Alicia Garza
Alicia Garza (née Schwartz; amuru Jenụwarị 4, 1981) bụ onye ndọrọndọrọ ikike obodo America na onye ode akwụkwọ mara maka ịtọ ntọala Black Lives Matter Movement. Ọ bụ onye a ma ama maka ikpe ziri ezi na-elekọta mmadụ, na-elekwasị anya n'okwu metụtara obodo ndị na-enweghị isi, gụnyere ụmụ nwanyị ojii, ndị LGBTQ ++, na ndị kwabatara. Garza bụkwa odee na ọkà okwu ọha. Odewo ọtụtụ ihe gbasara agbụrụ, okike, na ikpe ziri ezi, ọrụ ya apụtawokwa n'ọtụtụ akwụkwọ. Ebipụtala ihe odide ya na Time, Mic, Marie Claire, Elle, Essence, The Guardian, The Nation, The Feminist Wire, Rolling Stone, HuffPost, na Truthout.
Garza has worked with organizations such as the National Domestic Workers Alliance and the Black Futures Lab, which focuses on building political power for Black communities. She has also engaged in community organizing efforts and initiatives aimed at creating systemic change and challenging inequality.
Garza jere ozi dị ka onye otu ụlọ ọrụ nke Forward Together's Oakland branch, Black Organizing for Leadership and Dignity, na Oakland's School of Unity and Liberation / SOUL.
Mbido ndụ na agụmakwụkwọ
[dezie | dezie ebe o si]A mụrụ Garza n'aka Nne naanị ya na Oakland, California. Ezinụlọ ya biri na mbụ na San Rafael na Tiburon, ma na-azụ ahịa ihe ochie, nke nwanne ya nwoke Joey, nke ji afọ asatọ tọọ ya, nyere aka mgbe e mesịrị.
Mgbe ọ dị afọ iri na abụọ, Alicia tinyere aka na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, na-akwalite agụmakwụkwọ mmekọahụ n'ụlọ akwụkwọ banyere igbochi ọmụmụ.[1] N'ịbanye aha na Mahadum California, San Diego (UCSD), ọ gara n'ihu na ọrụ ya site n'ịrụ ọrụ na ụlọ ọrụ ahụike ụmụ akwụkwọ ma sonye n'òtù ụmụ akwụkwọ na-akpọ maka ụgwọ dị elu maka ndị na-elekọta mahadum.
In her final year at college, she helped organize the first Women of Color Conference, a university-wide convocation held at UCSD in 2002. She graduated in 2002 with a degree in anthropology and sociology.[2]
Ọrụ
[dezie | dezie ebe o si]Ụlọ Akwụkwọ nke Ịdị n'Otu na Nnwere Onwe (SOUL)
[dezie | dezie ebe o si]N'afọ 2003, Garza laghachiri na Bay Area, ebe ọ malitere mmemme ọzụzụ na agụmakwụkwọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị na School of Unity and Liberation (SOUL) nke kụziiri ndị na-eto eto na-acha uhie uhie otu esi ahazi, site na itinye ha na òtù ndị dị n'ógbè na West Oakland. Garza malitere ịrụ ọrụ na Just Cause Oakland . [3]
Ndị jikọtara ọnụ maka ndụ ka mma na Oakland (PUEBLO)
[dezie | dezie ebe o si]N'ịmecha ọzụzụ ya na SOUL, Garza sonyeere mkpọsa nke nyochara mmekọrịta dị n'etiti ịbawanye nchekwa akụ na ụba maka People Of Color, na ịbawanye nchebe obodo. Ọrụ mbụ ya na PUEBLO bụ ịnakọta mmegide obodo na East Oakland megide Walmart.[4] N'agbanyeghị mgbalị ahụ, Walmart mbụ na mpaghara ahụ meghere na 2005.
