Gaa na ọdịnaya

Antoinette Tubman

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Antoinette Tubman
Liberian First Lady being led into dinner by Israeli politician, both wearing evening dress.
First Lady of Liberia
In office
17 September 1948  23 July 1971
PresidentWilliam Tubman
Preceded byEuphemia Barclay
Succeeded byVictoria Tolbert
Personal details
BornAntoinette Louise Padmore
(1914-02-24) 24 Febụwarị 1914
Died18 Mee 2011(2011-05-18) (aged 97)
SpouseWilliam Tubman (1948–1971; his death)
Children1

Antoinette Louise Padmore Tubman (24 Febụwarị 1914 - 18 Mee 2011) bụ nwunye onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Liberia William S. Tubman na First Lady of Liberia site n'afọ 1948 ruo n'afọ 1971.  

Akụkọ ndụ

[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Antoinette Padmore na Monrovia na 24 Febụwarị n'afọ1914. [1] Nne na nna ya bụ James Stanley Padmore na Mary Louise Barclay-Padmore, bụ ndị si Barbados kwapụ.[2] Nne ya nwụrụ mgbe ọ dị obere, n'ihi ya, nwanne nne ya Elizabeth Barclay-Sherman zụlitere ya.[2] Ọ gụrụ akwụkwọ na Bromley Mission, ụlọ akwụkwọ ndị bishọp, wee kwaga na-mba Paris ije mụọ ejiji.[2] Mgbe ọ lọtara, ọ meghere ụlọ akwụkwọ ejiji na ime ihe ngosi mbụ na Monrovia.[2] Ọ lụrụ William Tubman n'ọnwa 17 Septemba n'afọ 1948. [2] Ọ bụ nwunye ya nke atọ.[3] Ha nwere otu nwa nwanyị, Wilhemina Tubman-Tucker . [2]

Tubman bụ First Lady nke Liberia site n'alụmdi na nwunye ya n'afọ 1948 ruo ọnwụ di ya n'afọ 1971. [1] N'ime Executive Mansion, o guzobere ebe ngosi nka nwere ihe ndị metụtara ọkwa onye isi ala di ya yana ndị gara aga.[2] Tubman bụ First Lady nke Liberia site n'alụmdi na ebere ya n'afọ 1948 ruo ọnwụ di ya n'afọ 1971..[2] N'ọnụ Ọgọstụ n'afọ 1957, ụmụ mmam ọhụrụ nke Antoinette Tubman Children's Welfare Foundation akwụkwọ na Virginia.[4] N'afọ 1958, o guzobere ọrụ ebere a raara nye ịnakọta ego maka ụlọ ọgwụ ọhụrụ maka ndị isi mgbaka na Monrovia.[4] Ọ bụ onye isi oche nke Social Services Association . [2] A maara ya maka itinye aka na ndụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị.[5]

Mgbe di ya nwụsịrị na Julaị n'afọ 1971, ihe mmetụta ya nde $ 220 (~ $ 1.3 na 2024) mere ka ọ bụrụ otu n'ime ihe ruru n'ikiri àmà baa mmetụta n'ụwa..[6] O akara William V S Tubman Memorial Museum na ala ha, n'ebe ọmụmụ nke Monrovia na Totota, dabere na nchịkọta ọ ntọala na isi isi na isi ha..[7]

Na MGBAKWEN NA HAYA, tubman ọkpụres na-arụ ọrụ:} Gorgaa na ιstra na Ntọala na-akwụ ụgwọ; UBI na EBI NRI NRI A na- Na Na Na Kọfị Belmetco [2]

Ọ nwụrụ na 18 Mee n'afo 011. [1] E liri ya na 11 June n'afọ 2011 na United Methodist Church, Monrovia . [8]

Ihe Nketa

[dezie | dezie ebe o si]
Antoinette Tubman Stadium, Monrovia

A kpọrọ ámá egwuregwu dị na Monrovia Antoinette Tubman Stadium iji sọpụrụ ya. [8]

1956 - Grand Cross of the Order of Merit of the Federal Republic of Germany. [citation needed]

Edemsibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1 2 3 Mrs. Antoinette Louise Tubman, Former First Lady of the Republic of Liberia, is dead. www.mofa.gov.lr. Archived from the original on 14 March 2021. Retrieved on 14 February 2020.
  2. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Dunn, D. Elwood. (2001). Historical dictionary of Liberia : D. Elwood Dunn, Amos J. Beyan, Carl Patrick Burrowes., Beyan, Amos Jones., Burrowes, Carl Patrick., 2nd, Lanham, Md.: Scarecrow Press, 336. ISBN 978-1-4616-5931-0. OCLC 860625596. 
  3. Wreh (1976). The love of liberty: the rule of President William V. S. Tubman in Liberia, 1944-1971 (in en). C. Hurst. ISBN 9780876632758. 
  4. 1 2 (1956) Liberia Today (in en). Liberian Embassy in Washington. 
  5. Brooks (1968). "Political Participation of Women in Africa South of the Sahara" (in en-US). The Annals of the American Academy of Political and Social Science 375 (1): 82–85. DOI:10.1177/000271626837500112. ISSN 0002-7162. 
  6. (18 November 1971) Jet (in en). Johnson Publishing Company. 
  7. (1974) Ebony (in en). Johnson Publishing Company. 
  8. 1 2 'A Woman of Noble Character': Antoinette Tubman, Former First Lady, Buried :: FrontPageAfricaonline.com - All Things Africa 24/7 (2 February 2013). Archived from the original on 2 February 2013. Retrieved on 14 February 2020.