Asụsụ Anāl
obere ụdị nke | Kuki-Chin ![]() |
---|---|
mba/obodo | Ndia, Myanmar ![]() |
ụmụ amaala ka | Manipur ![]() |
usoro ederede | Latin script, Meetei Mayek ![]() |
Ọkwa asụsụ UNESCO | 2 vulnerable ![]() |
Ọkwa asụsụ Ethnologue | 5 Na-etolite ![]() |
Anāl, nke a makwaara dị ka Namfau mgbe obodo abụọ ndị bụ isi na-asụ ya, bụ asụsụ Northern Kukish, akụkụ nke ezinụlọ asụsụ Sino-Tibet, nke ndị Anal na-asụ na India na ọnụ ọgụgụ na-ebelata na Burma . O nwere ndị na-ekwu okwu 13,900 na India dị ka ọnụ ọgụgụ 2001 siri dị, yana 50 na Burma na 2010. Ndị na-asụ asụsụ a na-eji asụsụ Meitei dị ka asụsụ nke abụọ ha (L2) dịka Ethnologue si kwuo. [1]
Ngalaba nhazi asụsụ na mmejuputa gọọmentị nke Manipur na-enye nchikota ₹ 5,000 ., nye onye ọ bụla na-amụ asụsụ Anal, n'okpuru usoro na ọnọdụ ụfọdụ. [2]
Edekwara Anal n'edemede Latịn, nwere ọnụ ọgụgụ mmuta nke ihe dịka 74%.
Langt nwere ike ịbụ olumba, n'agbanyeghị na ọnọdụ ya n'ime Kukish ejighị n'aka (Shafer 1955:106). [ chọrọ mmelite ]
Nkesa ala
[dezie | dezie ebe o si]A na-asụ Anal na ndịda ọwụwa anyanwụ Manipur, na mpaghara Chandel, n'akụkụ osimiri Chakpi n'obodo ndị dị ka Chandel na Chakpikarong, nakwa na mpaghara Tengnoupal ( Ethnologue ).
fonology
[dezie | dezie ebe o si]Consonants
[dezie | dezie ebe o si]Labial | Alveolar | Palatal | Velar | Glottal | ||
---|---|---|---|---|---|---|
Ihu imi | enweghị olu | m̥ | n̥ | ŋ̊ | ||
kwuputara | m | n | ŋ | |||
Na-egbu egbu / Mmekọrịta |
enweghị olu | p | t | tʃ | k | |
achọsi ike | pʰ | tʰ | kʰ | |||
kwuputara | b | d | dʒ | |||
Nke na-ese okwu | s | h | ||||
Odika | kwuputara | ʋ | l | |||
enweghị olu | l̥ | |||||
Rhotic | kwuputara | r | ||||
enweghị olu | r̥ |
/dʒ/ nwekwara ike ịnụ dị ka glide [j] na mgbanwe efu.
Udaume
[dezie | dezie ebe o si]N'ihu | Central | Azu | |
---|---|---|---|
Mechie | i | u | |
N'etiti | e | ọ | o |
Mepee | a |
Okwu okwu
[dezie | dezie ebe o si]Okwu ndị a na-egosi ihe atụ okwu n'asụsụ ahụ.
Anal | kenkowaputa | Anal | kenkowaputa |
---|---|---|---|
hol | 'oghere miri emi'; 'social division' | aho | 'ụdị obere sketị' |
lunguin | 'ụdị ogologo shawl' | zupa | 'osikapa biya' |
piruili | ' elopement ' | Jol min | ' ọnụahịa nwunye ' |
ithin | 'ịgba alụkwaghịm' | mmehie | 'ịkwa iko' |
pakum | 'obi' | mote | 'mụrụ mbụ' |
kọpu | 'onye nke abụọ' | cakhow | 'osikapa agba aja' |
kpon | 'iri ise rupees' | tọlọ | 'ili' |
dao | 'ụdị iron agụba' | shingkho | 'efere' |
vopum | 'basket' | atọ | 'ụdị bead necklace' |
akarfo | 'ụdị olu China' | sanamba | 'ụdị fiddle' |
tili | 'ụdị flageolet' | tuklee | 'ụdị loom' |
Ntụaka
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Meitei | Ethnologue (en). Ethnologue. Archived from the original on 24 July 2019.
- ↑ Applications invited for local language training programme (en). Imphal Free Press. Archived from the original on 2024-12-01. Retrieved on 2025-03-12.
Akwụkwọ akụkọ
[dezie | dezie ebe o si]Njikọ mpụga
[dezie | dezie ebe o si]- Nchịkọta ELAR: Akwụkwọ sitere n'obodo maka okwu okike na Anal, asụsụ Tibeto-Burman dị egwu nke Pavel Ozerov debere
- Anal DoReCo corpus nke Pavel Ozerov chịkọtara. Ndekọ odiyo nke ederede akụkọ, nwere oge ndegharị ahazi na ọkwa ekwentị yana ntụgharị asụsụ.