Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Batak na-asụ asụsụ Mandal

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Mandailing
Saro Mandailing
Spoken in: Indonesia 
Region: Sumatra
Total speakers: 1.1 million
Language family: Tustrunizit
 Malayo-Polynesian
  Northwest Sumatra–Barrier Islands
   Batak
    Southern
     MandailingTempleeti:Infobox Language/script
Language codes
ISO 639-1: none
ISO 639-2:
ISO 639-3: btm
Ihe odide Mandailing, tupu afọ 1800.

Mandailing Batak ma ọ bụ Mandailing bụ Asụsụ Austronesian a na-asụ na Sumatra, dị n'ebe ugwu nke Indonesia.  A na-asụ ya na Mandailing Natal Regency, North Padang Lawas Regency, Padang Lawak Regency, na ụfọdụ ndị nke Labuhan Batu Regency, Northern Labuhan Batu regency,South Labuhan Batu Regency na-egwu ugwu ike nke Riau Province.  A na-ede ya site na iji mara Latin mana ejiri mee ihe n'ime ihe mere eme.

Ọmụmụ ụdaolu

[dezie | dezie ebe o si]

Ihe ochie

[dezie | dezie ebe o si]

A na-enyefe nkà edemede site na ọdịnala pụrụ iche, dịka ọmụmaatụ site na mgbasa ozi ndị a: [1]

  1. Marturi: Tradition tells the story in a verbal social context. Stories are transmitted from generation to generation. The plot uses advanced themes and a lot of content about manners.
  2. Ende Ungut-Ungut: Differentiated by the theme. Ende is an expression of the heart, a change due to various things, such as the misery of life due to death, abandonment, and others. It also contains knowledge, advice, moral teachings, kinship system, and so on. Ende laments use the rhyme scheme AB AB or AA AA. Attachments usually use a lot of plant names, because the language leaves.Templeeti:Clarify

Oge ọchịchị ndị ọchịchị

[dezie | dezie ebe o si]

Ụfọdụ n'ime ihe ndị dị ịrịba ama n'akwụkwọ ndị mepụtara n'oge ọchịchị ndị ọchịchị na-achị gụnyere:

