Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Ao

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Asụsụ Ao bụ asụsụ Naga nke ndị Ao Naga na-asụ na Nagaland nke dị n'ebe ugwu ọwụwa anyanwụ India, nke ụdị ya abụọ fọrọ nke nta ka ha ghara ịghọta. Edere ya na mkpụrụedemede Latịn.

Ụyọkọ asụsụ

[dezie | dezie ebe o si]

Ethnologue depụtara ụdị Ao ndị a.

Chongli na Mongsen fọrọ nke nta ka ọ bụrụ enweghị nghọta.

Mills (1926) depụtara ebo Ao Naga nke Nagaland ka ha na-asụ asụsụ atọ: Chungli, Mongsen, na Changki. A na-asụ Chungli Ao na Mongsen Ao n'ọtụtụ obodo Ao, ebe ndị na-asụ Changki na-etolite obere ndị ọkà okwu.

Asụsụ a nwere ụda atọ, ụda etiti ˧ ụda na-ebili ˩˥ na ụda ada ada ˥˩.

Ntụaka

[dezie | dezie ebe o si]

Enwere ọtụtụ asụsụ obodo dị iche iche site na

  • van Driem, George (2001). Asụsụ nke Himalaya: Akwụkwọ ntuziaka Ethnolinguistic nke Greater Himalayan Region. Leiden: Brill.
  • Bruhn, Daniel Wayne. 2014. Nrụgharị ụda nke Proto-Central Naga . Ph.D. akwukwo akwukwo. Mahadum California, Berkeley.
  • Sọl, JD 2005. Naga nke Burma: Ememe ha, omenala na ụzọ ndụ ha . Bangkok, Thailand: Orchid Press.
  • Barkman, Tiffany. 2014. Ụtọasụsụ nkọwa nke Jejara (Para Naga) Archived . Usoro mmụta MA, Chiang Mai: Mahadum Payap.
  • Shi, Vong Tsuh. 2009. Ihe ọmụmụ okwu nke akụkọ Makuri Naga Archived . Usoro mmụta MA, Chiang Mai: Mahadum Payap.
  • Òtù mmepe Asụsụ na Ọha Mmadụ (LSDO). 2006. Nnyocha gbasara mmekọrịta ọha na eze nke Makuri, Para, na Long Phuri Naga na Layshi Township, Myanmar . Edemede edebeghị.
  • Mills, J.P (1926). Nke Ao Nagas. London: MacMillan & Co.