Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Azer

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Asụsụ Azer
dialect
Obere ụdị nkeSoninke language Dezie
Dialect ofSoninke language Dezie

Azer ma ọ bụ Azayr bụ asụsụ nke asụsụ Soninke na-asụkarị ma ọ bụ kpochapụ kpamkpam, [ 1 ] [ 2 ] jikọtara ya na Berber na Hassaniya Arabic, nke a na-asụbu na Mauritania na ugwu Mali . [1] [2]

Akụkọ na nkesa

[dezie | dezie ebe o si]

Azer bilitere dị ka asụsụ asụsụ maka ahia n'ofe Sahel, ngwakọta dị n'etiti Soninke na Berber, nke a na-asụ n'ọtụtụ ebe n'ụlọ ahịa nnu nke Ouadane, Tinigi, Chinguetti, Tichit, Oualata na Aoudaghost . A na-ekwu na aha a sitere na okwu Berber 'El Answar', aha ha maka Guiriganke ma ọ bụ otu Soninke metụtara ndị tọrọ ntọala obodo ndị a. Ojiji Azer ji nke nta nke nta na-agbada malite na narị afọ nke 16 ka Berber na Hassaniya nọchiri ya. [1]

Heinrich Barth chịkọtara ma mụọ ihe ndị a na narị afọ nke 19, Diego Brosset na 1930–1931 na Théodore Monod na 1934.[3]

Ụfọdụ obodo Berber na Nemadi na Adrar Plateau, Araouane, Oualata, Néma na Taoudenni kwuru okwu Azer nke ọma n'ime narị afọ nke 20. [ 5 ] [ 6 ] [ 7 ] [ 8 ] Asụsụ na-adị ndụ taa ka ukwuu n'ebe aha dị ka Chinguetti, nke pụtara 'isi iyi nke ịnyịnya'. [ 9 ] [ 2 ]

Ihe ndetu

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1.0 1.1 McDougall (1985). "The View from Awdaghust: War, Trade and Social Change in the Southwestern Sahara, from the Eighth to the Fifteenth Century". The Journal of African History 26 (1): 1-31. DOI:10.1017/S0021853700023069. 
  2. Daou. Lassana Drame, le dernier depositaire de l'Azer a tire sa reverence. Afribone. Retrieved on 25 June 2024.
  3. Nicolaï 1977, p. 129.

Isi mmalite

[dezie | dezie ebe o si]