Annie Botha

Annie Botha (née Emmetụta; 3 Julaị 1864 - 20 Mee 1937) bụ onye ndu obodo na onye na-akwado ndọrọ ndọrọ ọchịchị na mba Saụt Afrịka. Ọ bụ nwunye Louis Botha, onye jere ozi dị ka Praịm Minista mbụ nke Saụt Afrịka. [1] O hiwere ụlọ nlekọta ụmụ mgbei na South Africa, ya na Georgiana Solomon, so guzobe ma bụrụ onyeisi oche nke South Africa Women's Federation.
Akụkọ ndụ
[dezie | dezie ebe o si]Afọ ndị na-eto eto
[dezie | dezie ebe o si]A mụrụ Botha dị ka Annie Frances Bland Emmett na 3 Julaị 1864 na Swellendam nye John Cheere Emmett (Swellendam, 19 Maachị 1822 - Pretoria, 26 Jenụwarị 1905), onye ọrụ ugbo, na nwunye ya, Helen Laetitia Bland (bụkwa Helena Letitia du Plessis Bland ma ọ bụ Helena Aletta Emmett, amụrụ na George, Western Cape, 9 Disemba 1833 - nwụrụ na 1895).[1] Annie bụ nwanne nwanyị nke okenye nye onye isi Transvaal Boer War Bittereinder, Joseph James Cheere Emmett (J.C. Emmett, Swellendam, 19 Jenụwarị 1866 - 16 Ọgọst 1933).[2][3] A zụlitere ya n'okpukpe Anglican, ezinụlọ ya bụkwa ndị otu Chọọchị nke Mpaghara Ndịda Afrịka. [2] N'afọ 1869, ezinụlọ ya kwagara na Orange Free State wee biri n'ugbo dị n'etiti Harrismith na Vrede. Ọ gụrụ akwụkwọ na St. Michael's School, ụlọ akwụkwọ Anglican dị na Bloemfontein nke Community of St Michael na All Angels na-achịkwa. Botha mechara kuzie ihe n'ụlọ akwụkwọ ahụ ruo mgbe ya na ndị mụrụ ya kwagara Vryheid.
Alụmdi na nwunye ya na Louis Botha
[dezie | dezie ebe o si]Mgbe ọ bi na Vryheid, ọ zutere Louis Botha. Ha lụrụ na Dutch Reformed Church na Vryheid na 13 Disemba 1886 ma nwee ụmụ ise. [2] Botha mechara gbanwee site na Anglicanism gaa na Dutch Reformed Protestantism.[2] N'oge na-adịghị anya mgbe agbamakwụkwọ ha gasịrị, ha biri na Waterval Farm na Vryheid.
Agha nke Abụọ nke ndị Boer, 1899-1902
[dezie | dezie ebe o si]N'oge Agha nke Abụọ nke Boer, ezinụlọ ahụ kwagara Pretoria ma nọrọ ebe ahụ mgbe ndị agha Britain nke Frederick Roberts, 1st Earl Roberts duziri weghaara obodo ahụ na 1900. Di Botha jere ozi dị ka onye isi ndị Boer ma mesịa bụrụ onye isi ndị agha nke Transvall n'oge agha ahụ. Herbert Kitchener, 1st Earl Kitchener mere ka Botha kwenye ịchọpụta ma di ya ọ ga-adị njikere izute ya, mgbe o yiri ka ndị agha Boer agaghị enyefe onwe ha. E nyere ya ikike ileta ya na Bothasberg, mgbe ọ gachara njem ụgbọ okporo ígwè na ụgbọ ịnyịnya ibu na-adọkpụ. O mere ka di ya kwenye izute Lord Kitchener na Middelburg na Febụwarị 1901. Nzukọ ahụ enweghị ihe ịga nke ọma maka mkparịta ụka mana atụmatụ ndị Britain ghọrọ ntọala maka mkparịtaụka ndị ọzọ na Mee 1902.
N'afọ 1901, a hapụrụ Botha ka ọ gaa Europe, ebe ọ nọrọ ruo mgbe agha ahụ kwụsịrị. Mgbe ọ nọ n'ebe ahụ, ọ nabatara ndị ọchịagha Boer Koos de la Rey na Christiaan nke Wet ka ha na-akpata ego maka ndị agha metụtara. Ọ laghachiri South Africa na 1902 wee chọpụta na ụlọ ha emebiwo, ya mere ezinụlọ ahụ biri n'ụlọ dị na Cilliers Street na Pretoria.
Ọrụ obodo mgbe agha ahụ gasịrị
[dezie | dezie ebe o si]Mgbe agha ahụ gasịrị, Botha na di ya gara njem nlegharị anya n'ime obodo iji bulie mmụọ ma nye ndị mmadụ nri na ihe ntụrụndụ ndị ọzọ. N'abalị iri na itoolu n'ọnwa Ọktoba n'afọ 1904, ya na Georgiana Solomon guzobere South African Women's Federation ma bụrụ onyeisi oche. Ọrụ ebere ahụ mere mkpọsa maka ichebe ọdịbendị na ndị Afrikaner. [3] Ọ kwụsịrị ọrụ dị ka onyeisi oche mgbe a họpụtara di ya dị ka praịm minista nke Transvaal Colony mana a họpụtara ya maka onye isi oche nsọpụrụ n'ime nzukọ ahụ.
Botha guzobere Louis Botha Home for Orphans and Children in Need. N'afọ 1911, ọ gara England ịga agbamakwụkwọ Hamar Greenwood na Margery Spencer.[4]
Mgbe di ya nwụsịrị na 1919, Botha biri n'ugbo dị na Rusthof ma nọrọ n'oge oyi na Sezela, ebe ọ nwụrụ na 1937.
- Annie Emmett with a flag, from Hillegas: With the Boers, 1900.
- Rudolf Steger: Annie Emmett with two young women and two small sons, 1907
- Annie Emmett and Louis Botha in Rustenburg around 1915, while Louis was prime minister of the Union of South Africa.
Edemsibia
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Annie Frances Bland Emmett. geni.com. Geni. A MyHeritage Company (23 April 2023). Retrieved on 28 May 2023.. Death date is given here as 21 May 1937.
- 1 2 3 Steyn (17 September 2018). Louis Botha: A Man Apart. Jonathan Ball Publishers. ISBN 978-1-86842-923-3.
- ↑ jonas. "The first branch of the Suid-Afrikaanse Vrouefederasie (SAVF), a women's welfare and cultural organisation which comes into bei", South African History Online, 27 August 2012. Retrieved on 17 November 2017.
- ↑ MacLaren (1 May 2015). Empire and Ireland: The Transatlantic Career of the Canadian Imperialist Hamar Greenwood, 1870–1948. McGill-Queen's Press – MQUP. ISBN 978-0-7735-8227-9.