Ali Omar Ermes

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ali Omar Ermes
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịObodoézè Nà Ofú Dezie
Aha enyereAli Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1945, Ọgọọst 1945 Dezie
Ebe ọmụmụTripoli Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye ese, omenkà Dezie
ebe agụmakwụkwọCentral School of Art and Design Dezie
Flọruit2019 Dezie
okpukpere chi/echiche ụwaOkpukpere Alakụba Dezie
onye nnọchite anya nwebiisinkareproduction right not represented by CISAC member Dezie
Nwere ọrụ na mkpokọtaNational Museum of World Cultures Dezie
ikike nwebiisinka dị ka onye okikeỌrụ nwebiisinka chekwara Dezie
webụsaịtịhttps://www.aliomarermes.co.uk/ Dezie

NkeAli Omar Ermes (Arabic:علي عمر الرميص, amụrụ n'afọ 1945) bụ onye na-ese ihe na odee na Libya. Ihe osise ya na-eji calligraphy Arabic, nke a na-etinyekarị n'ala bara ọgaranya, ma nwee ike itinye iberibe Arabic ma ọ bụ uri ma ọ bụ akụkọ ndị ọzọ. Ọ biri na United Kingdom kemgbe 1981, ọ bụkwa onyeisi oche nke Muslim Cultural Heritage Centre na Kensington na ọdịda anyanwụ London; ọ na-arụkwa ọrụ na ụlọ ọrụ ọgụgụ isi na ọdịbendị ndị ọzọ n'obodo ahụ.

Akụkọ ndụ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Ermes na Zliten na Libya na 1945. Ọ gụrụ akwụkwọ na Mahadum nke Plymouth School of Architecture and Design na Plymouth na ndịda ọdịda anyanwụ England, mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na 1970 ọ laghachiri Libya. N'ebe ahụ, o dere ọtụtụ ma duzie ngalaba nka anya nke magazin All Arts. N'afọ 1974 ọ rụrụ ọrụ dị ka "onye ndụmọdụ nka" maka World of Islam Festival nke emere na London na 1976, wee gaa ọtụtụ mba ndị Alakụba iji mata ndị nwere ike isonye na-ekere òkè na ememme ahụ. Site na United Kingdom. Ermes sonyere na ụfọdụ ọrụ obodo dị mkpa.[1]

Ali Omar Ermes bụ odee na ọkà okwu nke bipụtara ọtụtụ isiokwu na akwụkwọ akụkọ na magazin Bekee na Arabic, nke gụnyere Q News na Al Quds Al Arabi, ọ bụ ezie na taa ọ na-akwadebe akwụkwọ maka ngosi na nzukọ. Ermes ekwuola okwu na nzukọ mba na nke mba ụwa n'ọtụtụ okwu mmekọrịta mmadụ na ibe ya na ọdịbendị. Nhọrọ nke akwụkwọ ya gụnyere: Brussels na Islam, Royal Commonwealth Society, London, Eprel 1999), Modern Islamic arts: a positive contribution to London (The Middle East Studies, Middle East; The Chinese Chinese Chinese and Eastern Education, Middle East (The Chinese Chinese: Middle East Education, Middle Islam) (London Civic Society, European Culture and Culture Association, Middle East) (The Chinese Culture, Middle East, Middle East Education (London Civicular Europe) European Society, Middle East Culture, Middle Islam, Middle East: Middle East) European Culture, Middle Middle East (Mographic Association, Middle Islam (The Chinese Society, Middle Islam and Culture, Middle-European Society, Middle-October 2002); European Development, Middle East).

Ihe ngosi[dezie | dezie ebe o si]

Ermes egosila ihe ngosi na State Hermitage, St Petersburg, Russia (November 2007); Fowler Museum nke Mahadum California, Los Angeles, USA (October 2007/8); National Museum of African Art nke Smithsonian Institution, USA (May 2007); Okwu n'ime nka na British Museum na London, na mgbe e mesịrị Dubai (2006 na 2008); East-West: Ihe n'etiti Ọdịbendị na Tate Britain (September 2006/7) na Dubai International Financial Centre, Dubai (March 2008).

Ebensidee[dezie | dezie ebe o si]

  1. ‘A lifetime of painting’, Venetia Porter, Q News No: 302 & 303, London, 1 March 1999

nakwa mbipụta Signs of Our Times, From Calligraphy to Calligrafitti, nke Rose Issa dezigharịrị, Merrill publications, London 2016

Ịgụ ihe ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Maazị Richardson (1988). Alphabet nke Ali Omar Ermes. Nkà na Ụwa Alakụba 4 (4): 33 Xi 36
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Okwu n'ime nka: Ndị na-ese ihe nke Middle East nke oge a (ihe ngosi). London: British Museum, No. 18.
  • Christine Mullen Kreamer, Mary Nooter Roberts, Elizabeth Harney, Allyson Purpura (2007). Ide ihe pụtara: Ide ihe na usoro eserese na nka Africa. African Arts 40 (3): 78[[91. (a chọrọ ndebanye aha).
  • Reem Abdelhadi, Luma Hameed, Fatima Khaled, Jim Anderson (2019). Mmekọrịta okike na ọrụ nka: ụzọ na-adọrọ mmasị maka mmụta asụsụ na ọdịbendị Arabic. Innovation in Language Learning and Teaching. doi:10.1080/17501229.2019.1579219. .

Ihe o dere n'asụsụ Arabic[dezie | dezie ebe o si]

Akwụkwọ nke Ali Omar Ermes na Arabic[dezie | dezie ebe o si]