Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Akakhora

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Asụsụ Akakhora
natural language, dead language, extinct language
Obere ụdị nkeGreat Andamanese Dezie
Mba/obodoNdia Dezie
Ụdị asụsụagglutinative language Dezie
Ọkwa asụsụ Ethnologue10 Extinct Dezie

Akakhora, ma ọ bụ Kora (Cora), bụ olumba nke asụsụ Northern Andamanese . Ekwuru ya n'akụkụ ugwu ọwụwa anyanwụ na ugwu etiti nke North Andaman yana na Smith Island.

Ọ bụ n'efu kemgbe Nọvemba 2009 mgbe ọkà okwu ikpeazụ ya, Boro, nwụrụ. [1] O yikarịrị ka asụsụ dị iche iche nke Northern Great Andamanese, dịka ọ dị ka Aka-Jeru, na-enweghị ihe ọ bụla pụrụ iche. [2]

Aha obodo maka asụsụ ahụ bụ Aka-Kora, bụkwakwara Aka-Khora ma ọ bụ Aka-Cora ( Aka- ịbụ prefix maka "asụsụ"); na aha a na-ejikarị maka ebo n'onwe ya. E kewara ha n'etiti ndị bi n'ikpere mmiri ( aryoto ) na ndị bi n'oké ọhịa ( eremtaga ). [3]

Ka ọ na-erule 1980 naanị otu onye kwuru na ya bụ onye Kora, [3] na 1994 ebo Kora adịkwaghị adị ka ngalaba dị iche. Ọ bụ ezie na ụmụ Kora ka bi na Great Andamanese ndoputa nke Strait Island dị ka 2006, ha kwuru na ha bụ ndị ebo ndị ọzọ, karịsịa Jeru . Ọkà okwu ikpeazụ a maara nke asụsụ Kora nwụrụ na Nọvemba 2009. [4]Ha bụ ebo a haziri ahazi. [5]

Ụtọ asụsụ

[dezie | dezie ebe o si]

Asụsụ Andaman ukwu bụ asụsụ agglutinative, nwere nnukwu prefix na sistemu suffix. Ha nwere usoro klaasị aha pụrụ iche dabere na akụkụ ahụ, nke aha na nkọwa ọ bụla nwere ike were prefix dịka akụkụ ahụ ya jikọtara ya na (na ndabere nke ọdịdị, ma ọ bụ njikọ ọrụ). Ya mere, dịka ọmụmaatụ, * aka- na mmalite nke aha asụsụ bụ prefix maka ihe ndị metụtara ire . [6] Enwere ike ịnye ihe atụ adjectival site n'ụdị yop dị iche iche, "pịtị, dị nro", na Aka-Bea: [6]

Bea Balawa? Bajigy? Juwoi Kol
isi/obi ot- otu- ote- otu- otu-
aka/ụkwụ on- on- on- onye- onye-
ọnụ/asụsụ âkà- aka- o- ọkọ- o-
torso (ubu ruo shins) ab- ab- ab- a- o-
anya / ihu / ogwe aka / ara i-, ig- id- ir- re- nke-
azụ/ụkwụ/but ar- ar- ar- ra - a-
ukwu otu-
M, nke m d- anyi, anyi m-
gi, gi ŋ- gi, gi ŋ-
ya, ya, ya, ya, ya, ya, ya a ha, ha l-

'Nke a' na 'nke ahụ' bụ ihe dị iche dị ka k- na t- .

N'ịtụle site na isi mmalite ndị dịnụ, asụsụ Andaman nwere nanị ọnụọgụ abụọ kadinal otu na abụọ na mkpokọta ọnụọgụgụ ha niile bụ otu, abụọ, otu ọzọ, ụfọdụ ndị ọzọ, na ihe niile.

Ntụaka

[dezie | dezie ebe o si]

ngalaba dị iche. [1] Ọ bụ ezie na ụmụ Kora ka bi na Great Andamanese ndoputa nke Strait

  1. "Andamanese tribes, languages die". The Hindu. February 5, 2010. Retrieved 2010-02-05.
  2. Zamponi, Raoul (2021). A grammar of Akajeru: fragments of a traditional North Andamanese dialect (PDF). Grammars of world and minority languages. London: UCL Press. ISBN 978-1-80008-093-5.
  3. 1 2 George Weber (~2009), The Tribes Archived 2013-05-07 at the Wayback Machine. Chapter 8 in The Andamanese Archived 2012-08-05 at the Wayback Machine. Accessed on 2012-07-12.
  4. Anvita Abbi (2006), Templeeti:Usurped in Templeeti:Usurped. Accessed on 2012-07-12.
  5. "List of notified Scheduled Tribes" (PDF). Census India. Archived from the original (PDF) on 7 November 2013. Retrieved 15 December 2013.
  6. 1 2 Temple, Richard C. (1902). A Grammar of the Andamanese Languages, being Chapter IV of Part I of the Census Report on the Andaman and Nicobar Islands. Superintendent's Printing Press: Port Blair.