Gaa na ọdịnaya

Anna Amelia Obermeyer

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Anna Amelia Mauve (née Obermeyer) (1907-2001) bụ onye na-ahụ maka ihe ọkụkụ na South Africa onye rụrụ ọrụ na Botanical Research Institute na Pretoria. Ọ depụtara ihe karịrị ụdị osisi 4,000 sitere na mpaghara Kalahari na Soutpansberg. O nyere nnukwu onyinye na akwụkwọ akụkọ Flowering Plants of Africa na Bothalia.

Mbido ndụ na ọrụ

[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Obermeyer na 30 Julaị 1907 na Pretoria ma gaa Oost Eind Skool (East End School). Ọ nwetara BSc ya na 1928 na MSc na 1931 site na Transvaal University College, Pretoria, n'okpuru C.E.B Bremekamp. A họpụtara ya dị ka onye na-ahụ maka ihe ọkụkụ na Transvaal Museum site na 1929 ruo 1938.

Ọ lụrụ Anton Mauve na 1938 ma ghara ịlaghachi n'ọrụ ọkachamara ya ruo 1957 mgbe ọ sonyeere National Herbarium . N'ezie, ọ laghachiri n'ọrụ mbụ ya ka ebufere nchịkọta ihe ọkụkụ nke Transvaal Museum na National Herbarium na 1953.

Ebe ọrụ ya na National Herbarium bụ petaloid monocots ma ọ nọgidere n'ọkwa a ruo mgbe ọ ruru afọ ezumike nká na July 1972. N'ọnwa Ọktoba n'afọ 1972, mgbe ezumike dị mkpirikpi gasịrị, ọ laghachiri na National Herbarium na ikike nwa oge, mgbe afọ iri na abụọ gachara, n'afọ 1984, a kwalitere ya ka ọ bụrụ onye nchọpụta ọrụ ugbo nke nwa oge. N'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 1985, ọ lara ezumike nká ma kwaga Pinelands, Cape Town. Ọ nwụrụ na 10 Ọktoba 2001 na Cape Town .

Mpaghara ọmụmụ

[dezie | dezie ebe o si]

N'ebe ngosi nka nke Transvaal, ọ rụrụ ọrụ na Acanthaceae na karịsịa Barleria, Blepharis na Petalidium. Ọ depụtara nnukwu mkpokọta osisi sitere na njem Vernay-Lang ruo Kalahari, na-emepụta otu n'ime ndekọ mbụ nke osisi nke mpaghara a. Ọ bụkwa akụkụ nke njem, ya na Schweickerdt na Verdoorn, gaa Soutpansberg Salt Pan ma dee akụkọ banyere ụdị osisi ndị anakọtara.

N'afọ 1957, ọ malitere ịrụ ọrụ na petaloid monocots, na-akọwa ụdị ọhụrụ ọ bụla ma nyekwa ya ederede maka ihe oyiyi e bipụtara na akwụkwọ akụkọ Flowering Plants of Africa. E nyefere ya Mpịakọta 42 nke magazin a. Ọ mechakwara nyocha nke Anthericum, Dipcadi na Lagarosiphon. Ọ chịkọtara ihe karịrị puku ihe atụ 4,000 na njem nleta dị iche iche na South Africa na Rhodesia (nke bụzi Zimbabwe) na ụlọ ọrụ V.F.M. FitzSimons.

Onyinye na nsọpụrụ

[dezie | dezie ebe o si]

E nyere ya ihe nrite South African Association of Botanists (SAAB) maka botany na nkwupụta na o nyere aka na ọrụ ahụ karịa onye ọ bụla ọzọ na-ahụ maka ihe ọkụkụ. Ọ bụ onye otu South African Biological Society ma dezie akwụkwọ akụkọ nke South African Biology Society. Ọ bụ onye guzobere South African Association of Botanists, onye otu Association pour l'Étude Taxonomique de la Flore d'Afrique Tropicale (AETFAT) na onye otu S2 (South African Association for the Advancement of Science).

Aha ndị ọzọ

[dezie | dezie ebe o si]

A na-echeta Obermeyer na aha osisi ndị a:

  • Asparagus obermeyerae
  • Barleria ameliae
  • Blepharis obermeyerae
  • Hemizygia obermeyerae
  • Lachenalia ameliae

Akwụkwọ ndị a họọrọ

[dezie | dezie ebe o si]

Ụfọdụ n'ime ihe karịrị 4,000 nke osisi ndị Obermeyer depụtara na ndepụta nke akwụkwọ ndị a:

