alfredlahaibrownell.com/ |
Alfred Lahai Gbabai Brownell (born 1965 or 1966[1]. bụ onye Liberia na-akwado gburugburu ebe obibi na ọkaiwu.[2] Brownell nwetara nlebara anya mba ụwa n'ihi nkwado ya iji gbochie mbibi nke oke ọhịa okpomọkụ maka mmepụta mmanụ nkwụ[3][4] Mgbe a nwụchara ya n'ihi ọrụ ya, ya na ezinụlọ ya gbapụrụ na Liberia n'afọ 2016. O meriri ihe nrite Goldman Environmental Prize, nke a na-akpọkwa "Green Nobel," na 2019 maka ọrụ ya ichekwa ihe karịrị eka 500,000 (2,000 km2) nke oke ọhịa okpomọkụ nke bụ ala ọdịnala nke obodo ndị dị n'ógbè ahụ..[4]
Mbido ndụ na agụmakwụkwọ
[dezie | dezie ebe o si]A mụrụ Brownell na Grand Cape Mount County, Liberia, ma chee nsogbu akụ na ụba ihu n'oge ọ bụ nwata.[5] Ọ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Liberia na 1994, na-enweta nzere bachelọ nke sayensị na General Agriculture. Ọ gara Mahadum nke Liberia Louis Arthur Grimes School of Law, gụsịrị akwụkwọ na 1999. [6] O mechara gaa Tulane University Law School, ebe o nwetara nzere Master of Laws na 2002.[7]
Ọrụ
[dezie | dezie ebe o si]Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ n'ụlọ akwụkwọ iwu, Brownell so dee iwu iji chebe ala ọhịa na ikike nke obodo ndị bi n'ala ahụ. Otú ọ dị, ọ chọpụtara na gọọmentị mebiri iwu ndị e mere ọhụrụ n'emeghị nnyocha mmetụta ma ọ bụ jụọ ndị obodo. "Gọọmentị gara n'ihu na-enye otu mpaghara ọhịa ahụ anyị gbasiri mbọ ike ichebe. Ha malitere inye ụlọ ọrụ ndị na-egwupụta ihe, ụlọ ọrụ ugbo, na ụlọ ọrụ ndị a na-egbutu osisi ala a. Ha anaghị agụọ ndị obodo, ha anaghị eme ọmụmụ mmetụta gburugburu ebe obibi, ọ bụ onye ọrụ nọ ọdụ n'ọfịs ya, na-agwa ụlọ ọrụ ndị ahụ, 'Nke a nde hekta ise, gaa were nke ahụ'ajụjụ ọnụ. [8] Brownell kwuru. Brownell kwuru na igbu osisi maka ubi mmanụ nkwụ mere ka obodo ndị dị n'ógbè ahụ ka njọ, n'ihi na emeghị ọrụ zuru ezu iji were ndị bi na ya n'ọrụ n'ihi mmepe ahụ.[1] Dị ka akụkụ nke ọrụ ya na-echebe ala ndị na-eyi egwu na ịkwado obodo ndị dị n'ógbè ahụ, Brownell guzobere ụlọ ọrụ iwu gburugburu ebe obibi mbụ na-abụghị nke gọọmentị na Liberia, Green Advocates International . [9]
N'ihe dị ka n'afọ 2009, gọọmentị nyere ọtụtụ ụlọ ọrụ mba dị iche iche ikike ịgbazite ala buru ibu nke bu n'obi igbu osisi ma kụọ osisi nkwụ.[8]. Dịka ọmụmaatụ, n'afọ 2010, gọọmentị Liberia nyere ihe karịrị 500,000 acres (200,000 hectare) nke ala na Sinoe County na Golden Veroleum Liberia, ụlọ ọrụ na-emepụta mmanụ nkwụ na Singapore.[9]. Ụlọ ọrụ ahụ mere atụmatụ ịgbanwe ala ahụ ka ọ bụrụ ubi mmanụ nkwụ, mana ndị bi n'ógbè ahụ malitere ime mkpesa maka iwepụ ala ha n'enweghị nkwenye ha.[10] Brownell na ndị otu ya dere egwu na iyi egwu nke ndị obodo, mbibi nke ala ọhịa na ụlọ, na imerụ ili na ebe nsọ.[11] Ọ rụrụ ọrụ itinye akwụkwọ mkpesa na otu ụlọ ọrụ asambodo zuru ụwa ọnụ, Roundtable on Sustainable Palm Oil, nke kpọrọ oku ka a kwụsị mmepe nke ala ahụ.[11] E jidere ndị ezinụlọ Brownell ma wakpo ya, na-amanye ya ịgbapụ na mba ahụ na 2016. [1]
Mgbe ọ hapụsịrị Liberia, ọ bụ "Distinguished Scholar in Residence na Northeastern University School of Law Program on Human Rights and the Global Economy" site na 2017 ruo 2021.[7][12] Kemgbe ahụ, ọ na-eleta Human Rights Fellow na Yale University Law School . [13] O guzobere ọtụtụ òtù na-ahụ maka gburugburu ebe obibi na ikike mmadụ na West Africa na mba ụwa.
