Gaa na ọdịnaya

Anusuya Chinsamy-Turan

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Anusuya Chinsamy-Turan (amuru Ọgọst 27, 1962)[1] bu onye South Africa vertebrate paleontologist mara maka nka ya na mmepe n’ime omumu nke microstructure nke eze fossil na ọkpụkpụ nke kpochapuru na vertebrates di adi.[1] Ọ bụ onye isi nke Ngalaba Sayensị Biological (nke mbụ bụ Ngalaba Zoology), na Mahadum Cape Town site na 2012 ruo 2015 . [2]

Agụmakwụkwọ na ọrụ

[dezie | dezie ebe o si]

Chinsamy-Turan nwetara B.Sc. site na Mahadum Witwatersrand na 1983 na B.Sc. Nsọpụrụ na 1984, U.H.D.E. (University Higher Diploma in Education) site na Mahadum Durban-Westville (nke a na-akpọ ugbu a Mahadum Kwazulu-Natal) na 1985, na Ph.D. (1991) site na Witwatersrand. Ọ gara n'ihu na-eme postdoctorate na Mahadum Pennsylvania (1992-1994).

Ọ bụ onye dere akwụkwọ isii; akwụkwọ agụmakwụkwọ abụọ, The Microstructure of Dinosaur Bone - Deciphering Biology Through Fine Scale Techniques, nke Johns Hopkins University Press na Forerunners of Mammals -Radiation bipụtara na 2005. Biology nke Indiana University Press bipụtara na 2012;  akwụkwọ ụmụaka, Famous dinosaurs of Africa, nke e bipụtara na 2008, na akwụkwọ ọkwa ama ama, Fossils For Africa, nke Cambridge University Press bipụtara na 2014.  Akwụkwọ ya abụọ kacha ọhụrụ (2021) bụ maka ụmụaka ma akpọrọ ya "Dinosaurs na ndụ ndị ọzọ prehistoric" na "Dinosaur Africa".

Ihe nrite

[dezie | dezie ebe o si]

Chinsamy-Turan meriri "Award Women Scientist Award" site na South Africa Department of Science and Technology na 2002, wee nweta "South African Woman of the Year Award" na 2005. National Research Foundation nke South Africa nyere ya "President's Award" na 1995 na "Transformation Award" na 2012. [3]

N'afọ 2013, ọ meriri The World Academy of Sciences (TWAS) Sub-Saharan Prize for the Public Understanding and Popularization of Science.[4]

Lokotunjailurus chinsamyae ugbu a nwere ụdị nwamba nwere ezé sabre aha ya.[5]

Akwụkwọ ndị a họọrọ

[dezie | dezie ebe o si]
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Nkọwa banyere uto na usoro njikọ nke Late Cretaceous Gargantuavis site na microstructure ọkpụkpụ. Naturwissenschaften 101:447-452
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Mmekọahụ nwoke na nwanyị nke nnụnụ Mesozoic Confuciusornis sanctus. Nkwurịta okwu okike.
  • Chinsamy, A. Thomas, D. B., Tumarkin-Deratzian, A. & A. Fiorillo. 2012. Hadrosaurs bụ ndị bi na polar. Akụkọ anatomial, 295 (4): 551-714.
  • Jasinoski, S.C. na A. Chinsamy. 2012. Mandibular histology na uto nke non-mammaliaform cynodont Tritylodon. Journal of Anatomy, 220 (6): 564-579.
  • Cerda, I. A. & Chinsamy. 2012. Mmetụta nke ọkpụkpụ microstructure nke Late Cretaceous ornithopod dinosaur Gasparinisaura cincosaltensis. Journal of Vertebrate Paleontology. 32(2):355-368.
  • Chinsamy, A., Codorniu, L. na L. Chiappe. 2009 Ọkpụkpụ Microstructure nke Pterodaustro guinazui. Ihe ndekọ anatomial 292: 1462-1477.
  • Chinsamy, A., na Tumarkin-Deratzian, A. 2009. Ọkpụkpụ na-arịa ọrịa n'ime nnụnụ turkey na dinosaur non-avian. Ihe ndekọ anụ ahụ 292: 1478-1484

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]
  • Ebe nrụọrụ weebụ na Mahadum nke Cape Town E debere ya na Wayback Machine
  • Publications by Anusuya Chinsamy-TurannaResearchGate

Edensibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Brits (2023-09-07). "Sabre-tooth cat named after renowned scientist" (in en). Nature Africa. DOI:10.1038/d44148-023-00231-y. 
  2. Professor Anusuya Chinsamy-Turan | Department of Biological Sciences (en). www.botany.uct.ac.za. Archived from the original on 15 April 2016. Retrieved on 8 April 2018.
  3. Professor Anusuya Chinsamy-Turan. University of Cape Town. Archived from the original on 15 April 2016. Retrieved on 25 December 2014.
  4. Brits (2023-09-07). "Sabre-tooth cat named after renowned scientist" (in en). Nature Africa. DOI:10.1038/d44148-023-00231-y. 
  5. Brits (2023-09-07). "Sabre-tooth cat named after renowned scientist" (in en). Nature Africa. DOI:10.1038/d44148-023-00231-y.