Asụsụ Abui
obere ụdị nke | Alor–Pantar ![]() |
---|---|
akara ala | bahasa Abui, bahasa Barawahing ![]() |
mba/obodo | Indonesia ![]() |
ụmụ amaala ka | Abui, East Nusa Tenggara, Lesser Sunda Islands, Alor Island ![]() |
nhazi ọnọdụ | 8°19′0″S 124°35′0″E ![]() |
Ọkwa asụsụ Ethnologue | 6a Vigorous ![]() |

Abui bụ asụsụ na-abụghị nke Ọstrelia nke Alor Archipelago . Ndị Abui na-asụ ya na etiti Alor Island dị na Eastern Indonesia, mpaghara East Nusa Tenggara (NTT). Aha ala n'asụsụ Takalelang bụ Abui tanga nke sụgharịrị n'ụzọ nkịtị ka 'asụsụ ugwu'.
Nhazi
[dezie | dezie ebe o si]Abui bụ onye otu asụsụ Alor–Pantar, n'ime ezinụlọ asụsụ Timor–Alor–Pantar . Dabere na ihe ọhụrụ consonant phonological ekekọrịtara, Abui bụ akụkụ nke Alor subgroup yana Blagar, Adang, Klon, Kui, Kamang, Sawila, na Wersing . N'adịghị ka nkwuputa mbụ, a ka nwebeghị ihe akaebe na-ejikọta asụsụ Timor-Alor-Pantar na ezinụlọ Trans-New-Guinea.
Akụkọ ihe mere eme
[dezie | dezie ebe o si]Asụsụ Alor-Pantar bụ, kacha karịa, ~ 3,000 afọ.
Ọ dị ka a ga-asị na ndị na-ekwu okwu Proto-AP gbaziri ụfọdụ okwu Austronesian tupu nkewa nke Proto-AP; Okwu mbinye ego ndị a nwere mgbanwe ụda mgbe niile ma enwere ike wughachi ya maka Proto-AP. [1]
Nkesa ala
[dezie | dezie ebe o si]Abui na-asụ ihe dịka ndị na-ekwu okwu 16,000 n'etiti mpaghara Alor Island dị na Eastern Indonesia, mpaghara East Nusa Tenggara (NTT).
Mgbanwe dị n'ime
[dezie | dezie ebe o si]Abui nwere ọtụtụ olumba: Northern, Southern and Western. Olumba ugwu a na-asụ na gburugburu obodo Mainang, Masape, Takalelang na Atimelang bụ isiokwu nke ọmụmụ asụsụ. A na-asụ asụsụ ndịda gburugburu Kelaisi na Apui; A na-asụ olumba ọdịda anyanwụ gburugburu Mataru, Fanating na Moru. A ka amụghị olumba ndị a.
he- as pronominal prefix marking alienable possessive: Otu usoro prefixes dị na ihe onwunwe ka a na-eji mgbe ekwuputara ndị nwe ya dị ka aha.
he- as prefix marking alienable possessive:
Nhazi Morphosyntactic
[dezie | dezie ebe o si]Abui nwere nhazi usoro ọmụmụ nke ndị sonyere na ya na-akwalite. A na-akpọkarị asụsụ nwere 'ntụgharị mmiri' dị ka asụsụ na-arụsi ọrụ ike . Na nhazi usoro ọmụmụ, mkpali, njikwa na ndị sonyere na-eme onwe ha ka a na-ahụta dị ka arụmụka A n'ime ihe owuwu transitive na intransitive. Na Abui, a na-eji NP na nnọchiaha n'efu egosipụta ha. Achọpụtara ndị sonyere emetụtara dị ka arụmụka U. Ndị NP na-egosipụta arụmụka U na prefixes na ngwaa. Enwere ụdị prefixes atọ nke na-akọwapụta ụdị arụmụka U ndị a: ndị ọrịa (PAT), ndị nnata ma ọ bụ ebumnuche (REC), na uru ma ọ bụ ọnọdụ (LOC).