Ihe nrite
[dezie | dezie ebe o si]E nyere Alfred Lahai Gbabai Brownell 2019 Goldman Environmental Prize, maka ọrụ ya dị ka onye na-ahụ maka gburugburu ebe obibi na onye na-akwado ya nke lụrụ ọgụ iji chekwaa 500,000 acres nke oké ọhịa na ala omenala nke ndị obodo na Liberia ka a ghara iwepụ ya maka nchọpụta mmanụ nkwụ.[14]
Edemsibia
[dezie | dezie ebe o si]- 1 2 3 Palm Oil Development Leaves Liberians Poorer, says Winner of 'Green Nobel' (en). VOA (29 April 2019). Retrieved on 1 May 2019."Palm Oil Development Leaves Liberians Poorer, says Winner of 'Green Nobel'". VOA. 29 April 2019. Retrieved 1 May 2019.
- ↑ Alfred Lahai Gbabai Brownell – Human Rights Defenders World Summit 2018 (en-US). Retrieved on 1 May 2019.
- ↑ Liberian lawyer wins top environment award. BBC Worldservice Newsday (29 April 2019).
- 1 2 "Palm oil development leaves Liberians poorer, says winner of 'Green...", Reuters, 29 April 2019. Retrieved on 15 May 2019. (in en)
- ↑ Blair (2009). Governance Traps Interview no. E2: Alfred Brownell. Princeton University. Retrieved on 30 June 2024.
- ↑ Natural Resources and Economic Development in Africa: Liberian Experience featuring Alfred Brownell (en-US). African American Institute. Retrieved on 15 May 2019.
- 1 2 Hernandez (29 April 2019). Liberian lawyer and Tulane law alum wins prestigious global environmental prize. Tulane University.Hernandez, Alina (29 April 2019). "Liberian lawyer and Tulane law alum wins prestigious global environmental prize". Tulane University.
- 1 2 'There's no way I'll be silenced' (en-US). news.northeastern.edu (20 July 2017). Retrieved on 15 May 2019.
- 1 2 How challenging the powerful global palm oil industry forced a Liberian lawyer into exile (en-US). finance.yahoo.com (29 April 2019). Retrieved on 6 May 2019.
- ↑ Bukola Adebayo (29 April 2019). Lawyer wins Goldman Prize for risking his life to protect Liberia's forests. CNN. Retrieved on 15 May 2019.
- 1 2 Watts. "Lawyer forced to flee Liberia hopes to return after Goldman prize win", The Guardian, 29 April 2019. Retrieved on 6 May 2019. (in en-GB)
- ↑ Callahan (25 October 2018). 'They made a big mistake when they drove me out of Liberia'. News@Northeastern. Northeastern University. Retrieved on 5 May 2019.
- ↑ Alfred Brownell. Yale Law School. Archived from the original on 30 June 2024. Retrieved on 30 June 2024.
- ↑ Liberian Activist Alfred Brownell Wins 2019 Goldman Environmental Prize.