Asụsụ Binandere
Ọdịdị
Binandere bụ asụsụ Papuan a na-asụ na "ọdụ" nke Papua New Guinea .
fonology
[dezie | dezie ebe o si]Binandere nwere consonants iri na otu: bibials na-enweghị olu, alveolars na velars; ụda labial na alveolar nasals; ihe mkpuchi / ɾ/; fricative bilabial a na-ekwupụta /β/ na palatal dị nso /j/. [1]
Bilabial | Alveolar | Palatal | Velar | |
---|---|---|---|---|
Plosive | p b | t d | k ɡ | |
Ihu imi | m | n | ||
Nke na-ese okwu | β | |||
Odika | j | |||
Kpatụ/apịaji | ɾ |
Binandere nwekwara ụdaume 5 nkịtị /ɑ eiou/ na ogbo imi ha ise. [1]
N'ihu | Central | Azu | |
---|---|---|---|
Mechie | i ĩ | u ũ | |
N'etiti | e ẽ | o õ | |
Mepee | ɑ ɑ̃ |
Enwere ike ijikọ ụdaume ndị a ka ọ bụrụ diphthong iri na otu nwere ike:
- Ọnụ: /iu/ /ei/ /eo/ /eu/ /ɑi/ /ɑe/ /ɑo/ /ɑu/ /oi/ /oe/ /ou/
- Nasal: /ẽĩ/ /ɑ̃ĩ/ /ɑ̃õ/ /õũ/
N'okpuru bụ ụfọdụ echiche nke proto-Trans-New Guinea nke Pawley (2012) tụpụtara: [2]
proto-Trans-New Guinea | Binandere |
---|---|
*m(i,u)ndu ‘nose’ | mendo |
*m(o,u)k ‘milk, sap, breast’ | mu ‘sap’ |
*mundun ‘internal organs’ | mundu ‘kidney, testicles’ |
*(ŋg,k)iti-maŋgV ‘eye’ | (gisi)-moka ‘eye’ |
*mV ‘taro’ | (Suena ma ‘taro’) |
*mV- ‘give’ | (Korafe mut- ‘give’) |
*(m,mb)elak ‘light, lightning’ | biriga ‘lightning’ |
*am(a,i) ‘mother’ | ai (*m lost before i), (Suena mia) |
*amu ‘breast’ | ami |
*k(i,u)tuma ‘night, morning’ | tumba ‘darkness’ |
*na ‘Templeeti:Gcl’ | na |
*na- ‘eat’ | na- ‘eat, drink’ |
*n[e]i ‘bird’ | ni |
*nVŋg- ‘know, hear, see’ | (Korafe niŋg- ‘hear, understand’) |
pMadang-Binandere *nu[k] ‘Templeeti:Gcl free pronoun’ | nu |
*ka(m,mb)(a,u)na ‘stone’ | ganuma (Korafe ghamana ‘stone’) |
*mundun ‘internal organs’ | mundu ‘kidney, testicles’, (Korafe munju ‘egg’) |
*mbalaŋ ‘flame’ | (?) beriberi ‘be alight’ |
*mbalaŋ ‘flame’ | beri-beri ‘be alight’ |
*mbulikV ‘turn (oneself)’ | (Guhu-Samane burisi eetaqu ‘turn over, turn s.th. around’) |
*mbeŋga-masi ‘orphan’, ‘widow and child’ | (Suena boga masa ‘destitute widow and child’) |
*pu + verb ‘to blow’ | Binandere put- ‘blow’ |
*ambi ‘man’ | embo (Guhu-Samane abi ‘man’) |
*kV(mb,p)(i,u)t(i,u) ‘head’ | kopuru |
*[ka]tumba(C) ‘short’ | tupo |
*kambu(s,t)(a,u) ‘smoke’ | (?) imbosi |
*apa ‘father’ | afa (Korafe afa) |
*ndaŋgi/ndiŋga ‘tie’ | (Suena di ‘tie’) |
*m(i,u)ndu ‘nose’ | mendo |
*mundun ‘internal organs’ | mundu ‘kidney, testicles’, etc.’) |
*ka(nd,t)(e,i)kV ‘ear’ | (Yega kari ‘ear’) |