Nhazi akpaokwu aha
[dezie | dezie ebe o si]E ji usoro nhazi siri ike mara Abui syntax. N'ime NP, ndị na-agbanwe agbanwe na-agbaso aha isi ma ewezuga ihe ngosi na ndị nwe ya. Enyere template NP n'okpuru:
NP template: DEM s /NMC s (POSS-) N N/ADJ/V/QUANT ba + NMC DEM a
Ngosipụta ihe ngosi a na-egosi ọnọdụ oghere nke onye nrụtụ aka yana yana akara akara na-ebute ụzọ n'isi (N). Adjectives (A), ngwaa stive (V) na quantifiers (QUANT) na-eso isi. Ihe ikpeazụ mejupụtara NP na-abụkarị ngosipụta anaphoric (DEM a ) nke na-egosi 'ebe okwu' nke onye nrụtụ aka. Nkejiokwu na-eme mgbanwe aha (NMC) na-emekarị na-eso isi jikọtara ya na ba . Otú ọ dị, NMC na-akọwapụta ọnọdụ nke onye ntụgharị (NMC s ) na-eme n'otu ọnọdụ ahụ dị ka ihe ngosi deictic, na-ebute isi aha.
Nhazi nkebiokwu
[dezie | dezie ebe o si]N'okwu nkebiokwu, arụmụka na-ebute ụzọ mgbe niile. Usoro ihe mejupụtara ahụ siri ike; Enyere template nkebiokwu n'okpuru.
Ụdị nkọwa okwu: ADV NP PRO A ADV/DEM s NP U VP NEG DEM t
Rịba ama na ihe ngosi deictic (DEM s ) na-egosi ọnọdụ ohere nke ihe omume na-ebute ụzọ mgbe niile. Ihe ngosi (DEM t ) na-egosi ọnọdụ nwa oge nke ihe omume bụ nkebi ahịrịokwu ikpeazụ. Usoro ihe mejupụtara ya na nkebiokwu ahụ bụ nke a na-akpali akpali, ma ewepụghị arụmụka ndị pụtara ìhè na-eme n'okwu bu ụzọ. Enwere ike iwepụ arụmụka ndị dị n'elu n'aka ekpe. N'ahịrịokwu, nkebiokwu bụ isi (MC) nwere ike ịnwe akara ike, akụkụ na ọnọdụ. N'okwu ndị dị n'okpuru (SC), a na-ebelata akara nke ike, akụkụ na ọnọdụ ma soro MC kerịta ya. A na-ekpebi ọnọdụ SC n'ihe gbasara MC site n'ụdị semantic ya. Ndị SC na-akọwapụta ọnọdụ nwa oge ma ọ bụ ntọala ndị ọzọ nke mmemme egosipụtara na MC ga-eburịrị MC. SC na-ekwupụta mmeju ma ọ bụ ebumnuche na-enweghị isi na-eso MC. N'okwu, enwere mmasị maka ụdọ nkebiokwu, yana MC nke ikpeazụ nwere mmetụta zuru oke. Na akụkọ, a na-adabere na atụmatụ dị ka njikọ ọdụ ọdụ. Enwere ike ịchọta nkọwa ndị ọzọ na Kratochvíl (2007).
Olu
[dezie | dezie ebe o si]Abui, dị ka ọtụtụ asụsụ Papuan, enweghị oke olu na-eme ihe ike.
Valence
[dezie | dezie ebe o si]Ọtụtụ ngwaa nwere ike ime n'ime mgbanwe ma ọ bụ ihe nrụpụta. Abui enweghi ngwaa ditransitive.
Usoro edemede
[dezie | dezie ebe o si]Ihe odide Abui gbadoro ụkwụ na Indonesian . A na-asụpe ụdaume ogologo dị ka ụdaume okpukpu abụọ. Akara ụda dị elu nwere nnukwu ụda na ụdaume, na ụda dị ala ka ejiri ili akara.
