Anissa Abi-Dargham
Anissa Abi-Dargham bụ onye America na-ahụ maka mgbaka na onye nyocha. Ọ bụ prọfesọ psychiatry na osote onye isi oche nyocha na Mahadum Stony Brook na prọfesọ emerita na Mahadum Columbia nke Ndị dọkịta na ndị dọkịta na-awa ahụ.
Ọ bụbu Onye isi nke Ngalaba Nkọwapụta Nsụgharị na Ngalaba Ọrịa Uche na Columbia. Ọ rụkwara ọrụ dị ka onye nduzi nke Clinical and Imaging Research na Lieber Center for Schizophrenia Research, na onye nduzi Silvio O. Conte Center maka ọmụmụ nke "Dopamine Dysfunction in Schizopherenia", ha abụọ dị na New York State Psychiatric Institute.
Agụmakwụkwọ
[dezie | dezie ebe o si]Abi-Dargham gara akwụkwọ ahụike na Mahadum Saint Joseph dị na Beirut, Lebanon, tupu ọ kwaga United States na 1985. Ọ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Tennessee, na Memphis, nke a sochiri site na mkpakọrịta nyocha na National Institute of Mental Health. N'afọ 1992, Abi-Dargham gụsịrị akwụkwọ na Post-Doctoral Fellow na Ụlọ Akwụkwọ Ọgwụ nke Mahadum Yale.
Nnyocha
[dezie | dezie ebe o si]Abi-Dargham ejirila usoro ihe oyiyi nke mkpụrụ ndụ, dị ka otu photon emission computed tomography (SPECT) na positron emission tomography (PET), iji mụọ pathophysiology nke schizophrenia, schizopfrenia-related spectrum disorders, na ịṅụ ọgwụ ọjọọ. Ya na ndị ya na ha na-arụkọ ọrụ, Abi-Dargham emeela nyocha PET na fMRI na njupụta dopamine receptor na njikọ netwọk na ma ndị nwere ahụike na ndị ọrịa schizophrenia.[1] Ọrụ ya emeela ka e bipụta akwụkwọ ndị na-akọwa mgbanwe dị mgbagwoju anya nke nnyefe dopamine na schizophrenia na mmekọrịta ha na mgbaàmà ahụike, nghọta na mmeghachi omume na ọgwụgwọ, yana njikọ ha na glutamate dysfunction na schizophenia.
Ọmụmụ ihe ndị a gosipụtara ntọhapụ dopamine striatal na schizophrenia, bụ nke ghọrọ otu n'ime nchọpụta nchoputa nke schizophrenia ma na-anwale ugbu a dị ka biomarker maka ihe ize ndụ ịmepụta schizophrenia na ndị ọrịa prodromal.
Ọrụ ya na Onye na-anabata D1 cortical enyewo ihe kpatara ya maka ịnwale ndị D1 agonists na schizophrenia. Ntuziaka ọhụrụ maka ọrụ n'ime ìgwè foto ya ugbu a bụ ndị ọrịa nyocha abụọ nwere schizophrenia na cannabis. Ya na ndị otu ya chọpụtara na ọtụtụ ọgwụ ọjọọ na-eme ka dopamine pụta n'oge ọgwụ ọjọọ na'oge ọgwụ na-adịghị ala, nke na-akpata nsonaazụ ọjọọ.[2] N'ajụjụ ọnụ a ma ama, ọ kọwara, "Ihe dị n'ala bụ na ogologo oge, iji wii wii siri ike eme ihe nwere ike imebi Usoro dopaminergic, nke nwere ike inwe mmetụta dịgasị iche iche na mmụta na omume. " N'ikpeazụ, ọrụ a dị mkpa maka ịmepụta Biomarkers na ntinye aka ọgwụgwọ maka nsogbu ndị a.[3]
Ihe nrite na nsọpụrụ
[dezie | dezie ebe o si]Abi-Dargham anatala ọtụtụ ihe nrite, ma bipụta ihe karịrị isiokwu 165 na akwụkwọ akụkọ sayensị. Ọ bụ osote onye nchịkọta akụkọ nke onyonyo maka ma neuropsychopharmacology na psychiatry biological, Onye isi oche nke American College of Neuropsychopharmacology, na onye bụbu onye isi oche nke Brain Imaging Council maka Society of Nuclear Medicine.Na mgbakwunye, o nwere nnukwu pọtụfoliyo nke gọọmentị etiti, ọrụ ebere na nke ụlọ ọrụ na-enweta ego.
N'afọ 2016, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye otu National Academy of Medicine . [4]
Edensibia
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ How Dopamine Tunes Working Memory. The Scientist. Retrieved on 2018-02-03.
- ↑ "Marijuana use may reduce dopamine in the brain", Medical News Today. Retrieved on 2018-02-03. (in en)
- ↑ www.capitalbay.news/news/1020640-heavy-cannabis-use-does-affect-learning-and-memory.html. www.capitalbay.news. Retrieved on 2018-02-03.
- ↑ National Academy of Medicine elects 79 new members. National Academy of Medicine. Retrieved on December 10, 2016.