*inda ‘tree’ | izi (cf. Notu ri) |
*[ka]tumba(C) ‘short’ | tupo |
*k(i,u)tuma ‘night, morning’ | Binandere tumba ‘darkness’, ‘night’) |
*kV(mb,p)(i,u)t(i,u) ‘head’ | kopuru |
*(ŋg,k)iti-maŋgV ‘eye’ | gisi moka |
*at(i,u) ‘netbag’ | asi (Suena ati ‘netbag’) |
*si[si] ‘urine’ | pBinandere *susu (Korafe soso) |
*titi ‘tooth’ | ji |
*asi ‘string, rope’ | asi ‘vine, string, rope’) |
*kasipa ‘to spit’ | kosiwa ‘spittle’ |
*mbeŋga-masi ‘orphan’ | (Suena boga masa ‘destitute’) ‘widow and child’ |
*kanjipa ‘sun’ | (?) kariga ‘moon’ |
*(ŋg,k)iti-maŋgV ‘eye’ | gisi-(moka) |
*(ŋg,k)iti-maŋgV ‘eye’ | (gisi)-moka (Korafe móko ‘core, centre’) |
*nVŋg- ‘know, hear, see’ | (pBinandere *niŋg- ‘hear’, Korafe niŋg- ‘hear, understand’) |
*mbeŋga-masi ‘orphan’ | (Suena boga-masa ‘destitute’) ‘widow and child’ |
*kV(mb,p)(i,u)t(i,u) ‘head’ | kopuru |
*ka(nd,t)(e,i)kV ‘ear’ | (Yega kari) |
*kasipa ‘to spit’ | kosiwa ‘spittle’, kosiwa ari ‘to spit’ |
*ka(m,mb)(a,u)na ‘stone’ | ganuma (metath.) (Korafe ɣamana) |
*ka(m,mb)(a,u)na ‘stone’ | ganuma (metath.) (Korafe ɣamana ‘stone’) |
*k(o,u)ndVC ‘bone’ | (?) undoru ‘bones’ |
*kumV- ‘die’ | (?) abu-bugari ‘dead people’, (pBin *ambu- ‘wither, be sick, dying’) |
*kambu(s,t)(a,u) ‘smoke’ | (?) imbosi |
*ka(nd,t)(e,i)kV ‘ear’ | (Yega kari) |
*la(ŋg,k)a ‘ashes’ | (aßa)-raka ‘fire’ |
*sikal/*sakil ‘hand, claw’ | (?) siŋgu ‘finger’, finger’) |
*(m,mb)elak ‘light, lightning’ | biriga ‘lightning’ |
*(m,mb)elak ‘light, lightning’ | birigi |
Ntụaka
[dezie | dezie ebe o si]alveolars na velars; ụda labial na alveolar nasals
- ↑ 1.0 1.1 1.2 1.3 Wilson (2002). "Binandere Verbal Structures". SIL. Retrieved on 31 May 2022. Wilson, Jonathan P. (2002). "Binandere Verbal Structures". SIL. Retrieved 31 May 2022.
- ↑ Pawley (2012). "How reconstructable is proto Trans New Guinea? Problems, progress, prospects". History, Contact and Classification of Papuan Languages (Language & Linguistics in Melanesia Special Issue 2012: Part I): 88–164. ISSN 0023-1959.
Njikọ mpụga
[dezie | dezie ebe o si]- Doregari Kotopu Anglican Holy Communion na Binandere, Richard Mammana na Charles Wohlers mebere ya.
- Benunu tepo ae sakrament da kandoari ae ekalesia da jimbo nenei ainda book England da ekalesia da jimbo ango (1959) Book of Common Prayer digitized by Richard Mammana
- King, Copland. 1927. Grammar na Akwụkwọ ọkọwa okwu nke asụsụ Binandere, Osimiri Mamba, North Division, Papua . Sydney: DS Ford. [1]