Amata Giramata
Amata Inès Giramata (amụrụ na 29 Jenụwarị 1996), bụ onye na-ede uri na Rwanda, onye na-edebanye aha, onye na'ahụ maka ụmụ nwanyị na onye na-ahazi obodo.[1] Ọ bụ onye guzobere na onye isi nchịkwa nke Sistah Circle, "obodo ojii na-ahụ maka ụmụ nwanyị na-ahụkarị na ndụ ụmụ nwanyị ojii na akụkọ ndị a kọrọ site na ịhụnanya na ịkọ akụkọ", dịka Giramata n'onwe ya kọwara.[1]
Mmalite na agụmakwụkwọ
[dezie | dezie ebe o si]A mụrụ Giramata na Rwanda na 29 January 1996. Ọ bụ onye mbụ a mụrụ na ezinụlọ nke ụmụnne nwanyị anọ na otu nwanne. Ọ gara ụlọ akwụkwọ La Colombiere maka ọzụzụ ụlọ akwụkwọ praịmarị ya.[1] Ọ gafeziri Uganda, sonye na St. Mary's College Kitende, na mpaghara Wakiso. Ọ gụsịrị akwụkwọ sekọndrị na Green Hills Academy, na Kigali, isi obodo Rwanda, na Mee 2013. O sonye na Mahadum DePauw, na steeti Indiana nke America, mechara n'otu afọ ahụ..[1]
N'afọ 2017, ọ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum DePauw na Bachelor of Arts na Development Economics and Policy, Gender, Women and Sexuality Studies. Ka ọ na-erule n'ọnwa Ọgọstụ 2019, Giramata na-agbaso Doctor of Philosophy na Gender and Women's Studies na Mahadum Arizona na United States.[1]
Ọrụ
[dezie | dezie ebe o si]N'agbanyeghị na ọ bụ nwata, ahụmahụ Giramata n'ihu ọha na-agbatị na 2014, mgbe ọ dị afọ 18 mgbe ọ rụrụ na 20th Conmemoration of 1994 Genocide Against the Tutsi na Washington DC, na United States na na 20th Liberation Day na Amahoro Stadium, na Kigali, Rwanda, na 2014 Georgia, n'afọ 2014. Steeti. Na 4 Julaị 2019, ọ bụ onye ndu ndị na-eme okwu n'ememme 25th Liberation Day Celebration na Amahoro Stadium, na Kigali.. [1][2]
Akwụkwọ ndị e bipụtara
[dezie | dezie ebe o si]- Njem nke Eze Nwanyị nke narị afọ nke 21 Ka ọ na-erule 20 Machị 2019.
Hụkwa
[dezie | dezie ebe o si]- Ndepụta nke ndị edemede Rwanda
Edemsibia
[dezie | dezie ebe o si]- 1 2 3 4 5 Jefferson Rumanyika (24 August 2019). Inside The Feminist Circle of Giramata. Retrieved on 26 August 2019.Jefferson Rumanyika (24 August 2019). "Inside The Feminist Circle of Giramata". The EastAfrican. Nairobi. Retrieved 26 August 2019.
- ↑ Moses Opobo (7 April 2019). Rwanda: A Quarter Century, New Film Recounts Rwanda's Recovery and Growth. Retrieved on 26 August 2019.