Ndị A haziri iji nweta ikike ọrụ (POWER)
[dezie | dezie ebe o si]Garza sooro otu ndị isi POWER rụọ ọrụ na Bayview-Hunters Point, ebe ọ kwadoro ikpe ziri ezi maka akụ na ụba, gburugburu ebe obibi, agbụrụ, na okike site n'ịkwalite ụlọ ọha na eze na ohere njem, ma lụọ ọgụ megide ọrụ mmepe na-ese okwu, ọ bụ ezie na emesịrị merie atụmatụ ọ kwadoro. [3] [5]
National Domestic Workers Alliance
[dezie | dezie ebe o si]Mgbe ọ gachara ezumike nká dị mkpirikpi, Garza sonyeere National Domestic Workers Alliance, na-emepụta mmemme lekwasịrị anya na ndị ọrụ ụlọ ojii. Obere oge tupu nke ahụ, ya na Patrisse Cullors na Opal Tometi guzobere Black Lives Matter. Yana Opal Tometi na Patrisse Cullors, Garza chepụtara hashtag Black Lives Matter. [1] [2] A na-ekwu na ọ kpaliri okwu ahụ mgbe, mgbe George Zimmerman kwụsịrị igbu ọchụ na ọnwụ nke Trayvon Martin na July 2013, o dere na Facebook: "Ọ ka na-eju m anya na ndụ ojii ole na ole dị mkpa ... Ndụ anyị dị mkpa." Cullors kesara nke a na hashtag #BlackLivesMatter. O chekwara na Trayvon Martin yiri nwanne ya nwoke nke nta, Joey, nakwa na e nwere ike igbu Joey kama.
Òtù Black Lives Matter sitere na igbu ndị uwe ojii, ọdịiche agbụrụ n'ime usoro iwu mpụ nke US, ịtụ ndị mmadụ mkpọrọ, itinye ndị uwe ojii n'ọrụ agha, na ime mpụ gabigara ókè.[6] Karịsịa, a mụrụ òtù ahụ na post Garza ghọrọ ihe a ma ama mgbe ngagharị iwe pụtara na Ferguson, Missouri, mgbe ọnwụ Michael Brown gasịrị.
Garza duuru 2015 Freedom Ride gaa Ferguson, nke Cullors na Darnell Moore haziri, bụ ndị bidoro mmegharị Black Lives Matter gafee United States na gburugburu ụwa.[1] Garza anaghị ewere mmegharị Black Lives Matter ka ọ bụrụ ihe okike ya; ọ na-ahụ ọrụ ya dị ka nanị ịga n'ihu nke nguzogide ndị isi ojii na America.[2] A na-ekwupụta mmegharị ahụ na ọsụ ụzọ Garza na-eji mgbasa ozi ọha na eze hazie na United States, omume a maara dị ka "mgbasa ozi mgbasa ozi." Ejila omume a na mmegharị ndị ọzọ, dịka #MeToo.[3]
Nwanyị A naghị anabata
[dezie | dezie ebe o si]N'April 10, 2020, Garza wepụtara podcast ya, "Lady Don't Take No", nke akpọrọ aha egwu "Lady Do't Tek No" nke Latyrx. Ọ bụ ụtụ maka Bay Area, ebe ọ na-atụle "nkọwa ndọrọ ndọrọ ọchịchị na akụkụ nke ndụmọdụ mara mma".[7]
Akwụkwọ
[dezie | dezie ebe o si]Akwụkwọ mbụ Garza, The Purpose of Power: How We Come Together When We Fall Apart, bụ nke Penguin Random House bipụtara n'ọnwa Ọktoba 2020. N'ịbụ nke a kọwara dị ka "onye nduzi dị mkpa", akwụkwọ ahụ na-akọ akụkọ Garza dị ka onye na-eme ihe ike ma na-ekerịta ihe mmụta maka ndị na-eme ngagharị iwe n'ọdịnihu.[8] "Ihe omuma m na BLM mere ka akpụkpọ ahụ m sie ike ma mee ka obi m dị nro... ọ kụziiri m otu esi etinye aka n'ọrụ nke na-agbaji obi m kwa ụbọchị", [9] Garza dere n'akwụkwọ ahụ. Mgbe a jụrụ ya maka okwu a n'ajụjụ ọnụ ya na Angelica Ross, Garza zaghachiri, "Achọrọ m ka ndị mmadụ hụ n'okpuru okpu na n'okpuru ákwà mgbochi nke ihe na-eme n'ọrụ a. Enwere m ahụmịhe nke mmetụta dị ka a napụghị m maka ọrụ a, achọrọ m ime ka mmegharị ahụ bụrụ mmadụ".
