Asụsụ Ashéninka
Ashéninka (Ashéninca, Ashéninga) bụ aha ụfọdụ ụdị ndị agụnyere n'asụsụ Ashéninka- Asháninka na-enweta na omenala. Ụdị ndị a bụ nke alaka Campan nke ezinụlọ Arawak . [1] Ethnologue na-akọwapụta asụsụ asaa n'okirikiri ahụ dum, ebe Pedrós [1] na-atụpụta nkewa n'asụsụ atọ (Ashéninka, Asháninka na Northern Ashé-Ashá) dabere n'ụkpụrụ nke nghọta . Ụdị ndị a gụnyere na Ashéninka na Northern Ashé-Ashá ka a na-akpọkarị Ashéninka . Glottolog na-egosipụta atụmatụ Pedrós, n'agbanyeghị na-atụle asụsụ ndị ọ tụpụtara dị ka nchịkọta nke asụsụ ndị Ethnologue na-akọwapụta.
Dị ka ndị amaala obodo nchekwa data nke Peruvian Ministry of Education, e nwere 15,281 ndị bi na Ashéninka obodo, nke 8,774 (57%) na-azọrọ na ha nwere ike ịsụ asụsụ. Ethnologue na-enye ọnụ ọgụgụ dị elu maka ụdị Ashéninka dị iche iche.
David Payne bu ụzọ guzobe nhazi nke ụdị dị iche iche n'asụsụ Apurucayali Axininca ya, [2] mana ọ kpọrọ ha dị ka olumba ọ bụghị dị ka asụsụ dị iche iche. [2] : 3–5
fonology
[dezie | dezie ebe o si]Consonants
[dezie | dezie ebe o si]Pedrós (2023) [3] na-egosi ngwa ahịa consonant ndị a maka Ucayali-Pajonal (South Ucayali na Pajonal):
| Bilabial | Dental/ Alveolar |
Post-<br id="mwTg"><br>alveolar | Palatal | Velar | Glottal | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| plain | pal. | plain | pal. | plain | pal. | plain | pal. | ||||
| Plosive | voiceless | p | pʲ | t | c | k | kʲ | ||||
| <small id="mwfA">aspirated</small> | tʰ | ||||||||||
| Affricate | voiceless | ts | |||||||||
| aspirated | tsʰ | tʃʰ | |||||||||
| Fricative | ʃ | h | hʲ | ||||||||
| Rhotic | ɾ | ɾʲ | |||||||||
| Nasal | m | mʲ | n | ɲ | |||||||
| Approximant | w/β̞ | β̞ʲ | j | ɰ | |||||||
Alphabet
[dezie | dezie ebe o si]Achọpụtara Ashéninka dị ka asụsụ dị iche na Asháninka na 2017, yana usoro idozi mkpụrụ akwụkwọ agwụla n'April 2019 site na nkwado nke Ministri Mmụta. [4]
Ntụaka
[dezie | dezie ebe o si]Asháninka na Northern Ashé-Ashá) dabere n'ụkpụrụ nke nghọta . Ụdị ndị a gụnyere na Ashéninka
- ↑ 1.0 1.1 Pedrós (2018). "Ashéninka y asháninka: ¿de cuántas lenguas hablamos?". Cadernos de etnolingüística 6 (1): 1–30. Retrieved on 6 September 2018.
- ↑ 2.0 2.1 Payne (1981). The Phonology and Morphology of Axininca Campa. Dallas: Summer Institute of Linguistics.
- ↑ Pedrós (2023). A grammar of Ashéninka (Ucayali-Pajonal) (in en). Amsterdam: LOT. ISBN 978-94-6093-425-4. Retrieved on 2023-06-15.
- ↑ "Ya es oficial el alfabeto de la lengua asheninka", Andina. Retrieved on 2019-07-30.