Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Bari

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 Bari bụ asụsụ Nilotic nke ndị Karo, nke a na-asụ na nnukwu mpaghara Central Equatoria steeti na South Sudan, n'ofe ugwu ọdịda anyanwụ nke Uganda, na banye na Democratic Republic of Congo.

Ndị agbụrụ dị iche iche na-asụ Bari: ndị Bari n'onwe ha, ndị Pojulu, Kakwa, Nyangwara, Mundari, na Kuku. Onye ọ bụla nwere olumba nke ya. Ya mere a na-akpọ asụsụ ahụ mgbe ụfọdụ Karo ma ọ bụ Kutuk ('asụsụ nne') karịa Bari.

Bari bụ asụsụ ụda. O nwere ndakọrịta ụdaume, isiokwu-ngwaa–usoro okwu ihe, yana ụdị okwu ngwa ngwa agglutinative nwere ngwunye ụfọdụ. E bipụtara akwụkwọ ọkọwa okwu na ụtọ asụsụ tozuru oke n'afọ ndị 1930, mana ọ siri ike ịchọta taa. N'oge na-adịbeghị anya, e bipụtala akwụkwọ nta akụkọ na ụda ụda ụda Bari, ma akwụkwọ edemede ọzọ na syntax Bari dị.

Asụsụ

[dezie | dezie ebe o si]

Asụsụ ndị a bụ:

  • Bari n'onwe ya (Beri)
  • Pöjulu (Pajulu, Fadjulu, Fa, Madi天使)
  • Kakwa (Kakua, Kwakwak) [mgbasa ozi redio na Uganda]
  • Nyangbara (Nyangwara, Nyambara)
  • Mandari (Mondari, Mundari, Chir, Kir, Shir)
  • Kuku
  • Nyepu (Nyefu, Nyepo, Nypho, Ngyepu)
  • Ligo (Liggo)

Ọmụmụ ụdaolu

[dezie | dezie ebe o si]

Mkpụrụ okwu

[dezie | dezie ebe o si]

Tebụl a dabeere na Spagnolo (1933).

Akpụkpọ ahụ Alveolar Palatal Velar Mkpịsị aka
Ụgbọ imi m n ɲ ŋ
Plosive voiceless p t k ʔ
voiced b d ɟ g
Implosive ɓ ɗ ʄ
Ihe na-esiri ike s (h)
Rhotic r
Ihe atụ w l j
  • /ɟ/ nwekwara ike ịnụ dị ka affricate [dʒ] n'efu.
  • /u="#mwt38" class="IPA" data-mw='{"parts":[{"template":{"target":{"wt":"IPAlink","href":"./Template:IPAlink"},"params":{"1":{"wt":"l"}},"i":0}}]}' data-ve-no-generated-contents="true" id="mwmw" lang="und-Latn-fonipa" typeof="mw:Transclusion">l/ nwere ike ịnụ dị ka flap [ɾ] mgbe ọ dị n'etiti /u/.

Mkpụrụedemede

[dezie | dezie ebe o si]

Bari na ndị ikwu ha, ndị Kakwa, nwere usoro ụdaume dị elu.[1] 

+ATR -ATR
N'ihu Central Ịlaghachi azụ N'ihu Central Ịlaghachi azụ
N'akụkụ i u ɪ ʊ
N'etiti e o ɛ ɔ
Emeghe ɑ̘ a

Orthography

[dezie | dezie ebe o si]

Ndị Bari, Kakwa, Pojulu, na Kuku na South Sudan na-eji mkpụrụ akwụkwọ Bari. E nwere digraphs anọ, ʼB, ʼD, ʼY na Ny, na mkpụrụedemede eng, Ŋ.

Mkpụrụ akwụkwọ Bari
Nnukwu mkpụrụedemede A B ʼB D ʼD E G J M Y ʼY K L M N Ŋ Ọ dịghị O Ö P R S T U W
Akara dị ala a b ʼb d ʼd na g j i na ʼy k l m n ŋ ny o ö p r s t u w
Ndị pụrụ iche na Bari
Nnukwu mkpụrụedemede Ŋ Ö
Akara dị ala ŋ ö
Ihe ndị ọzọ ng o
Nnukwu Unicode (hexadecimal) 014A 00D6
Obere mkpụrụ akwụkwọ Unicode (hexadecimal) 014B 00F6
Character Code Chart Latịn gbasaa A Latin-1

Ihe odide

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Hout (2019). Dominance-as-markedness: evidence from Bari. Studies in African Linguistics, Volume 48, Number 2, 2019: University of California San Diego, 206–224. 

Ihe Ndị e dere n'ozuzu

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Asụsụ Bari, Sudan Nke mbụ: Sillabari Ko Kutuk Na Bari. Ụlọ ọrụ mgbasa ozi Katọlik. Juba, Sudan
  2. Owen, R.C.R. Bari ụtọ asụsụ na okwu. 1908. OCLC: 25040516
  3. Spagnolo, Lorenzo M. Bari ụtọ asụsụ. 1933. Verona, African Mission. OCLC: 34898784
  4. [Ihe e dere n'ala ala peeji] Osimiri Nilotes nke Ọwụwa Anyanwụ. (Kölner Beiträge zur Afrikanistik, 9.) . 1982. Berlin: Dietrich Reimer.
  5. Yokwe, Eluzai Asụsụ ụda nke Bari. Akwụkwọ edemede doctoral, Mahadum Illinois na Urbana-Champaign. 1987.

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]

Templeeti:Languages of South SudanTempleeti:Languages of UgandaTempleeti:Eastern Sudanic languages