Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Blemmyan

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Asụsụ Blemmyan
extinct language, dialect
Obere ụdị nkeCushitic Dezie
Mba/obodoIjipùtù Ọkpụ Dezie
Dialect ofBeja Dezie
Ndị ji ya eme iheBlemmyes Dezie

 

Blemmyan, Bellamy, Old Beja ma ọ bụ Old Bedauye bụ asụsụ Aphrodisiac nke na-adịghizi adị nke alaka Cushitic nke ndị Blemmyes na-asụ na Ọzara Ọwụwa Anyanwụ. A na-anabata njirimara ya dị ka ụdị Beja mbụ.

Nhazi Ọkwa

[dezie | dezie ebe o si]

Ọtụtụ ndị na-eme nchọpụta atụwo aro na asụsụ nke Blemmyes bụ nna nna nke Beja nke oge a. Francis Llewellyn Griffith kọwara asụsụ nke Oster Con a chọtara na Saqqara dị ka "ma eleghị anya n'asụsụ Bellamy". [1] Nubiologist Gerald M. Browne na ọkà mmụta asụsụ Klaus Wedekind agbalịwo igosi na asụsụ a bụ nna nna Beja, ha abụọ nwere echiche na ọ na-anọchite anya iberibe nke Abụ Ọma 30 . [2][3][4]

Onye Egyptologist Helmut Satzinger enyochawo aha Blemmyan sitere na isi mmalite ndị Ijipt, Grik, na Coptic, ma kwu ihe na asụsụ Bellamy bụ nna nna Beja.[5]

Meroiticist na ọkà mmụta ihe ochie Claude Rilly na-ekwenye:

 

  1. Quibell (1909). Excavations at Saqqara (1907–1908). Cairo: L'Institut Français d'Archéologie Orientale. 
  2. Browne (2003). Textus Blemmyicus aetatis christianae. 
  3. Browne (March 2004). "Blemmyes and Beja". The Classical Review 54 (1): 226–228. DOI:10.1093/cr/54.1.226. 
  4. Wedekind (2010). "More on the Ostracon of Browne's Textus Blemmyicus". Annali: Dipartimento Asia, Africa e Mediterraneo, Sezione Orientale 70: 73–81. 
  5. Satzinger (1992). "Die Personennamen von Blemmyern in koptischen und griechischen Texten: orthographische und phonetische Analyse", in Ebermann: Komparative Afrikanistik. Sprach-, geschichts- und literaturwissenschaftliche Aufsätze zu Ehren von Hans G. Mukarovsky anlässlich seines 70. Geburtstags. Vienna: Afro-Pub, 313–324. ISBN 3850430618.