Garza bụ otu n'ime ndị na-eme ngagharị iwe na-egbochi ụgbọ okporo ígwè BART na Oakland, California, na 2014. Ozugbo ngagharị iwe a kwụsịrị, ọ malitere ọgbọ ọhụrụ nke ndị isi ikike obodo. Garza bụ ugbu a onye Africa America nke iri abụọ na asaa kachasị nwee mmetụta (n'azụ onye ya na ya na-arụkọ ọrụ, Patrisse Cullors) na Root 100, ndepụta kwa afọ nke ndị isi ojii.[10] Ọ na-ekwu okwu n'ihu ndị na-ege ntị n'ofe mba ahụ, site na ụlọ nzukọ ndị otu gaa n'ọfịs United Nations nke High Commission on Human Rights . [3]
Ọrụ ndị ọzọ
[dezie | dezie ebe o si]The Guardian, [11] The Nation, [12] The Feminist Wire, [13] Rolling Stone, HuffPost, na Truthout bipụtara edemede Garza. Ọ na-eduzi ọrụ pụrụ iche ugbu a na National Domestic Workers Alliance . [14]
Garza rụrụ ọrụ mbụ dị ka onye isi ndị mmadụ ahaziri iji nweta ikike ọrụ (POWER) na mpaghara San Francisco Bay. N'oge ahụ, ọ kwadoro ikike nke ndị ntorobịa iji ụgbọ njem ọha na-akwụghị ụgwọ na San Francisco, ma na-ebuso agha megide mmegbu na obi ọjọọ ndị uwe ojii na mpaghara ahụ.[1] Garza bụ onye na-arụsi ọrụ ike nke ọtụtụ ndị otu obodo Bay Area. Ọ na-eje ozi na bọọdụ ndị isi nke Forward Together's Oakland California isi ma sonye na Black Organizing for Leadership and Dignity. [2] Ọ na-ejekwa ozi na bọọdụ ndị isi maka ụlọ akwụkwọ nke ịdị n'otu na nnwere onwe (SOUL) nke Oakland. [3] Na 2011, ọ bụ onye isi oche nke Right to the City Alliance.[4]
N'afọ 2015, a họpụtara Garza ka ọ bụrụ Community Grand Marshal maka ememe nganga nke 2015, ebe a na-ewere ya dị ka dike obodo na Oakland maka onyinye ya nye ndị LGBTQ na obodo niile. Ihe karịrị iri na abụọ ndị nhazi na ndị na-akwado Black Lives Matter mere njem na Nganga Nganga n'azụ Garza, onye nọdụrụ n'akụkụ onye na-akwado ikike transgender Miss Major, Community Grand Marshal nke afọ gara aga.[1]
Okwu
[dezie | dezie ebe o si]Garza presented at the 2016 Bay Area Rising event, speaking about the propagation of Black Lives Matter and human rights.[15] [<span title="This claim needs references to better sources. (February 2021)">better<span typeof="mw:Entity"> </span>source<span typeof="mw:Entity"> </span>needed</span>]
In her 2017 speech to graduating students from San Francisco State University, Garza praised the indomitable spirit of Black women who laid the foundation for activism. She emphasized their crucial role in historical events, from the Underground Railroad to contemporary protest songs. Garza recognized the significant impact of Black women voters and celebrated their magic, resilience, and diverse contributions.[16][17]
N'afọ 2021, Garza bụ onye isi okwu na mmemme mmalite nke UC San Diego na 2021. [18]
Garza sonyere na mgbalị ịkwụsị ụgbọ okporo ígwè Bay Area Rapid Transit maka awa anọ na ọkara, oge ahọrọ iji gosipụta oge a hapụrụ ozu Michael Brown n'okporo ámá mgbe e gburu ya. Ndị na-eme ngagharị iwe kwụsịrị ụgbọ oloko ahụ ruo otu awa na ọkara site na ijide onwe ha n'ime ụgbọ oloko na n'èzí, na-eme ka ọ ghara ikwe omume imechi ọnụ ụzọ. Ihe omume ahụ kwụsịrị mgbe ndị uwe ojii wepụrụ ndị na-eme ngagharị iwe site n'ịkwatu akụkụ nke ụgbọ okporo ígwè ahụ.[19]
Ịrụ ọrụ na ndọrọ ndọrọ ọchịchị
[dezie | dezie ebe o si]Nnukwu nzukọ
