Andreo Cseh
Andreo Cseh
| |
---|---|
![]() | |
A mụrụ ya | András Cseh 12 Septemba 1895 |
Nwụrụ | 9 Machị 1979 | (afọ 83)
Mba | Onye Hungary |
Ọrụ | Onye ụkọchukwu |
A maara ya maka | Ịkụzi Esperanto |
Andreo Cseh (amụrụ András Cseh; 12 Septemba 1895 - 9 Maachị 1979) bụ onye Hungarian-Dutch Esperantist Roman Katọlik onye amara nke ọma maka imepụta Usoro Cseh, usoro Esperanto mbụ nke chọrọ omume ọnụ na ntụgharị asụsụ..
Akụkọ ndụ
[dezie | dezie ebe o si]A mụrụ Cseh na 12 Septemba 1895 na Marosludas, mgbe ahụ akụkụ nke alaeze Hungary na Austria-Hungary. Ọ ghọrọ onye Esperantist na 1910 wee bụrụ onye ụkọchukwu Katọlik na 1919.
Na 1920, mgbe ọ nọ na Sibiu, o mepụtara usoro Cseh, usoro dị mfe, nke dabeere na mkparịta ụka iji mụta Esperanto. Mgbe ọ gara nke ọma, a kpọrọ ya ka ọ gaa Târgu Mureș wee gaa Cluj, bụ ebe ọ gara nkuzi Esperanto ma nye ya ohere ịbanye na Òtù Ndị Esperanto Romania. Na 1922, ọ kwagara Bucharest, bụ ebe Henriko Fischer-Galați hiwere Ebe Esperanto Romania (Esperanto: Esperanto-Centro Rumana).).
Cseh ghọrọ onye nnọchiteanya mbụ nke World Esperanto Association na 1921. Na 1924, ọ natara ikike nke bishọp itinye onwe ya kpam kpam n'ịkwalite Esperanto. Ọ gara ọtụtụ ọgbakọ Esperanto World Congress, gụnyere ndị nọ na Geneva (1925), Danzig (1927), na Budapest (1929). Ọ nwetala ewu ewu ma gbasaa na Europe dum, gụnyere Sweden..
Na 1930, Cseh si Netherlands, Julia Isbrücker tọrọ ntọala Esperanto_Association" id="mwJg" rel="mw:WikiLink" title="Universal Esperanto Association">International Esperanto Institute (Esperanto: Internacia Esperanto-Instituto). kw. Agbanyeghị, mmetụta nke agụmakwụkwọ Esperanto nọgidere na-esi ike.
Na 1932, Cseh guzobere wee bụrụ onye isi nchịkọta akụkọ nke La Praktiko (Esperanto: Esperanto-Centro Rumana, akwụkwọ akụkọ Esperanto nke e bipụtara ruo 1970. Mgbe ndị Germany sochiri Netherlands, o nwere nzukọ nzuzo na Isbrücker na 1942 iji guzobe Njikọ Universala, Onye Ọchịchị Ọchịchị Ụwa nke kwadoro nkwado mba ụwa..
Cseh gara n'ihu na-arụsi ọrụ ike na agụmakwụkwọ Esperanto n'oge ndụ ya niile. Ọ nwụrụ na 9 Maachị 1979 na Hague, Netherlands. Anọ m na-akụziri Esperanto ogologo oge.
Iwepụ na iweghachi ọrụ ụkọchukwu
[dezie | dezie ebe o si]Mgbe m na-akụziri Esperanto na Netherlands, Cseh zutere saịtị mmegide a na-akpọ J.D.J. Aengenent, bishọp nke Haarlem, onye rịọrọ ka ọmụmụ gị meghere unu ndị Katọlik na ndị Protestant. N'ihi nchegbu ndị a, Aengenent enyela ndị ụka ikike ikwe ka Cseh gaa ozi nke dayọsis ahụ. Otú ọ dị, n’ihi ihe mgbochi asụsụ, enweghị m ike ịghọta asụsụ ahụ, ana m akụzi ihe, ana m edugakwa ịkwụsị ịrụ ọrụ dị ka ụkọchukwu..
Usoro Cseh
[dezie | dezie ebe o si]Usoro Cseh nwere:
- Enweghị akwụkwọ ọgụgụ
- Ọ bụghị iji asụsụ ụmụ akwụkwọ, kama ọ na-akọwa okwu ọhụrụ site na iji okwu ndị amụtalarị
- Ime ka ụmụ akwụkwọ zaghachi n'otu
- Iji mkparịta ụka banyere ihe ndị na-eme ugbu a karịa ihe atụ ndị e chepụtara echepụta
- Iji ihe ọchị na njakịrị mee ihe n'ụzọ zuru oke
- Na-ekwe ka ụmụ akwụkwọ chọpụta iwu nke asụsụ ma wuo usoro ụtọ asụsụ n'onwe ha
Akwụkwọ banyere Cseh na usoro ya
[dezie | dezie ebe o si]- Esperanto na perspective ("Esperanto in perspective"), London, Rotterdam, 1974
- Enciklopedio nke Esperanto ("Encyclopedia of Esperanto"), Budapest, 1933
- Vortoj nke Andreo Cseh ("Okwu nke Andreo cseh"), Artur E. Iltis, Saarbrücken, 1984 / International Esperanto Institute , Hague, 2003
- Metodologio de lingvostudado kaj parolproprigo ("Methodology of language study and proper pronunciation"), D-ro I. Szerdahelyi, Budapest, 1975
- Memorlibro oma Ubi na Andreo Cseh ("Akwụkwọ Ncheta na nsọpụrụ Andreo Csev"), nke Katalin Smidéliusz dezigharịrị, Szombathely, 1995
- Vortoj nke Andreo Cseh ("Okwu nke Andreo cseh"), Ed Borsboom , Internacia Esperanto-Instituto, 2003
- Vivo nke Andreo Cseh ("Life of Andreo Csev"), Ed Borsboom, Internacia Esperanto-Instituto, 2003