Asụsụ Adzera
Adzera (a na-asụkwa Atzera, Azera, Atsera, Acira ) bụ asụsụ Austronesia nke ihe dị ka puku mmadụ iri atọ na-asụ na mpaghara Morobe, Papua New Guinea .
Olumba
[dezie | dezie ebe o si]Holzknecht (1989) depụtara olumba Adzera isii. [1]
- Yinye olumba etiti : 9,950 ndị ọkà okwu
- Olumba Amari : 5,350 ndị na-ekwu okwu
- Olumba Ngarowapum : 1,200 ọkà okwu
- Olumba Yaros : 2,200 ọkà okwu
- Olumba Guruf/Ngariawang : 1,550 ndị na-ekwu okwu
- Olumba Tsumanggorun : 400 ọkà okwu
A na-asụ Sukurum n'obodo nta ndị dị na Sukurum (
A na-asụ Sarasira n'ime obodo ndị dị na Sarasira (
Consonants
[dezie | dezie ebe o si]Labial | Alveolar | Palatal | Velar | Glottal | ||
---|---|---|---|---|---|---|
Ihu imi | m | n | ŋ | |||
Kwụsị | enweghị olu | p | t | tʃ | k | ʔ |
prenasal vl. | ᵐp | ⁿt | ⁿtʃ | ᵑk | ᵑʔ | |
kwuputara | b | d | dʒ | ɡ | ||
prenasal vd. | ⁿdʒ | |||||
Nke na-ese okwu | f | s | h | |||
Odika | w | j | ||||
Rhotic | r |
h occurs in only one word: the interjection hai "yes".
N'asụsụ Amari, palato-alveolar affricates /tʃ, ⁿtʃ/ na dʒ, ⁿdʒ a na-anụ dị ka naanị ụda alveolar [ts, ⁿts] na [dz, ⁿdz] .
Consonants ndị a na-ebute ụzọ na-enwekarị ike ịkwụsị ịmụ nwa na mbido na mgbe consonants gachara.
/tʃ ⁿtʃ/ are sometimes realized as [ts ⁿts], especially in codas.
Usoro edemede
[dezie | dezie ebe o si]A a | B b | D d | dz dz | F f | G g | H h | I i | K k | M m | Mp mp | N n | Ndz ndz | Nt nt |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
ɑ | b | d | dʒ | f | ɡ | h | i | k | m | ᵐp | n | ⁿdʒ | ⁿt |
Nt nts | ugh | azụmahịa | Ego | P p | R r | S s | T t | Ts ts | Ị ị | W w | Y y | ' | |
ⁿtʃ | ŋ | ᵑk | ᵑʔ | p | r | s | t | tʃ | u | w | j | ʔ |
A na-eji J, o na z n'ụfọdụ okwu ego na aha.
E ji digraph ng dochie leta a n'ọtọkọ 2015. [2]
Ụtọ asụsụ
[dezie | dezie ebe o si]Negation
[dezie | dezie ebe o si]Nfehie dị mfe
[dezie | dezie ebe o si]A na-enweta nhụsianya dị mfe na Adzera site na okwu imaʔ 'mba'. Enwere ike iji okwu a n'onwe ya zaghachi ajụjụ, ma ọ bụ jikọta ya na ahịrịokwu na-adịghị mma. Ọmụmaatụ: Asụsụ Amari nke Adzera ka e ji mara maka iji namu maka 'no' ebe olumba Adzera ndị ọzọ ga-eji imaʔ. otu o sila dị, n'Amari, enwere ike iji okwu abụọ a were ngbanwe.
Mgbaghara nke akpaokwu aha
[dezie | dezie ebe o si]Ụdị adịghị mma dị n'elu nwere ike iji mee ihe n'ahịrịokwu na-esote aha iji gbanwee ya. Dị ka mamaʔ namu ' Enweghị ụmụaka'. Nke a nwekwara ike metụta okwu aha ahaziri ahazi, dị ka iyam da ifab ' nkịta na ezi' ebe iyam da ifab namu ga-apụta na enweghị nkịta na ezi.
Mgbaghara nke akpaokwu ngwaa
[dezie | dezie ebe o si]A na-eme ọtụtụ mkpesa site na nkebiokwu ngwaa . Maka ọnọdụ izugbe, nkwubi okwu na-enweta site na mbido ngwaa anuŋʔ- Na ihe nhọrọ negation particle u na njedebe nke ahịrịokwu. Ọmụmaatụ: Otú ọ dị, maka ngwaa ndị dị n'ụdị dị mkpa ma ọ bụ ndị mbụ, nke na-ewere prefix wa- ma ọ bụ n'otu n'otu, nke na-adịghị mma na-enweta site n'iji ụdị ọjọọ dochie prefixes ha dị iche iche nke na-esote na njedebe nke ahịrịokwu ahụ site na maʔ mkpanyere.
Ngbaghara ngwaa ahaziri ahazi
[dezie | dezie ebe o si]Mgbe ngwaa ma ọ bụ nkebiokwu abụọ na-adịghị mma jikọtara ya na da 'na' ngwaa nke mbụ na-ewere prefix ọjọọ anuŋʔ-, na ihe ọjọọ u na-abịa na njedebe nke ahịrịokwu ahụ dum.
Negation na ihe ga-eme n'ọdịnihu
[dezie | dezie ebe o si]Mgbe ị na-agbagha ahịrịokwu n'ọdịniihu, a na-eji prefix prefix dochie ihe nrịbama nke ga-adị n'ọdịnihu . Akara oge ọ bụla n'ọdịnihu ka dị. Enwekwara mmasị n'ịmepụta ahịrịokwu ndị na-adịghị mma n'ọdịnihu na ngwa ngwa saŋʔ 'nwere ike, zuru ezu' n'ihu ngwaa bụ isi nke ahịrịokwu ahụ, na-egosi enweghị mmasị n'ikwu okwu ọjọọ banyere ọdịnihu. Ọmụmaatụ: Mgbe ị na-ahazi ahịrịokwu abụọ nke ogologo oge n'ọdịnihu, nkebiokwu ngwaa nke mbụ na-eji ezi okwu dochie prefix ga-eme n'ọdịnihu, mana okwu ngwaa niile na-esote na-ejigide akara akara n'ọdịnihu ha.
Ndepụta nke ndebiri
[dezie | dezie ebe o si]lee Ndepụta nke Mbibiri glossing .
N'okpuru ebe a bụ ndepụta mbiri nke grammatical ejiri n'ime akụkọ a dum:
Mbiri nke grammatical | |
---|---|
NEG | Ihe ọjọọ |
1SG | Onye otu 1st |
EZIOKWU | Realis |
PTCP | nsonye |
2SG | Onye nke Abụọ Otu |
COMP | Nke zuru oke |
IMP | Dị mkpa |
Ntụaka
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ 1.0 1.1 Holzknecht (1989). The Markham Languages of Papua New Guinea. Pacific Linguistics. ISBN 0-85883-394-8. Holzknecht, Susanne (1989). The Markham Languages of Papua New Guinea. Pacific Linguistics. ISBN 0-85883-394-8. Kpọpụta njehie: Invalid
<ref>
tag; name "Holzknecht" defined multiple times with different content - ↑ HIV da AIDS Nan Gan. SIL.org (15 September 2022).
Ọgụgụ ọzọ
[dezie | dezie ebe o si]