Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Binandere

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Binandere bụ asụsụ Papuan a na-asụ na "ọdụ" nke Papua New Guinea .

fonology

[dezie | dezie ebe o si]

Binandere nwere consonants iri na otu: bibials na-enweghị olu, alveolars na velars; ụda labial na alveolar nasals; ihe mkpuchi / ɾ/; fricative bilabial a na-ekwupụta /β/ na palatal dị nso /j/. [1]

Consonants nke Binandere [1]
Bilabial Alveolar Palatal Velar
Plosive p b t d k ɡ
Ihu imi m n
Nke na-ese okwu β
Odika j
Kpatụ/apịaji ɾ

Binandere nwekwara ụdaume 5 nkịtị /ɑ eiou/ na ogbo imi ha ise. [1]

Udaume nke Binandere [1]
N'ihu Central Azu
Mechie i ĩ u ũ
N'etiti e ẽ o õ
Mepee ɑ ɑ̃

Enwere ike ijikọ ụdaume ndị a ka ọ bụrụ diphthong iri na otu nwere ike:

  • Ọnụ: /iu/ /ei/ /eo/ /eu/ /ɑi/ /ɑe/ /ɑo/ /ɑu/ /oi/ /oe/ /ou/
  • Nasal: /ẽĩ/ /ɑ̃ĩ/ /ɑ̃õ/ /õũ/

N'okpuru bụ ụfọdụ echiche nke proto-Trans-New Guinea nke Pawley (2012) tụpụtara: [2]

proto-Trans-New Guinea Binandere
*m(i,u)ndu ‘nose’ mendo
*m(o,u)k ‘milk, sap, breast’ mu ‘sap’
*mundun ‘internal organs’ mundu ‘kidney, testicles’
*(ŋg,k)iti-maŋgV ‘eye’ (gisi)-moka ‘eye’
*mV ‘taro’ (Suena ma ‘taro’)
*mV- ‘give’ (Korafe mut- ‘give’)
*(m,mb)elak ‘light, lightning’ biriga ‘lightning’
*am(a,i) ‘mother’ ai (*m lost before i), (Suena mia)
*amu ‘breast’ ami
*k(i,u)tuma ‘night, morning’ tumba ‘darkness’
*na ‘Templeeti:Gcl na
*na- ‘eat’ na- ‘eat, drink’
*n[e]i ‘bird’ ni
*nVŋg- ‘know, hear, see’ (Korafe niŋg- ‘hear, understand’)
pMadang-Binandere *nu[k] ‘Templeeti:Gcl free pronoun’ nu
*ka(m,mb)(a,u)na ‘stone’ ganuma (Korafe ghamana ‘stone’)
*mundun ‘internal organs’ mundu ‘kidney, testicles’, (Korafe munju ‘egg’)
*mbalaŋ ‘flame’ (?) beriberi ‘be alight’
*mbalaŋ ‘flame’ beri-beri ‘be alight’
*mbulikV ‘turn (oneself)’ (Guhu-Samane burisi eetaqu ‘turn over, turn s.th. around’)
*mbeŋga-masi ‘orphan’, ‘widow and child’ (Suena boga masa ‘destitute widow and child’)
*pu + verb ‘to blow’ Binandere put- ‘blow’
*ambi ‘man’ embo (Guhu-Samane abi ‘man’)
*kV(mb,p)(i,u)t(i,u) ‘head’ kopuru
*[ka]tumba(C) ‘short’ tupo
*kambu(s,t)(a,u) ‘smoke’ (?) imbosi
*apa ‘father’ afa (Korafe afa)
*ndaŋgi/ndiŋga ‘tie’ (Suena di ‘tie’)
*m(i,u)ndu ‘nose’ mendo
*mundun ‘internal organs’ mundu ‘kidney, testicles’, etc.’)
*ka(nd,t)(e,i)kV ‘ear’ (Yega kari ‘ear’)
*inda ‘tree’ izi (cf. Notu ri)
*[ka]tumba(C) ‘short’ tupo
*k(i,u)tuma ‘night, morning’ Binandere tumba ‘darkness’, ‘night’)
*kV(mb,p)(i,u)t(i,u) ‘head’ kopuru
*(ŋg,k)iti-maŋgV ‘eye’ gisi moka
*at(i,u) ‘netbag’ asi (Suena ati ‘netbag’)
*si[si] ‘urine’ pBinandere *susu (Korafe soso)
*titi ‘tooth’ ji
*asi ‘string, rope’ asi ‘vine, string, rope’)
*kasipa ‘to spit’ kosiwa ‘spittle’
*mbeŋga-masi ‘orphan’ (Suena boga masa ‘destitute’) ‘widow and child’
*kanjipa ‘sun’ (?) kariga ‘moon’
*(ŋg,k)iti-maŋgV ‘eye’ gisi-(moka)
*(ŋg,k)iti-maŋgV ‘eye’ (gisi)-moka (Korafe móko ‘core, centre’)
*nVŋg- ‘know, hear, see’ (pBinandere *niŋg- ‘hear’, Korafe niŋg- ‘hear, understand’)
*mbeŋga-masi ‘orphan’ (Suena boga-masa ‘destitute’) ‘widow and child’
*kV(mb,p)(i,u)t(i,u) ‘head’ kopuru
*ka(nd,t)(e,i)kV ‘ear’ (Yega kari)
*kasipa ‘to spit’ kosiwa ‘spittle’, kosiwa ari ‘to spit’
*ka(m,mb)(a,u)na ‘stone’ ganuma (metath.) (Korafe ɣamana)
*ka(m,mb)(a,u)na ‘stone’ ganuma (metath.) (Korafe ɣamana ‘stone’)
*k(o,u)ndVC ‘bone’ (?) undoru ‘bones’
*kumV- ‘die’ (?) abu-bugari ‘dead people’, (pBin *ambu- ‘wither, be sick, dying’)
*kambu(s,t)(a,u) ‘smoke’ (?) imbosi
*ka(nd,t)(e,i)kV ‘ear’ (Yega kari)
*la(ŋg,k)a ‘ashes’ (aßa)-raka ‘fire’
*sikal/*sakil ‘hand, claw’ (?) siŋgu ‘finger’, finger’)
*(m,mb)elak ‘light, lightning’ biriga ‘lightning’
*(m,mb)elak ‘light, lightning’ birigi

Ntụaka

[dezie | dezie ebe o si]

alveolars na velars; ụda labial na alveolar nasals

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 Wilson (2002). "Binandere Verbal Structures". SIL. Retrieved on 31 May 2022. Wilson, Jonathan P. (2002). "Binandere Verbal Structures". SIL. Retrieved 31 May 2022.
  2. Pawley (2012). "How reconstructable is proto Trans New Guinea? Problems, progress, prospects". History, Contact and Classification of Papuan Languages (Language & Linguistics in Melanesia Special Issue 2012: Part I): 88–164. ISSN 0023-1959. 

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]