Anna Goldfeder
Dr. Anna Goldfeder (1898 – Febụwarị 15, 1993) bụ onye nchọpụta ọsụ ụzọ n'ihe gbasara redio na ọgwụgwọ ọrịa kansa. Amụrụ na 1898 na Józefów Poland, Goldfeder gụrụ akwụkwọ na Mahadum Prague wee rụọ ọrụ na Mahadum Masaryk tupu ọ nweta akara ugo mmụta ya na sayensị eke (D.Sc.) na 1922. Akpọrọ ya ka o mee nyocha na United States, wee kwaga na 1931. N'ime afọ 66 ya dị ka onye nyocha sayensị, Mahadum Vienna, Mahadum Vienna, Mahadum Vienna, Hill na Mahadum Vienna. Rockefeller Institute, ngalaba ụlọ ọgwụ New York City na ngalaba nke bayoloji na Mahadum New York Washington Square, ebe ọ bụ onye isi ụlọ nyocha ọrịa kansa na rediobiology.[1] [2] [3] [4] [5] [6]
A maara Goldfeder ma maka ọrụ ya dị ka nwanyị ọsụ ụzọ na nyocha sayensị dị elu yana maka ọtụtụ ihe ọ rụzuru dị ka onye nyocha. Mgbụsị akwụkwọ Stanley, onye so na Institute for Historical Study (Berkeley), na-ede, "Ntụnye nke onye a ma ama Polish na-eme nchọpụta na ọgwụgwọ ọrịa cancer n'ozuzu na na redio karịsịa nwere ike na-esiri ike gabiga ókè." Goldfeder mepụtara ụdị ụmụ oke ụlọ nyocha na-acha ọcha, aha ya bụ X-GF (mgbe mkpịrịsị ya gasịrị), nke na-eguzogide ma etuto ahụ nke anụ ahụ na nke ụlọ nyocha na-ebute ma na-eji ya eme ihe na nnwale. Ọ chọpụtara na ọgwụgwọ radieshon nwere ike (n'ime ụmụ oke) mebie etuto ọjọọ kpamkpam n'emebighị isiokwu ahụ; o mekwara ka ojiji nke ndu ndu eme kawanyewanye, wee chọpụta na mmetụta nke radieshon dị iche iche na usoro ikuku emission.[1][2] Sol Siegelman, na-ede ụtụ nye Goldfeder na Annals of the New York Academy of Sciences, dere:
"Ọ ga-amasị m ịkọwa nkenke naanị ole na ole n'ime onyinye ya iji nye ma ọ dịkarịa ala ntakịrị ihe ngosi nke mmalite ya na nghọta ya. (1) Anna Goldfeder bụ otu n'ime ndị mbụ na-enwe ọganihu n'ịmepụta omenala anụ ahụ na mkpụrụ ndụ epithelial mmadụ - ihe mmezu mere ọbụna ihe ncheta site n'eziokwu ahụ bụ na e mezuru tupu mmalite nke ọgwụ nje. Therapeutic and bayological information from tumor transplants (3) Anna guzobe uru ọgwụgwọ nke fractionated na mpaghara radieshon na-agwọ ọrịa etuto ahụ na-egosi na a pụrụ inweta ọgwụgwọ n'ezie site na iji ụdị anụmanụ ngwá ọrụ nnwale maka nyocha nke ajụjụ ndị metụtara ma ọgwụgwọ na ihe kpatara ọrịa kansa [2]
A makwaara Goldfeder maka nraranye ya na nchụso sayensị ya. Ogologo oge gara aga afọ ezumike nka amanyere iwu mgbe emechiri ụlọ ọgwụ Delafield dị na New York, Goldfeder enweghị ike ime ka ndị ọrụ obodo kwenye ịkwaga ụlọ nyocha ya. Kama imechi ya, yana site n'inwe ego onwe ya, ọ nọrọ n'ụlọ ahụ a gbahapụrụ afọ abụọ tupu ọ nweta ego enyemaka zuru oke iji bufee ọrụ ya na ụlọ ọrụ mahadum New York.[1] O guzobe, site n'arịrịọ, ihe nrite Dr. Anna Goldfeder Scholarship maka Ph.D. ụmụ akwụkwọ na Weizmann Institute of Science na Rehovot, Israel. [7]
Edensibịa
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Bruce Lambert (Feb 18, 1993). Dr. Anna Goldfeder Dies at 95; Pioneer in Growing Cancer Cells. New York Times.
- ↑ 2.0 2.1 Siegelman (December 2006). "Cell Proliferation, Cancer, and Cancer Therapy: A Conference In Honor Of Anna Goldfeder". Annals of the New York Academy of Sciences 397: ix-xii. DOI:10.1111/j.1749-6632.1982.tb43410.x. PMID 6760764. Kpọpụta njehie: Invalid
<ref>tag; name "annals" defined multiple times with different content - ↑ Autumn Stanley (1995). Mothers and daughters of invention: notes for a revised history of technology. Rutgers University Press. ISBN 978-0-8135-2197-8.
- ↑ William L. Laurence. "TESTS BRING CLUES TO CANCER CONTROL; Transplanting of Irradiated Tissues in Animals Gives Immunity, Doctor Says NEW PAIN-KILLER IS FOUND Demerol Is Reported Not to Be Habit-Forming -- Scientists at Boston Told of Discoveries", New York Times, April 2, 1942.
- ↑ W.L.L.. "Remedies Sought Against Radiation", New York Times, November 21, 1948.
- ↑ William L. Laurence. "SCIENCE IN REVIEW; Research Following Discovery of Penicillin Is Opening a Vast New Field of 'Biotherapy'", New York Times, August 6, 1944.
- ↑ Scientific Activities: Scholarship Awards. www.weizmann.ac.il. Archived from the original on 2018-07-22. Retrieved on 2009-06-03.