Gaa na ọdịnaya

American University of Nigeria

Coordinates: 9°11′28″N 12°29′59″E / 9.191132°N 12.499648°E / 9.191132; 12.499648
Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Mahadum America nke Naijiria
Ụdị Nkeonwe
E guzobere ya 2004
Onye isi ala DeWayne P. Frazier
Ebe , , Nigeria9°11′28′′N 12°29′59′′E / 9.191132°N 12.499648°E / 9.-191132; 12.499348
Ogige Ime obodo
Ebe nrụọrụ weebụ www.aun.edu.ng
Map
American University of Nigeria (AUN) Campus
Mahadum America nke Naijiria (AUN)

Mahadum Amerịka nke Naịjirịa (AUN) bụ mahadum nkeonwe dị na Yola, isi obodo Adamawa, Naịjirịa. Ọ na-enye agụmakwụkwọ ka elu nke nka liberal nke ndị Amerịka na ọkwa ndị gụsịrị akwụkwọ, ndị gụsịrị akwụkwọ, na ndị ọkachamara.

E hiwere AUN n'afọ 2003, ọ bụkwa "Mahadum Mmepe" mbụ n'Africa. Ndị ọrụ agụmakwụkwọ ya ugbu a dị 93, ndị debanyere aha na mahadum na ndị gụsịrị akwụkwọ bụ ụmụ akwụkwọ 1500.[1] A maara ya dị ka mahadum America mbụ na Sub-Saharan Africa. AUN nwere ikike site na National Universities Commission (NUC). [2]

Akụkọ ihe mere eme

[dezie | dezie ebe o si]

Onye guzobere na 2003 site n'aka onye bụbu osote onye isi ala nke Naijiria na onye na-azọ ọkwa onye isi ala na ntuli aka 2019, Atiku Abubakar, Mahadum America nke Naijeria debanyere aha ụmụ akwụkwọ mbụ ya na 2005. Mahadum ahụ dị na Yola, isi obodo Adamawa.

A na-akpọ mahadum ahụ ABTI American University of Nigeria tupu a gbanwee aha ya ka ọ bụrụ AUN. AUN bụ ụlọ ọrụ America mbụ nke agụmakwụkwọ dị elu na mpaghara Sahara Africa (naanị mahadum ọzọ dị otú ahụ n'Africa bụ Mahadum America dị na Cairo na Egypt). [3] AUN bụ onye otu Global Liberal Arts Alliance.

Aerial Image of AUN Campus
Foto ụgbọelu nke AUN Campus
Ọ́bá Akwụkwọ Mahadum
N'ime Ọbá Akwụkwọ AUN

Onye isi oche mahadum ugbu a bụ Prọfesọ. DeWayne P. Frazier, nke Dr. David Huwiler, Dr. Michael Smith, Dr. Margee Ensign (2010-2016), (2021-2022), Dr. Dawn Dekle bu ụzọ.

Students at the Laboratory
Ụmụ akwụkwọ nọ n'ụlọ nyocha ahụ
A picture of AUN Students in a Classroom
Ụmụ akwụkwọ AUN n'Ụlọ Akwụkwọ

E chepụtara ụlọ akwụkwọ a dị ka mahadum nke ga-elekwasị anya n'okwu mmepe ebe ọ na-enye agụmakwụkwọ nke a ga-eji usoro kachasị mma nke US mee ihe n'ihe gbasara ọdịnaya na nkuzi. Ụlọ akwụkwọ atọ mbụ e guzobere bụ Arts & Sciences, Business & Entrepreneurship, na IT & Computing. Na 2007, a gbanwere aha ụlọ akwụkwọ ahụ ka ọ bụrụ aha ya ugbu a nke American University of Nigeria (AUN). Klas ndị mbụ nke ụmụ akwụkwọ 92 gụsịrị akwụkwọ na 2009. Klas ọ bụla kemgbe ahụ agụchaala akwụkwọ na oge.

