Gaa na ọdịnaya

Alicia P. Magos

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Alicia P. Magos bụ onye anthropologist na professor emerita nke Mahadum nke Philippines Visayas. O nwere ọtụtụ akwụkwọ na ebipụta banyere ọdịbendị nke Western Visayan karịsịa na Panay Bukidnon. Ọ bubu onye UNESCO International Literary Research Awardee na 1999 Metro bank Ten Outstanding Teacher. [1]

Ọ natara M.A ya na Anthropology na Mahadum nke Philippines Diliman na afọ 1978 ma mesịa nweta Dọkịta nke Philosophy na Philippine Studies na afọ 1986 site n'otu mahadum ahụ.

Ọrụ na Sugidanon

[dezie | dezie ebe o si]

Magos malitere ọrụ ya na Sugidanon (ịkọ), akụkọ ifo nke Panay na afọ 1992 site na enyemaka sitere n'aka gọọmentị France. O bu ụzọ dekọọ akụkọ abụọ sitere n'aka onye na-agụ egwú shaman aha ya bụ Anggoran (aha Ndị Kraịst Preciosa "Susa" Caballero). N'afọ 1994, ọ gara n'ihu na-amụ banyere oke mgbasa nke epic na Central Panay ma chọpụta ngụkọta nke epic 10. Akụkọ ndị a bụ: Tikun Kadlom, Am workeray, Derikaryong Pada, Balanakon, Kalampay, Pahagunong, Sinagnayan, Humadapnon sa Tarangban, Nagburuhisan, na Alayaw.[2]

Ọrụ na binukot

[dezie | dezie ebe o si]

Magos bu ụzọ jụọ ihe gbasara omume nke binukot site n'echiche mmekọrịta mmadụ na ibe ya mgbe ọ mụtara ọtụtụ ihe gbasara omenala ma-aram (Babaylan) na Antique.[3]

Ọrụ ndị e bipụtara

[dezie | dezie ebe o si]
  • Magos (1994). "The Concept of Mari-it in Panaynon Maritime Worldview in Visayan Fisherfolks". VMAS, CSSP, UP Diliman I. 
  • Magos (1994). "Barko nga Bulawan: Tale of the Golden Boat in Panay Island". VMAS, CSSP, UP Diliman II. 
  • Magos (1995). "The Binokot (Kept-Maiden) in a Changing Socio-Cultural Perspective". Edukasyon. UP-ERP Journal, UP Diliman. 
  • Magos (June 1996). "The Suguidanon of Central Panay, Danyag.". Journal of the Social Sciences & Humanities, UPV. 
  • Magos (1992). The Enduring Ma Aram Tradition: An Ethnography Of A Kinaray A Village In Antique. Quezon City: New Day Publishing House. ISBN 9711005069. 
  • Magos (1995–1996). Ethnography of Calinaw, Iloilo (Tribal Community). Quezon City: UP/ERP-DECS/BNFE. 
  • Magos (1995–1996). Ethnography of Magdalena, Iloilo (Hacienda Type Community). Quezon City: UP/ERP-DECS/BNFE. ISBN 971-622-005-7. 

Edensibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Biodata of Dr Alicia P Magos, 1997 SEAMEO-Jasper Fellowship Awardee. Seameo.org (2002-03-20). Archived from the original on 2016-03-04. Retrieved on 2016-05-05.
  2. Magos (June 1996). "The Suguidanon of Central Panay, Danyag.". Journal of the Social Sciences & Humanities, UPV. 
  3. Abrera (2008–2009). "Seclusion and Veiling of Women". Philippine Social Sciences Review 60.