Ọmụmaatụ
[dezie | dezie ebe o si]Isi na moku mayol, ederede mkparịta ụka ọnụahịa nwunye
Ọnọdụ asụsụ
[dezie | dezie ebe o si]Akwụkwọ
[dezie | dezie ebe o si]Ndị agbụrụ Abui adọtala uche ndị nchọpụta si mba ofesi kemgbe 1930s. Cora DuBois, ọkà mmụta banyere ọdịbendị ọdịbendị America biri n'etiti 1937 na 1939 n'ime obodo Atimelang. Edere nyocha ya n'akwụkwọ akụkọ ya 'The People of Alor'. [2] Cora DuBois so onye Dutch bụ ọkà mmụta mmekọrịta ọha na eze bụ Martha Margaretha Nicolpeyer bụ onye duziri ọmụmụ banyere usoro mmekọrịta ọha na eze nke ndị Abui . [3]
Mgbe Agha Ụwa nke Abụọ gasịrị, WAL Stokhof na H. Steinhauer mere nyocha asụsụ nke Alor na Pantar. [4] Mgbe e mesịrị, WAL Stokhof bipụtara ma nyochaa otu n'ime ihe odide Nicolsperer chịkọtara. [5] Mahadum Leiden emeela mbọ akwụkwọ gbasara asụsụ n'oge na-adịbeghị anya. Dị ka otu n'ime nsonaazụ Alor na Pantar Project, nkọwa nke ụtọ asụsụ Abui pụtara na 2007. Na nso nso a ka ebipụtara akwụkwọ ọkọwa okwu Abui-Indonesian-Bekee n'asụsụ atọ n'Indonesia. [6] Akwụkwọ ọkọwa okwu ahụ sonye na nchịkọta akụkọ sitere n'asụsụ atọ sitere na Takalelang na Tifolafeng. [7]
Ihe egwu na mweghachi
[dezie | dezie ebe o si]N'ihi mgbanwe asụsụ n'etiti ọgbọ na-eto eto, a na-ewere Abui dị ka "egwu" [8] ma na-akụzi ya dị ka isiokwu n'ụlọ akwụkwọ mpaghara. [9]
Ihe ndetu
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Holton (2012). "The historical relations of the Papuan languages of Alor and Pantar". Oceanic Linguistics 51 (1): 86–122. DOI:10.1353/ol.2012.0001.
- ↑ Du Bois (1960). The people of Alor: a social-psychological study of an East Indian island. Cambridge: Harvard University Press..
- ↑ Nicolspeyer (1940). De sociale structuur van een Aloreesche bevolkingsgroep. Rijswijk: Kramers.
- ↑ Stokhof (1975). Preliminary notes on the Alor and Pantar languages (East Indonesia). Canberra: Pacific Linguistics. DOI:10.15144/pl-b43. ISBN 978-0-85883-124-7.
- ↑ Stokhof (1984). "Annotations to a text in the Abui language (Alor)". Bijdragen tot de Taal-, Land- en Volkenkunde 140 (1): 106–162. DOI:10.1163/22134379-90003430.
- ↑ Kratochvíl (2008). Kamus Pengantar Bahasa Abui (Abui-Indonesian-English dictionary). Kupang, Indonesia: UBB-GMIT. ISBN 978-1-86892-593-3.
- ↑ Kratochvíl (2008). Netanga neananra dei lohu naha: Abui tanga heateng ananra (Cerita-cerita dalam Bahasa Abui dari Takalelang, Abui stories from Takalelang). Kupang, Indonesia: UBB-GMIT.
- ↑ Abui. Endangered Languages Project.
- ↑ Handayani. Upaya pelindungan bahasa Adang dengan revitalisasi bahasa. Badan pengembangan dan pembinaan bahasa. Archived from the original on 2020-08-05. Retrieved on 2025-03-07.
Ntụaka
[dezie | dezie ebe o si]