Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Ayabadhu

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Asụsụ Ayabadhu
asụsụ, dead language, extinct language
Obere ụdị nkePaman Dezie
Mba/obodoOstraliya Dezie
Ụmụ amaala kaQueensland Dezie
Ọkwa asụsụ Ethnologue10 Extinct Dezie

Ayabadhu ( Ayapathu ), ma ọ bụ Badhu, bụ asụsụ ndị Aboriginal Australia na-ekpochapụ nke ezinụlọ Paman nke ndị Ayapathu na-asụ na Cape York Peninsula nke North Queensland, Australia . [1] : 17 Mpaghara asụsụ Ayabadhu gụnyere Cook Shire na mpaghara Coen na Port Stewart .

Verstraete na Rigsby (2015) kpebisiri ike na Ayabadhu na Yintyingka, ndị Yintyingka na Lamalama na-asụ ma bụrụ nke a na-akpọbu Ayapathu osimiri, nwere njikọ chiri anya na olumba nke otu asụsụ. [1] : 51 Ha chọpụtakwara na olumba ndị a "dị iche n'ụdị" na Western Ayapathu . [2] Aha Yintjinggu / Jintjingga ejirila maka ma Ayabadhu na asụsụ Umbindhamu gbara agbata obi. [3]

fonology

[dezie | dezie ebe o si]
N'ihu Central Azu
Mechie i iː u uː
N'etiti ɛɛː ɔ ɔː
Mepee a aː

Consonants

[dezie | dezie ebe o si]
Mpụta Laminal Apical Glottal
Labial Velar eze Palatal Alveolar
Plosive p k c t ʔ
Ihu imi m ŋ ɲ n
Rhotic r
N'akụkụ l
Odika w j ɹ
  • Consonants nwere ike igosi gemination [Cː] mgbe nọ n'ọnọdụ intervocalic ka syllable mmalite nwere obere ụdaume mesiri ike.
  • Enwere ike ịnụ ụda n'etiti nkwụsị dị ka [b, ɡ, d̪, ɟ, d] mgbe a na-eso ụda imi, ma ọ bụ n'ime mmalite nke syllable nke atọ n'ime mkpụrụokwu trisyllablic.
  • /t/ nwekwara ike ịnwe allophone trilled [tʳ] n'ime mmalite nke syllable nke abụọ.
  • /w/ nwekwara ike ịnụ dị ka mgbakasị ahụ [ β ] ma ọ bụ ihe dị ka [ β̞ ] n'ime ọnọdụ intervocalic. [4]

Okwu okwu

[dezie | dezie ebe o si]

Ụfọdụ okwu sitere na asụsụ Ayabadhu, dịka ndị odee Ayabadhu si asụpe ma dee ya gụnyere:

  • 'Agu : ala
  • 'Eka : isi
  • Kaleny : nwanne
  • Kangka : akwukwo
  • Ko'on : magpie goose
  • Kuche : abuo
  • Mayi : nri
  • Punga : anwụ
  • Wanthi punga : ụbọchị ọma

Ntụaka

[dezie | dezie ebe o si]

Bungluah, Bungzung, Chawncum, Cintlang, Dongva na olumba Sukte na Kamhau. Ọ bụ asụsụ

  1. 1 2 Verstraete (2015). A Grammar and Lexicon of Yintyingka. Walter de Gruyter. DOI:10.1515/9781614519003. ISBN 978-1-5015-0071-8. Verstraete, Jean-Christophe; Rigsby, Bruce (2015). A Grammar and Lexicon of Yintyingka. Walter de Gruyter. doi:10.1515/9781614519003. ISBN 978-1-5015-0071-8.
  2. Y236: Yintyingka. Australian Indigenous Languages Database. Australian Institute of Aboriginal and Torres Strait Islander Studies (26 July 2019). Retrieved on 3 June 2022.
  3. Y50: Umpithamu. Australian Indigenous Languages Database. Australian Institute of Aboriginal and Torres Strait Islander Studies (26 July 2019). Retrieved on 3 June 2022.
  4. Verstraete (2015). A Grammar and Lexicon of Yintyingka. Berlin: De Gruyter Mouton.