[dezie | dezie ebe o si]Ewubere Supermajority n'oge opupu ihe ubi nke 2019 ma lekwasịrị anya na iwulite ikike ndọrọ ndọrọ ọchịchị maka ụmụ nwanyị America.[1] Garza, Cecile Richards na Ai-jen Poo tọrọ ntọala Supermajority. Supermajority bu n'obi "zụọ ma kpalie ụmụ nwanyị abụọ n'ofe America ka ha bụrụ ndị nhazi, ndị na-eme ihe ike, na ndị isi tupu ntuli aka 2020" iji mepụta "otu agbụrụ na agbụrụ dị iche iche maka ịha nhata ụmụ nwanyị".[1][2] Otu n'ime isi ihe mgbaru ọsọ nke Supermajority bụ ịmepụta "nkwekọrịta ụmụ nwanyị ọhụrụ", na okwu ndị dị ka "ikike ịtụ vootu, njikwa egbe, atụmatụ ezinụlọ, na ụgwọ ha nhata" dị ka "okwu onye ọ bụla" maka nhoputa ndi ochichi nke 2020, na iji wuo ihe nnọchianya maka umu nwanyi na ndọrọ ndọrọ ọchịchị.[3] [4] Na ntuli aka nke 2020, onye nchoputa Cecile Richards kwuru na "[otu ahụ ga-aga nke ọma] ma ọ bụrụ na 54% nke ndị ntuli aka na mba a bụ ụmụ nwanyị na ọ bụrụ na anyị nwere ike itinye na obodo a okwu ndị ụmụ nwanyị na-eche banyere ha wee họrọ onye isi ala nke kpebisiri ike ime ihe banyere ha. " [5]
Ike ndọrọ ndọrọ ọchịchị ndị isi ojii
[dezie | dezie ebe o si]Na 2018, Garza weputara Black Futures Lab, nke bu n'obi na-arụkọ ọrụ na ndị otu na-akwado ịkwalite amụma na-ewusi obodo ojii ike.[1] Ọrụ mbụ nke Black Futures Lab rụrụ bụ ọrụ ọnụ ọgụgụ ojii, nyocha kachasị ukwuu nke ndị isi ojii kemgbe arụgharịrị na United States.[2] Nnyocha ahụ gụnyere ajụjụ gbasara isiokwu ndị dị ka àgwà ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ikere òkè, ahụmahụ na ịkpa ókè agbụrụ na obi ọjọọ ndị uwe ojii, echiche nke òtù ọha mmadụ, ịnweta nlekọta ahụike, na ọdịmma akụ na ụba. Black Future Labs bu n'obi iji Project Census Project chọpụta amụma dị mkpa na okwu gbasara iwu. Garza kewara oru ngo ọnụ ọgụgụ ojii ka ọ bụrụ ọmụmụ ihe dị iche iche lekwasịrị anya na ndị isi ojii LGBTQ na ndọrọ ndọrọ ọchịchị ojii na United States.[3]
Ntuli aka onye isi ala nke afọ 2016
[dezie | dezie ebe o si]Ọ bụ ezie na Garza akatọwo Donald Trump, [20] ọ katọkwara Barack Obama [21] maka ịnakwere "ihe ndị na-ekwu okwu n'aka nri" banyere "ọdịiche agbụrụ na usoro ikpe ziri ezi anyị", [22] yana Bill Clinton, [22] na Hillary Clinton, na-ekwu, sị: "Ndị Clintons na-eji ndị isi ojii maka ịtụ vootu, mana ha anaghị eme ihe ọ bụla maka obodo ndị isi ojii mgbe a họpụtara ha. [23] Ọ tụụrụ Bernie Sanders na California Democratic, mana o kwere nkwa ime ihe niile dị n'ike ya "iji hụ na anyị mee ka Donald Clinton ghara iduzi anyị".[24][25]
Ntuli aka onye isi ala nke afọ 2020
[dezie | dezie ebe o si]Garza kwuru okwu n'ihu ìgwè ụmụ akwụkwọ 200 na ntuli aka 2020 na ememe Black History Month.[26] O kwuru banyere otu esi akọwa Black Lives Matter Movement dị ka ndị na-emegide ndị ọcha, ndị na-eme ka iwu dị irè, ma ọ bụ òtù ndị na-eyi ọha egwu. N'okwu a, o gosipụtara nkwado maka Green New Deal, katọọ mgbochi ndị na-eme ntụli aka, ma kpọọ maka itinye aka na ndị na-atụ vootu. Garza kwadoro Elizabeth Warren na ntuli aka Democratic. [27]
Recognition and awards
[dezie | dezie ebe o si]A matara Garza na ndepụta Root 100 nke ndị Africa America Achievers n'etiti afọ 25 na 45. A makwaara ya na ntuziaka Politico50 2015 maka ndị na-eche echiche, ndị na-eme ihe, na ndị ọhụụ, tinyere Cullors na Tometi.[28]