  • Bremekamp, C.E.B. & Obermeyer, A.A. 1935 Serum Kalahariense, ndepụta nke osisi anakọtara. Ihe ndekọ nke Ebe Ngosi Ihe Mgbe Ochie nke Transvaal 16: 399-442
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Nchọpụta anatomical na peduncle nke Xyris capensis (Xyridaceae). Bothalia 12: 637-639.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Gladiolus: mmezigharị nke ụdị South Africa. Journal of South African Botany, Suppl. ụgbọelu. 10: 1-316.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Xyridaceae. Flora nke ndịda Afrịka 4,2: 1-8.
  • Mauve A.A. 1966a. Osisi ndị na-agbasa okooko n'ime mmiri na South Africa. Fauna & Flora 17: 19-23.
  • Mauve A.A. 1967 Mmiri-lilies na South Africa. Fauna & Flora 18: 31-35.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Petalidium bracteatum Osisi Ndị na-agbasa okooko n'Africa 33: t. 1317
  • Obermeyer, A.A. 1933a. Ihe edeturu na nkesa nke Copaifera mopane Kirk. South African Journal of Science 30: 266-269.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Choananthus cyrtanthiflorus The Flowering Plants of Africa 34: t. 1340.
  • Obermeyer, A.A. 1961a. Ihe edeturu na ndekọ ọhụrụ nke osisi South Africa: Barleria argillicola Oberm. Bothalia 7: 444, 445.
  • Obermeyer, A.A. 1962a. Ntụziaka nke ụdị South Africa nke Anthericum, Chlorophytum na Trachyandra. Bothalia 7: 669-767.
  • Obermeyer, A.A. 1963a. Haemanthus ọhụrụ na Tritonia ọhụrụ sitere na ndịda Afrịka. Kirkia 3: 22-24.
  • Obermeyer, A.A. 1964a. Aponogeton Journal of the Limnological Society of South Africa 1: 12. 13.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Potamogeton Journal of the Limnological Society of South Africa 2: 27-35.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ụdị abụọ ọhụrụ nke Bulbine (Liliaceae). Bothalia 9: 342-344.
  • Obermeyer, A.A. 1968a. Nri ahịhịa. The Flowering Plants of Africa 39: t. 1524.
  • Obermeyer, A.A. 1970a. Droseraceae. Rondulaceae. Podostemaceae. Flydrostachyaceae. Flora nke ndịda Afrịka 13: 187-213.
  • Obermeyer, A.A. 1971a. Ụdị Ornithogalum ọhụrụ abụọ sitere na South-West Africa. Bothalia 10: 355-358.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Clivia gardenii Osisi ndị na-agbasa okooko n'Africa 42: t. 1641.
  • Obermeyer, A.A. 1973a. Ihe edeturu na Laurembergia repens (Flalorrhagidaceae). Bothalia 11: 116. 117.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ụdị ọhụrụ na Tumeraceae. Bothalia 11: 288-290.
  • Obermeyer, A.A. 1976a. Elatinaceae. Frankeniaceae Tamaricaceae. Flora nke ndịda Afrịka 22: 23-39.
  • Obermeyer, A.A. 1977a. Babiana pygmaea Osisi ndị na-agbasa okooko n'Africa 44: t. 1731
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ornithogalum: mmezigharị nke ụdị ndịda Afrịka. Bothalia 12: 323-376.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ụdị Sypharissa (Liliaceae). Bothalia 13: 111-114.
  • Obermeyer, A.A. 1981a. Ụdị ọhụrụ nke Strumaria (Amarvllidaceae). Bothalia 13' 435.
  • Obermeyer, A.A. 1982a. Ụdị ọhụrụ nke Gladiolus (Iridaceae). Bothalia 14: 78.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ntụziaka nke ụdị Myrsiphyllum Willd. (Liliaceae). Bothalia 15: 77-88.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ụdị Protasparagus (Asparagaceae) na ndịda Afrịka. Bothalia 15: 548, 549.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ebe a na-edebe ọgwụ Flora nke ndịda Afrịka 5,3: 5-9.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Gonatopus rhizomatosus Osisi Ndị na-agbasa okooko n'Africa 45: t. 1782.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ochnaeeae Flora nke ndịda Afrịka 22: 1-13.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Commelinaceae. Flora nke ndịda Afrịka 4,2: 23-60.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Asparagaceae. Flora nke ndịda Afrịka 5,3: 11-82.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Drosera hurkeana The Flowering Plants of Africa 48: t. 1886.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ndepụta nke osisi ndị anakọtara n'ebe ugwu Transvaal. Bothalia 3: 223-258.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ụdị ọhụrụ nke Raphia sitere n'ebe ugwu Zululand na Mozambique (Arecaceae). Bothalia 10: 29-37.

Gunn, M. (1981). in Codd: Botanical Exploration Southern Africa, illustrated, CRC Press. ISBN 9780869611296. Retrieved on 28 February 2019. 

Edemsibia

[dezie | dezie ebe o si]