  1. Willem Iskander (1840-1876) dere akwụkwọ ndị ahụ
    • Hendrik Nadenggan Roa, Sada Boekoe Basaon ni Dakdanak (Nsụgharị). Padang: Van Zadelhoff na Fabritius (1865).
    • Leesboek van W.C. Thurn na het Mandhelingsch Vertaald. Batavia: Landsdrukkerij (1871).
    • Si Bulus-bulus Si Rumbuk-rumbuk (1872).
    • Taringot ragam ma ọ bụ Parbinotoan dohot Sinaloan ma ọ bụ Alak Europe. E si n'akwụkwọ The Story of the Science of the White Persons nke Abdullah Munsyi, onye ọkà mmụta asụsụ na onye ọkà mmụta okwu Malay (1873) dere.
  2. Soetan Martua Raja (Siregar) A mụrụ ya n'ezinụlọ aristocratic na Bagas Lombang Sipirok, HIS gụrụ akwụkwọ, ụlọ akwụkwọ a ma ama na Pematang Siantar. Ọrụ ya gụnyere:
    • Hamajuon (ihe ọgụgụ ụlọ akwụkwọ elementrị).
    • Doea Sadjoli: Boekoe Siseon ni Dakdanak di Sikola (1917). Akwụkwọ a na-akatọ echiche ụmụaka ma dee ya na edemede Latin (Soerat Oelando), nke bụ nkuzi ụwa mepere emepe. Akwụkwọ a na-eji poda, ụdị onye na-akọ akụkọ nke na-enye ndụmọdụ na nkuzi omume ọma n'ọnọdụ kwesịrị ekwesị maka ụmụaka.
    • Ranto Omas (Golden Chain), 1918
  3. Soetan Hasoendoetan (Sipahutar), onye edemede na onye nta akụkọ. Ọrụ ya:
    • Turi-Turian (akụkọ, na-akọ mmekọrịta dị n'etiti mmadụ na onye na-achị eluigwe).
    • Sitti Djaoerah: Padan Djandji na Togoe (1927-1929), usoro asụsụ Angkola Mandailing na peeji 457. A na-ebipụta usoro ahụ na Pustaha kwa izu nke a na-ebipụtara na Sibolga. E kwenyere na akụkọ a bụ ihe mere ndị na-agụ akwụkwọ ji zụta akwụkwọ akụkọ ahụ.   [citation needed] Usoro a na-anakwere akụkọ ifo, turi-turian, na okwu mmekọrịta dị iche iche nke ọha mmadụ Angkola-Mandailing ma dee ya n'ụdị akwụkwọ akụkọ. Nke a kwekọrọ na mmepe nke akwụkwọ akụkọ asụsụ Malay nke gọọmentị na-achị ala ahụ bipụtara. N'akụkọ ihe mere eme nke akwụkwọ Indonesian, a maara oge a dị ka Angkatan Balai Pustaka ma ọ bụ Angkatan 1920s. Hasundutan kwuru na o dere akwụkwọ akụkọ ahụ n'ihi na mgbe akwụkwọ akụkọ Siti Nurbaja (Marah Rusli, 1922) nke a ma ama n'oge ahụ kpaliri ya.
    • Datoek Toengkoe Adji Malim Leman (1941), nke Sjarief, Pematang Siantar bipụtara.
  4. Mangaradja Goenoeng Sorik Marapi dere akwụkwọ Turian-turian ni Raja Gorga di Langit dohot Raja Suasa di Portibi. Ọ bụ Pustaka Murni bipụtara ya, Pematang Siantar nke akpọrọ 1914.   [<span title="The text near this tag may need clarification or removal of jargon. (November 2022)">clarification needed</span>]
  5. Sutan Pangurabaan Ọrụ ya gụnyere Ampang Limo Bapole (1930), Parkalaan Tondoeng (1937), Parpadanan (1930), na akwụkwọ Malay, Mentjapai Doenia Baroe (1934). Na mgbakwunye na akwụkwọ ndị Willem Iskander dere, a na-ejikwa akwụkwọ ya mee ihe n'ụlọ akwụkwọ ndị ọchịchị.
  6. Soetan Habiaran Siregar na-enyocha asụsụ, ịgba egwu, na abụ sitere na Angkola-Mandailing. O dere ọtụtụ akwụkwọ, n'etiti ndị ọzọ: Turi-turian ni Tunggal Panaluan, Panangkok Saring-Saring tu Tambak na Timbo (1983), na ndị ọzọ. Na mgbakwunye, o dekwara egwu site na iji cha-cha rhythmic beat.

Ụdị dị iche iche

[dezie | dezie ebe o si]

Pangaduan Lubis na-atụ aro na Mandailing nwere iche ise, nke ọ ALA nwere okwu dị iche: [2]

  1. Hata somal is the variety of language that is used in everyday life.
  2. Hata andung is a form of literary language used in the tradition of mangandung (wailing) at traditional ceremonies of marriage or death.
  3. Hata teas dohot jampolak is the kind of language used in quarrels or to berate someone.
  4. Hata si baso is a variety of language used specifically by the baso (figure shaman) or datu.
  5. Hata parkapur is the kind of language that Mandailing people used in the past when they searched for camphor.[3]

Ebe e si nweta ya

[dezie | dezie ebe o si]
  • (n'asụsụ Bekee) Adelaar, Alexander, The Austronesian Languages of Asia and Madagascar: A Historical Perspective, The Austrónesian Languages nke Asia na Madagascar, peeji nke 1-42, Routledge Language Family Series, London: Routledge, 2005,   
  • (n'asụsụ Indonesian) Siregar, Ahmad Samin, Kamus Bahasa Angkola/Mandailing Indonesia, Jakarta: Pusat Pembinaan Dan Pengembangan Bahasa, Long Dan Kebudayaan, 1977.

Ihe odide

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Askolani Nasution (27 January 2014). Kesusatraan Mandailing. www.jendelasastra.com.
  2. Nasution (2007). Tulila : muzik bujukan Mandailing (in ms). Penang, Malaysia: Areca Books. ISBN 978-983-42834-4-5. OCLC 193840475. 
  3. Basyral Hamidy Harahap (17 November 2018). Mengenal Bahasa Mandailing-bagian 1. www.mandailingonline.com.