Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Baraba

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Language name
Spoken in:  
Region:
Total speakers:
Language family: Default
Language codes
ISO 639-1: none
ISO 639-2:
ISO 639-3:

Baraba Tatar ma ọ bụ Paraba Tatar bụ olumba nke Siberia Tatar [1] ndị Baraba Tatar na Siberia na-asụ ya. Ọ bụ ezie na ndị agadi na ndị ntorobịa na-asụ asụsụ Russian na Volga-Ural Tatar, naanị ọgbọ ndị okenye na-eji asụsụ Baraba.[1] N'ihi ya, a na-ekewa ya dị ka nke dị oke ize ndụ site na Atlas of the World's Languages ​​in Danger.

Akụkọ ihe mere eme

[dezie | dezie ebe o si]

A na-eji ihe odide Arabic eme ihe n'akụkọ ihe mere eme iji dee Siberian Tatar. A nabatara mkpụrụedemede Latin na 1928 mana e ji mkpụrụedemede Cyrillic dochie ya na 1938. Ọ bụ ezie na a na-akụzi Volga Tatar n'ọtụtụ ụlọ akwụkwọ dị n'ógbè ahụ, Baraba Tatar abụghị.[2] 

Ebe a na-ekesa ya

[dezie | dezie ebe o si]

A na-asụ Baraba Tatar karịsịa na Novosibirsk Oblast na Omsk Oblast, na Russia, na Baraba Steppe. A na-akụzi Standard Volga-Ural Tatar n'ụlọ akwụkwọ Tatar dị n'ógbè ahụ.

Mkpụrụ okwu

[dezie | dezie ebe o si]
Mkpụrụ okwu nke Baraba
Akpụkpọ ahụ Ezé ezé Palatal Velar Uvular Mkpịsị aka
Plosive Enweghị olu p t k q
Nkwupụta b d ɡ
Africate ts
Ihe na-esiri ike Enweghị olu (f) s ʃ x h
Nkwupụta (v) (z) (n'elu) ɣ
Ụgbọ imi m n ŋ
N'akụkụ l
Ihe na-atọ ụtọ r
Ọkara ụdaolu Ala Dị larịị j
Akpụkpọ ahụ ɥ w
  • Ụda dị n'ime oghere na-apụta naanị n'okwu mgbazinye.
  • Ụda [ts] na [tʃ] na-apụta n'efu. Mgbanwe nke /tʃ/ na /ts/ bụ ihe na-eme ka Baraba dị iche na Volga-Ural Tatar.[3]

Mkpụrụedemede

[dezie | dezie ebe o si]
Mkpụrụedemede nke Baraba
N'ihu Central Ịlaghachi azụ
unrounded gbara gburugburu unrounded compressed gbara gburugburu unrounded gbara gburugburu
Elu i y ɯ u
N'etiti e ø ë ø̈ ö o
Ala Dị Ala æ ɑ
  • Asụsụ Tatar nke Siberia

Edemsibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Тумашева (1977). Dialekty sibirskih tatar. Opyt sravnitelʹnogo issledovanija. 
  2. Baraba Tatars. The Red Book of the Peoples of the Russian Empire. Archived from the original on 10 May 2000. Retrieved on 2021-06-07.
  3. Дмитриева (1981). {{{title}}} (in Russian). Leningrad: Академия Наук СССР. 

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]