Garza enwetala onyinye Local Hero site na San Francisco Bay Guardian. Harvey Milk Democratic Club enyewo ya onyinye Bayard Rustin Community Activist Award ugboro abụọ maka ọrụ ya na-alụso ịkpa ókè agbụrụ na gentrification ọgụ na San Francisco. E nyekwara ya onyinye Jeanne Gauna Communicate Justice Award site na Centre for Media Justice . [29]
N'afọ 2015, Garza, Cullors, na Tometi (dị ka "The Women of #BlackLivesMatter") so na mmadụ itoolu na-esote onye Advocate's Person of the Year.[30]
N'afọ 2018, a kpọrọ aha Garza n'ime ndị otu Atlantic Fellows for Racial Equity (AFRE). Ìgwè mbụ a nke 29 Atlantic Fellows lekwasịrị anya n'ịgba aka n'ịkpa ókè agbụrụ na US na South Africa na ịkpaghasị ịrị elu nke ịhụ mba n'anya na ịdị elu nke ndị ọcha.[31]
N'afọ 2019, Time mepụtara mkpuchi ọhụrụ 89 iji mee emume ụmụ nwanyị nke afọ malite na 1920; ọ họọrọ ya, Cullors, na Tometi maka afọ 2013.
N'afọ 2020, a kpọrọ Garza aha na ndepụta '40 Under 40' nke Magazin Fortune n'okpuru ngalaba "Government and Politics". [32]
N'afọ 2020, a gụnyere Garza na Time magazine's 100 Most Influential People of 2020 na ndepụta nke BBC's 100 Women mara ọkwa na 23 Nọvemba 2020. [33]
Ndụ onwe onye
[dezie | dezie ebe o si]Na 2004, Garza pụtara dị ka onye na-eme ihe ike na ezinụlọ ya. Ọ lụrụ Malachi Garza, onye kansụl obodo, ruo afọ iri na atọ. Ha zutere na 2004, lụrụ na 2008, wee biri na Oakland ruo mgbe ha kwuputara njedebe nke mmekọrịta ha na 2021.[1] [2] [3]
Egbugbu nke Garza, nke sitere n'ike mmụọ nsọ nke June Jọdan "Poem about My Rights," na-agụ "Adịghị m njọ: Aha m ezighi ezi abụghị nke m. Aha m bụ nke m," na'egosipụta njikọ dị omimi n'etiti #Black Lives Matter na mgbọrọgwụ miri emi nke ọdịbendị ndị Africa America.[3][34]
Edensibia
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Marlene Wagman-Geller (2018). Women Who Launch: Women Who Shattered Glass Ceilings. Mango Media. ISBN 9781633536968.
- ↑ Imani (2018). Modern HERstory. California: Ten Speed Press, 24. ISBN 978-0-399-58223-3.
- 1 2 3 4 The Bay Area Roots of Black Lives Matter (en-US). SF Weekly (2015-11-12). Archived from the original on May 10, 2021. Retrieved on 2021-05-10. Kpọpụta njehie: Invalid
<ref>tag; name ":06" defined multiple times with different content - ↑ The Bay Area Roots of Black Lives Matter (en-US). SF Weekly (2015-11-12). Archived from the original on May 10, 2021. Retrieved on 2021-05-11.
- ↑ People Organized to Win Employment Rights (en). www.idealist.org. Archived from the original on June 2, 2021. Retrieved on 2021-05-31.
- ↑ Sands (June 21, 2017). What Happened To Black Lives Matter? (en). BuzzFeed News. Archived from the original on December 12, 2019. Retrieved on December 8, 2019.
- ↑ Lateefah Simon's Edges. lady-dont-take-no.simplecast.com. Archived from the original on May 11, 2021. Retrieved on 2021-05-10.
- ↑ Kassahun. Blavity News & Politics (en). Blavity News & Politics. Archived from the original on July 17, 2020. Retrieved on 2020-07-17.
- ↑ Garza (2020). The Purpose of Power: How We Come Together When We Fall Apart.
- ↑ The Root 100 - The Most Influential African Americans In 2020. The Root. Archived from the original on June 7, 2021. Retrieved on 2021-05-11.
- ↑ "Profile Alicia Garza", The Guardian. Retrieved on October 15, 2015.
