Anton Birlinger

Anton Birlinger (14 Jenụwarị 1834 na Wurmlingen nso Rottenburg bụ Neckar - 15 June 1891 na Bonn) bụ onye Ọkà mmụta okpukpe Katọlik na Germanist.
Ndụ na ọrụ
[dezie | dezie ebe o si]Birlinger gụrụ Nkà mmụta okpukpe Katọlik na Ọmụmụ German na Mahadum nke Tübingen site na 1854 ruo 1858. Ọ gara Rottenburg Seminary ma bụrụ onye a họpụtara n'ebe ahụ n'afọ 1859. N'afọ 1861, ọ gara Munich, ọkachasị iji gaa n'ihu na ọmụmụ German ya na Alois Josef Vollmer (1803-1876).O mere onwe ya aha ozugbo site na nchịkọta akpaalaokwu na sagas, kamakwa site na nyocha akwụkwọ nke ya, n'ikpeazụ dị ka onye nchịkọta akụkọ akụkọ ifo na akwụkwọ ọkọwa okwu. Tụkwasị na nke ahụ, na Munich ọ bịara ọbụna karịa n'okpuru nduzi nke nkà mmụta okpukpe nke nwere ihe ndabere sayensị na njikere imegide ozizi ndị sitere na Rom (Ignaz von Döllinger, Johann Nepomuk Huber, Johann Friedrich, Jakob Frohschammer na Joseph Anton Messmer).
N'oge na-adịghị anya mgbe agha ahụ e meriri Prussia gasịrị, Birlinger si Munich gaa Mahadum Breslau, ebe a họpụtara ndị prọfesọ na-emegide nkà mmụta okpukpe na nke a na-ewere dị ka ebe nkatọ nke Roman Katọlik (nke na-emegid ultramontanism), karịsịa nke Johann Anton Theiner (1799-1860) na ndị Katọlik ochie Joseph Hubert Reinkens na Johann Baptist Baltzer. Mahadum na ajụjụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị dị iche iche ugbu a: n'etiti arịrịọ ndị Katọlik German siri ike maka ọchịchị onye kwuo uche ya na nnwere onwe okpukpe na nkà mmụta okpukpe Sailerian nke nwa eze-bishọp jupụtara na okooko osisi dị omimi (Melchior von Diepenbrock), nnupụisi ndị prọfesọ a bụ maka ịghara ịnabata mbelata ọ bụla nke nnwere onwe agụmakwụkwọ.
Birlinger tụgharịrị gaa na onye isi nke nyocha ilu na ntọala sayensị, Karl Simrock, na Mahadum Bonn. Site na aro ya, ọ ghọrọ onye a kwadoro na Bonn na 1869 - na 1872 ọ ghọrọ prọfesọ pụrụ iche maka nkà mmụta asụsụ German n'ebe ahụ.
Ya na Simrock na Franz Peter Knoodt mere mkpọsa maka mgbanwe nke Chọọchị Katọlik. Ọ kwadoro ndị prọfesọ nkà mmụta okpukpe Bonn Franz Heinrich Reusch na Joseph Langen, bụ ndị hapụrụ ngalaba ha n'okpuru nchebe nke gọọmentị, dịka onye ụkọchukwu, ọ sonyere na mmepe nke mmegide megide Vatican na otu "Old Catholic". N'afọ 1870, dị ka onye na-akwado òtù Old Catholic, a kwụsịtụrụ ya na ndị ụkọchukwu Roman Katọlik.Na 4 June 1873, o guzoro n'akụkụ mmadụ 29 ndị ọzọ na-azọ ọkwa bishọp n'ihu otu ntuli aka nke ndị nkịtị 55 na ndị ụkọchukwu 22 maka Chọọchị Katọlik ochie nke a ga-emebe ọhụrụ. A họpụtara onye otu ya na Breslau Joseph Hubert Reinkens, onye bịakwara na Bonn, bụ onye guzobere bishọp ọhụrụ. Otú ọ dị, mgbe e nwekwuru ọganihu nke chọọchị ahụ, Birlinger hapụrụ ozi ndị ụkọchukwu na Chọọchị Katọlik Ochie, n'agbanyeghị na ọ bụghị n'ihi na a kagburu ya n'alụghị nwanyị dị ka Reusch na Langen. Nlaghachi Birlinger na Rome n'elu ala ọnwụ ya, dị ka August Franzen kọrọ, eleghị anya ọ bụ naanị akụkọ ifo.
Ọrụ Birlinger bụ nke etinyere na asụsụ na akara nkatọ na mmezi, akụkọ ọdịnala, akụkọ ahụike (na 1882 ọ deziri Alemannia nke a na-akpọ Alsatian pharmacopoeia (Strasbourg, gburugburu 1400), [1] [2] nchịkọta nke ntụziaka ndị ama ama na mbụ nke sitere na traktị ahụike, mana akụkọ ihe mere eme nke Baier, dị ka Arznebuch nke mpaghara. nkwenkwe ụgha dị ka ihe mmalite nke nkà mmụta okpukpe pụtara ìhè.
Na Berlin-Spandau, a na-echeta ya site n'okporo ụzọ aha ya, Birlingerweg.
Edensibia
[dezie | dezie ebe o si]Akwụkwọ
[dezie | dezie ebe o si]Nnakwere Mbido
[dezie | dezie ebe o si]- Lette site na Döllinger gaa na Prọfesọ Birlinger na: J. Friedrich: Ignaz von Döllinger, sein Leben auf Grund seine schriftlichen Nachlasses dargestellt. [Ihe e dere n'ala ala peeji] 3, peeji nke 270
- Max Kopp: Der Altkatholizismus in Deutschland, 1871-1912. ikz 1912/1913, "Kempten: Verlag des Reichsverbandes alt.kath. Jungmannschaften", 1913 (site na ndepụta aha)
Nchịkọta akụkọ ndụ
[dezie | dezie ebe o si]Akwụkwọ ndị e bipụtara n'oge na-adịbeghị anya
[dezie | dezie ebe o si]- Rudolf Schenda: Anton Birlinger 1834-1891. Na: Hermann Bausinger (ed.): Zur Geschichte von Volkskunde und Mundartforschung na Württemberg. Tübingen, 1964, peeji nke 138-158
- Ursula Lewald, Rudolf Schenda: Leben und Briefe des Bonner Germanisten Anton Birlinger. Na: Rheinische Vierteljahrsblätter 32/1968, peeji nke 419-429
- August Franzen: Die Katholisch-Theologische Fakultät Bonn im Streit um das Erste Vatikanische Konzil. Die Katholisch-Theologische Fakultät Bonn im Streit um das Erste Vaticanische Konzil. Zugleich ein Beitrag zur Entstehungsgeschichte des Altkatholizismus am Niederrhein. Böhlau, Cologne, 1974
- Anton Birlinger [onye na-eto eto]: Der schwäbische Brauchtumsforscher Anton Birlinger. Knirsch, Kirchentellinsfurt 1993 (na bibliography)