Gaa na ọdịnaya

Amélie Kuhrt

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Amélie Kuhrt (23 Septemba 1944 - 2 Jenụwarị 2023) bụ onye Britain na-akọ akụkọ ihe mere eme na ọkachamara na akụkọ ihe mere mere eme nke Near East oge ochie.

Kuhrt gụrụ akwụkwọ na King's College London, University College London na SOAS.

Ọ bụ Prọfesọ Emerita na University College London, ọ kpọrọ ihe pụrụ iche na akụkọ ihe mere eme gbasara mmekọrịta ọha na eze, omenala na ndọrọndọrọ ọchịchị nke mpaghara ahụ site na c. 3000–100 BC, karịsịa ọchịchị Assiria, Babilọn, Peshịa na Seleucid.[1]

Kuhrt nwụrụ na 2 Jenụwarị 2023, mgbe ọ dị afọ 78. [1]

Ọmụmụ Ihe Akụkọ Achaemenid

[dezie | dezie ebe o si]

Kuhrt bụ onye na-ahụ maka nhazi Achaemenid History Workshops nke dị na Groningen ya na Heleen Sancisi-Weerdenberg site na 1983 ruo 1990.[3] Ndị a na-eme nzukọ a mara maka "ọnọdụ dị iche iche nke isiokwu... [nke] zọpụtara akụkọ ihe mere eme Achaemenid site n'ịtụle ya site na echiche Hellenocentric" ma nye mkpali na mmụọ nsọ na mmegharị omenaala ndị ọzọ metụtara isiokwu na afọ 1980s na 1990s. [4] Ihe ndị e debere site na Achaemenid History Workshops e bipụtara na akwụkwọ asatọ (Achaemenid History: I-VIII, 1987–94).

Onyinye na nsọpụrụ

[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1997, a na-nye akwụkwọ Kuhrt bụ The Ancient Near East: c.3000-330 BC onyinye James Henry Breasted nke American History Association kwa afọ maka akwụkwọ kachasị mma n'asụsụ Bekee n'ọhịa ọ bụla nke akụkọ ihe mere eme tupu afọ 1000 AD: [6] kọmitii ahụ kwuru "nnukwu obosara na omimi nke ọrụ Amelie Kuhrt, ikike ya ịkọwa ọbụna oge ndị a na-agbagwoju anya ma jiri nkà tinye nsogbu isi na enweghị nkwekọrịta n'ihe odide ya, na akụkọ ihe mere ka mpịakọta a bụrụ ihe mere eme nke ụwa. "[2]

A họpụtara Kuhrt ka ọ bụrụ Onye otu nke British Academy na 2001.[8] Ọ bụ onye otu Komiti Ọrụ nke British Academy, nke na-ahụ maka ịlele ohere maka ọrụ ọhụrụ na atụmatụ ndị na-akwado Academy. [9]A họpụtara Kuhrt ka ọ bụrụ Onye Ọgụ isi nke American Oriental Society na 2009.[10]


Akwụkwọ ndị e bipụtara

[dezie | dezie ebe o si]

Akwụkwọ ndị a họọrọ

[dezie | dezie ebe o si]

• Alaeze Peshia: Akwụkwọ nke Isi mmalite nke Oge Achaemenid. London: Routledge, 2007. ISBN 0-415-43628-1

• Mpaghara dị nso Ọdịda Anyanwụ Ụwa nke Ochie: c.3000-330 BC. London: Routledge, 1995. ISBN 0-415-01353-4 (v.1), ISBN 0-415-12872-2 (v.2)

• Ndị nwanyị n’Ọdịnala Oge Ochie. Ya na Averil Cameron. London: Routledge, 1993. ISBN 0-415-09095-4

Isiokwu ndị a họọrọ

[dezie | dezie ebe o si]
  • "Ancient Near Eastern History: The Case of Cyrus the Great of Persia", na Hugh G. M. Williamson (ed), Understanding the History of Ancient Israel. Oxford University Press. 2007. ISBN 0-19-726401-8, peeji nke 107-127   
  • "Cyrus the Great of Persia: Images and Realities", na M. Heinz & M. H. Feldman (ed), Representations of Political Power: Case Histories from Times of Change and Dissolving Order in the Ancient Near East, peeji nke 174-175. [Ihe e dere n'ala ala peeji] ISBN 1-57506-135-X   
  • "Nsogbu nke Iwu Okpukpe Achaemenid", na B. Groneberg & H. Spieckermann (ed.), Die Welt der Gotterbilder, Walter de Gruyter, 2007, peeji nke 117-142 
  • "Sennacherib's Siege of Jerusalem", na A.K. Bowman et al. (eds) Representations of Empire: Rome and the Mediterranean World. Oxford University Press. 2004. ISBN 0-19-726276-7 peeji nke 13 - 33.   
  • "Alaeze Ukwu Achaemenid nke Peasia (ihe dị ka 550-ihe dị ka 330 BCE): ịga n'ihu, mgbanwe, mgbanwe", na S.E. Alcock et al. (ed.), Alaeze Ukwu: echiche sitere na nkà mmụta ihe ochie na akụkọ ihe mere eme. Cambridge University Press. 2001, peeji nke 93-123 
  • "Women and War", Journal of Gender Studies in Antiquity 2 (1) (2001) 1 - 25
  • "Ndị Eze Peshia na ndị ha na-achị: Mmekọrịta pụrụ iche?", Orientalistische Literaturzeitung, mpịakọta. 96 nke 2 (2001), peeji nke 165-172 
  • "Israel and Near Eastern historiography," na A. Lemaire & M. Saebo (ed), Vetus Testamentum Supplementum 80 (2000), peeji nke 257-279 
  • "Usurpation, conquest and ceremonial: From Babylon to Persia", na D. Cannadine, S. Price (eds), Rituals of Royalty: Power and Ceremonial in Traditional Societies, Cambridge University Press, 1992, peeji nke 20-55 
  • "Babylonia from Cyrus to Xerxes", na John Boardman (ed), The Cambridge Ancient History: Vol IV - Persia, Greece and the Western Mediterranean. Cambridge University Press, 1982. ISBN 0-521-22804-2 peeji nke 124   
  • "The Cyrus Cylinder and Achaemenid imperial policy", Journal of Studies of the Old Testament 25 (1983), peeji nke 83-97 

Ihe odide

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Professor Amélie Kuhrt (2015-04-20). Archived from the original on 20 April 2015. Retrieved on 2023-01-23.
  2. Professor Amélie Kuhrt (2015-04-20). Archived from the original on 20 April 2015. Retrieved on 2023-01-23.