- ↑ Author Alicia Garza. The Nation (February 23, 2015). Archived from the original on June 8, 2019. Retrieved on October 15, 2015.
- ↑ Garza. A Herstory of the #BlackLivesMatter Movement. The Feminist Wire. Archived from the original on May 30, 2019. Retrieved on October 15, 2015.
- ↑ Simon (February 19, 2020). Black Futures Month: Alicia Garza & Economic Justice Across Gender (en). Forbes. Archived from the original on June 5, 2020. Retrieved on April 27, 2020.
- ↑ Alicia Garza Speaking at Bay Area Rising 2016. YouTube (February 17, 2016). Archived from the original on April 19, 2020. Retrieved on September 22, 2017.
- ↑ Finley (May 30, 2017). BLM Co-Founder Delivers Ode To Black Women During Commencement Speech: 'We Are Magic' (en). HuffPost. Archived from the original on October 18, 2020. Retrieved on December 8, 2019.
- ↑ Black Lives Matter co-founder Alicia Garza represents grad students with powerful speech (en). YouTube (May 26, 2017). Archived from the original on October 18, 2020. Retrieved on December 8, 2019.
- ↑ Past Ceremonies. commencement.ucsd.edu. Retrieved on 2023-07-04.
- ↑ Smith (December 4, 2014). Meet the BART-stopping Woman Behind "Black Lives Matter. Grist Magazine. Archived from the original on October 15, 2015. Retrieved on October 15, 2015.
- ↑ Givens (July 22, 2016). Queer Black Lives Matter Founders Put 'Terrorist' Trump Among 'Worst Fascists in History'. The Advocate. Archived from the original on August 3, 2016. Retrieved on August 9, 2016.
- ↑ Black Lives Matter Co-Founder: Obama Overlooked Black Women. Black Lives Matter (January 18, 2016). Archived from the original on August 5, 2016. Retrieved on August 9, 2016.
- 1 2 Mahdawi. "Black Lives Matter's Alicia Garza: 'Leadership today doesn't look like Martin Luther King'", The Guardian, 2020-10-17. Retrieved on 2023-07-08. (in en-GB)
- ↑ Valentino (January 16, 2016). Alicia Garza Says No to Hillary. WYNC. Archived from the original on August 4, 2016. Retrieved on August 9, 2016.
- ↑ Harris-Perry. The #BlackLivesMatter Movement Won't Support Hillary Clinton. The Root. Gizmodo Media Group. Archived from the original on June 7, 2017. Retrieved on 20 July 2017.
- ↑ HARRIS-PERRY. "Today, Brittany Packnett officially and publicly endorsed Secretary Hillary Clinton for president.", Elle, 21 October 2016. Retrieved on 21 April 2019.
- ↑ Faurot (2019-02-27). Black Lives Matter Co-Founder Alicia Garza Speaks to Crowd of Hundreds on Movement, 2020 Election (en-US). UCSD Guardian. Archived from the original on December 24, 2019. Retrieved on 2019-12-08.
- ↑ McCammond. "Black activist group gives its first presidential endorsement to Elizabeth Warren", Axios, February 20, 2020. Retrieved on May 19, 2020.
- ↑ The POLITICO 50 - 2017 - Alicia Garza, Patrisse Cullors, Opal Tometi. POLITICO Magazine. Archived from the original on September 22, 2017. Retrieved on 2017-09-21.
- ↑ Alicia Garza Selected as Communities Choice for Grand Marshal. San Francisco Pride. Archived from the original on September 6, 2015. Retrieved on October 15, 2015.
- ↑ Person of the Year: The Finalists (November 5, 2015). Archived from the original on June 17, 2016. Retrieved on May 30, 2017.
- ↑ Atlantic Fellowship Announcement. Columbia University (2017-11-08). Archived from the original on June 20, 2018. Retrieved on 2018-08-02.
- ↑ Alicia Garza | 2020 40 under 40 in Government and Politics (en). Fortune. Archived from the original on October 18, 2020. Retrieved on 2020-09-13.
- ↑ "BBC 100 Women 2020: Who is on the list this year?", BBC News, 2020-11-23. Retrieved on 2020-11-23. (in en-GB)
- ↑ The Bay Area Roots of Black Lives Matter (en-US). SF Weekly (2015-11-12). Archived from the original on May 10, 2021. Retrieved on 2021-05-31.
- AppearancesnaC-SPAN