N'afọ 2008, National Universities Commission (NUC) kwadoro mmemme AUN ma nyeghachi ha ikike n'afọ 2013. N'afọ 2012, AUN malitere mmemme gụsịrị akwụkwọ, nzere Executive Master na teknụzụ ozi. Kemgbe ahụ, NUC akwadowo mmemme ndị ọzọ ruo na Ph.D.

N'afọ 2014, ọ meghere Robert A. Pastor Library na e-Learning Center.

AUN dị na Yola, isi obodo Adamawa Steeti. Ogige AUN bi n'ọhịa savanna dị jụụ nke a na-eji dị ka ala ugbo.

Isi ụlọ akwụkwọ ahụ nwere ụlọ iri na asaa gụnyere Ụlọ obibi itoolu, nnukwu ụlọ oriri na ọṅụṅụ, Ụlọ Nzukọ Mbido nke nwere ike ịba puku atọ na narị ise nke na-arụkwa ọrụ dị ka ụlọ ịgba bọọlụ basketball na volleyball, ụlọ ụmụ akwụkwọ raara onwe ya nye, ụlọ nchịkwa gburugburu ebe obibi, ụlọ akwụkwọ nka na sayensị, na ụlọ Peter Okocha nke nwere ụlọ akwụkwọ iwu na ọbá akwụkwọ ya.

E meghere ụlọ ọhụrụ, nke sara mbara karị maka ụlọ akwụkwọ iwu nwere ụlọ nzukọ 100 na 2022. The Robert A. Pastor Library and E-Learning Center, nke meriri American Library Associations" 2013 Presidential Citation for Innovative International Library Projects, nwere ngalaba ọbá akwụkwọ nwere ihe karịrị 250,000 dijitalụ, klas, ụlọ ọmụmụ, mpaghara ọgụgụ, Writing Center, klas maka mmemme New Foundation, Advising Unit na Honor Society tutoring center. North Campus, nke bụbu ebe nwa oge, dị n'ofe okporo ámá site na isi ụlọ akwụkwọ.

Ndụ ụmụ akwụkwọ

[dezie | dezie ebe o si]

Ụmụ akwụkwọ ọhụrụ na-amalite ọrụ obodo site na ọkara afọ mbụ n'oge nkuzi ụmụ akwụkwọ ọhụrụ. N'ime afọ anọ ha, a na-agba ụmụ akwụkwọ ume ka ha na-arụsi ọrụ ike n'ọrụ ọ bụla a na-eme kwa ụbọchị, nke ụlọ ọrụ ahụ na-ahazi kwa ụbọchị n'izu. Ụmụ akwụkwọ na-arụkọ ọrụ na ndị mmadụ na òtù dị iche iche n'obodo, gụnyere ụlọ akwụkwọ, ụlọ ọgwụ ahụike, njikọ obodo, na gọọmentị ime obodo.

Image of AUN EcoSential (Waste-to-Wealth) on Campus
AUN EcoSential (Ihe mkpofu na akụnụba)
Ụmụ akwụkwọ na-anata nkuzi n'ime ụlọ klas

Ndị ọkà mmụta

[dezie | dezie ebe o si]

Mahadum ahụ nwere ụlọ akwụkwọ isii, na-enye ndị na-esonụ undergraduate majors na graduate programs: [4]

Ụlọ akwụkwọ nka na sayensị (SAS)

[dezie | dezie ebe o si]
  • BSc Communications & Multimedia Design
  • BSc Sayensị Okike na Gburugburu Ebe Obibi
  • BSc Petroleum Chemistry
  • BSC Economics
  • BA ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ọmụmụ mba ụwa
  • BA Asụsụ Bekee na Akwụkwọ

Ụlọ akwụkwọ nke Azụmaahịa na Ọchụnta ego (SBE)

[dezie | dezie ebe o si]
  • BSc Business Administration (nke nwere nka)
  • Nchịkọta ego BSc
  • BSc Finance
  • Ahịa BSc
  • BSc Nchịkwa Ọchụnta ego

Ụlọ Akwụkwọ Iwu (SOL)

[dezie | dezie ebe o si]
  • LL. B (Bachelor of Laws)

Ụlọ Akwụkwọ Injinịa (SOE)

[dezie | dezie ebe o si]
  • BEng Chemical Engineering
  • BEng Injinia Kọmputa
  • BEng Injinịa eletrik / eletrọniki
  • BEng Injinia nkwukọrịta

Ụlọ Akwụkwọ Nkà na Ụzụ Ozi na Kọmputa (SITC)

[dezie | dezie ebe o si]
  • Injinia ngwanrọ BSc
  • BSc Data Science & Analytics
  • BSc Computer Science
  • Usoro Ozi BSc
  • BSc Telecommunications & Wireless Technologies

Ụlọ akwụkwọ nke Basic Medical and Allied Health Sciences (SBMAHS)

[dezie | dezie ebe o si]
  • BSc Nọọsụ sayensị
  • BSc Ahụike Ọha
Picture of AUN Students in Graduation Gowns
Ndị gụsịrị akwụkwọ na AUN na uwe

Ụlọ Akwụkwọ nke Mmụta Gụsịrị Akwụkwọ

[dezie | dezie ebe o si]
  • Post Graduate Diploma in Management (PGDM)
  • Master of Business Administration (MBA)
  • Nchịkwa Azụmaahịa MSc
  • Nchịkwa Azụmaahịa PhD
  • MSc Communication & Multimedia (CMD)
  • PhD Communication & Multimedia (CMD)
  • MSc Communication for Social & Behavior Change (na mmekorita ya na United Nations Children's Fund - UNICEF)
  • M.A Asụsụ Bekee & Akwụkwọ
  • Ndị ọkachamara na teknụzụ ozi
  • Ndị ọkachamara na nkwukọrịta
  • Masters nke Nlekọta Nchebe Usoro Ozi
  • MSc Computer Science
  • Usoro Ozi MSc
  • PhD Sayensị Kọmputa
  • Usoro Ihe ọmụma PhD
  • MSc Petroleum Chemistry Mmanụ & Gas Chemistry Petrochemical & Polymer Science
    • Mmanụ na Gas Chemistry
    • Nkà na ụzụ Petrochemical & Polymer
  • PhD Petroleum Chemistry

Hybrid/On-Campus Professional Masters Programs

[dezie | dezie ebe o si]
  • Master of Business Administration (MBA) - Hybrid
  • Master nke Information & Communication Science (MICS)
  • Master of Telecommunication & Wireless Technologies (MTWT)

Ihe owuwu

[dezie | dezie ebe o si]
Image of AUN Arts and Sciences Building
Ụlọ AUN Arts and Sciences
Image of AUN Commence Hall (Front View)
Ụlọ Nzukọ Mmalite nke AUN (Front View)
Image of University Club Swimming Pool at AUN
University Club Swimming Pool na AUN

AUN bụ ogige obibi dị na hekta 2,400.[5] Ọ bụ ebe obibi nke ihe dị ka ụmụ akwụkwọ 1,500 na ihe karịrị ndị otu ngalaba 90.

Image of AUN Students playing Basketball
Ụmụ akwụkwọ AUN na-egwu basketball

E-Library Project nke mahadum ahụ natara American Library Association's Presidential Citation for Innovative International Library Projects na 2013.[6][7]

Ndị gụsịrị akwụkwọ a ma ama

[dezie | dezie ebe o si]

Ọchịchị

[dezie | dezie ebe o si]

Ndị AUN Board of Trustees nwere otu onye America, Tulane Prọfesọ nke Ahụike Ọha, Dr. William Ellis Bertrand, na ndị Naijiria 12 a ma ama, na Senator Ben Obi dị ka Onye isi oche nke Kansụl Na-achị Isi. Ndị otu AUN si n'ọnọdụ dị iche iche na agụmakwụkwọ, ngalaba onwe na nke ọha na eze. Onye isi oche / osote onye isi oche nke AUN bụ Chief Executive Officer. Onye isi oche (PEC) bụ ụlọ ọrụ nchịkwa kachasị elu ma nwee ndị otu ya Provost / VP maka Academic Affairs, ndị isi nke ụlọ akwụkwọ isii, ndị osote onye isi oche maka nchịkwa / ndekọ, ego, na ihe gbasara ụmụ akwụkwọ / ndụ obibi; na ndị isi nke Nchebe, Nchịkwa Ndebanye aha, Nkwado Nkà na Ụzụ, Atụmatụ Ahụike, Ahịa & Nkwurịta Okwu, na Ihe Omume Mahadum. Senate na-ahụ maka ọzụzụ agụmakwụkwọ na nlekọta usoro agụmakwụkwọ ebe ọgbakọ, nke nwere ndị ọrụ niile nwere opekata mpe ogo mbụ, na-ezukọ ma ọ dịkarịa ala otu ugboro na semester ọ bụla iji nata akụkọ banyere ọganihu nke Mahadum site n'aka Onye isi ala.

Ndepụta nke ndị isi ala

[dezie | dezie ebe o si]

Ihe edeturu

[dezie | dezie ebe o si]
  1. The American University of Nigeria to Host 4th Annual Homecoming - Premium Times Nigeria. Retrieved on 2015-08-07.
  2. National Universities Commission. www.nuc.edu.ng. Archived from the original on 2015-08-15. Retrieved on 2015-08-07.
  3. Home. www.aaicu.org. Archived from the original on 2015-10-07. Retrieved on 2015-10-07.
  4. Schools - American University of Nigeria. www.aun.edu.ng. Archived from the original on 2015-08-14. Retrieved on 2015-08-07.
  5. Facilities - American University of Nigeria. www.aun.edu.ng. Archived from the original on 2015-08-14. Retrieved on 2015-08-07.
  6. ALA Presidential Citation for Innovative International Library Projects | International Relations Round Table (IRRT). www.ala.org (16 July 2010). Retrieved on 2015-08-07.
  7. Shaw (2013-08-07). Library futures: American University of Nigeria, Nigeria (en). the Guardian. Retrieved on 2020-12-01.
  8. Brotherton (2 December 2004). American University Assists Nigeria In Establishing U.S.-Style University. Diverse: Issues In Higher Education. Retrieved on 5 March 2018. “...AU has designated Dr. David Huwiler, the former president of the American University of Central Asia (AUCA) as the first president of AAUN.”
  9. Anderson (25 February 2010). Former Elon faculty member named president of The American University of Afghanistan. Elon University. Retrieved on 5 March 2018.

Edemsibia

[dezie | dezie ebe o si]
  • "The American University of Nigeria ga-anabata 4th Annual Homecoming - Premium Times Nigeria". E nwetara ya na 2015-08-07.
  • "National Universities Commission". www.nuc.edu.ng. E debere ya na nke mbụ na 2015-08-15. E nwetara ya na 2015-08-07.
  • "Ụlọ". www.aaicu.org. E debere ya na nke mbụ na 2015-10-07. E nwetara ya na 2015-10-07.
  • "Ụlọ akwụkwọ - American University of Nigeria". www.aun.edu.ng. E debere ya na nke mbụ na 2015-08-14. E nwetara ya na 2015-08-07.
  • "Ụlọ ọrụ - American University of Nigeria". www.aun.edu.ng. E debere ya na nke mbụ na 2015-08-14. E nwetara ya na 2015-08-07.
  • "ALA Presidential Citation for Innovative International Library Projects (IRRT) ". www.ala.org. E nwetara ya na 2015-08-07.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] "Ọbá akwụkwọ ọdịnihu: American University of Nigeria, Nigeria". Onye Nche. E nwetara ya na 2020-12-01.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] "American University Assists Nigeria Inegues U.S.-Style University". *Divers: Nsogbu na agụmakwụkwọ ka elu. E nwetara ya na 5 March 2018. ... AU ahọpụtala Dr. David Huwiler, onye bụbu onye isi oche nke Mahadum America nke Central Asia (AUCA) dị ka onye isi oche mbụ nke AAUN.
  • Anderson, Dan (25 Febụwarị 2010). "Onye bụbu onye otu Elon aha ya bụ onye isi oche nke Mahadum America nke Afghanistan". Mahadum Elon E nwetara ya na 5 March 2018.