Asụsụ Bukiyip
Bukiyip (Bukiyúp), ma ọ bụ Mountain Arapesh, bụ asụsụ Arapesh ( Torricelli ) na-asụ ihe dị ka mmadụ 16,000 n'etiti Yangoru na Maprik [1] na East Sepik Province nke Papua New Guinea . [2]Bukiyip na-eso ụdị SVO. Asụsụ Arapesh ka amara maka usoro nkwekọrịta nkebiokwu dị mgbagwoju anya ha (Bukiyip nwere 18 n'ime klaasị aha ndị a). [3]
Nhazi
[dezie | dezie ebe o si]Enwere olumba abụọ bụ isi nke Bukiyip Chamaun-Yabonuh na Ilipeim-Yamil (ọdịda anyanwụ) [2] na obere olumba abụọ Buki na Lohuhwim. [3] N'inye mgbanwe dị ukwuu n'etiti olumba, ọkà mmụta asụsụ Robert Conrad na-atụ aro na Bukiyip nwere ike ịbụ akụkụ nke agbụ olumba na-agụnyekwa asụsụ Arapesh ndị ọzọ. [1] Enwere ike ịchịkọta olumba ndị a dị ka Coastal Arapesh na Mountain Bukiyip. [3] [4]
fonology
[dezie | dezie ebe o si]Nhazi mkpụrụedemede
[dezie | dezie ebe o si]A na-etinyekarị nrụgide syllabic na nkeji okwu penultimate, nke nwere ọkwa dị elu.
Enwere contours innation anọ dị iche.
- Intonation ikpeazụ - ọdịda ụda na nkeji okwu ikpeazụ, na-esote nkwụsịtụ
- Intonation na-abụghị nke ikpeazụ - ọkwa etiti ọkwa na nkeji okwu ikpeazụ, nkwụsịtụ sochiri ya
- Interrogative Intonation - larịị etiti/elu ọkwa na okwu ikpeazụ
- Intonation dị mkpa - ọkwa dị elu na nrụgide dị arọ n'ime nkebiokwu ahụ nwere mbelata ụda ọsọ ọsọ na syllable ikpeazụ [3]
| Onye | Otu | Abụọ | Ọtụtụ |
|---|---|---|---|
| 1st | yak (eik) | ohwak | apak |
| Nke abụọ | nyak (nanya) | bwiepú | ipak |
| Nke atọ (nke nwoke) | énan/nani | umum bwiom | omom/mami |
| Nke atọ (nwanyị) | okok/kwakwa | owo bwuo | owo/wawi |
| Nke atọ (mmekọ nwoke na nwanyị) | - | eche echiche | echech/chachi |
Nnọchiaha nke nwere ụdị: pronoun + -i + unú (klas nọmba aha)
Ngwaa
[dezie | dezie ebe o si]Ọdịdị ngwaa
[dezie | dezie ebe o si]Ngwaa nwere usoro dị mgbagwoju anya nke affixes na-edobe ọnọdụ, ihe, bara uru, na ntụzịaka nke nwere klaasị nke ha ma ọ bụ kwenyerịrị na klas aha. Usoro a bụ: [3]
Isiokwu (n-) + Mood (u- 'irrealis', a- 'realis') + Ihe (unú-) + Ngwaa Nucleus (ngwaa mgbọrọgwụ 1–6, ngwaa stem 1-2)+ Ihe 2 (-unú) + Ihe 2 (-unú) + Ihe bara uru (-m 'bara uru' + -unú ma ọ bụ -ag 'ebe a') + Ntụziaka (-u 'chụpụrụ', -i 'n'ebe ọkà okwu', '-uk' na-adịgide adịgide).
Ihe 2 na uru nwere ike ọ gaghị eme na ngwaa niile.
Prefixes isiokwu ngwaa
[dezie | dezie ebe o si]| Onye | Otu | Abụọ | Ọtụtụ |
|---|---|---|---|
| Mbụ | i- | w- | m- |
| Nke abụọ | na- | p- | p- |
Ihe nrịbama ọnọdụ
[dezie | dezie ebe o si]Ngwaa niile (ewezuga klas 6 nwere akara ọnọdụ). Ọnọdụ ezi uche (ihe nrịbama ọnọdụ 'a-') gbasara ihe ndị mere n'oge gara aga na ugbu a. Ọnọdụ irrealis (ihe nrịbama ọnọdụ 'u-') gbasara ihe omume n'ọdịnihu na ihe ndị na-emeghị n'oge gara aga (dị ka n'ihe banyere ebe nchekwa hiere ụzọ). Ọnọdụ dị mkpa (eji maka iwu) na ọnọdụ ajụjụ (eji maka ajụjụ) na-etolite site na mgbanwe ngbanwe. [ a chọrọ nkọwa ]
Ngwaa ihe suffixes
[dezie | dezie ebe o si]| Onye | Otu | Abụọ | Ọtụtụ |
|---|---|---|---|
| 1st | -uwe/-owe | -ahu | -apú |
| Nke abụọ | -enyú/-inyú | - | -epú |
| Nke atọ (nke nwoke) | -unu/-an' | - | -om |
| Nke atọ (nwanyị) | -oke/-uk | - | - ị |
| Nke atọ (mmekọ nwoke na nwanyị) | -nke/-nke | - | -ech/-iche |
Klas mgbọrọgwụ ngwaa
[dezie | dezie ebe o si]| Transitive | Intransitive | Stative | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ihe dị mkpa | Ihe Nhọrọ | |||||
| Prefix | Suffix | Prefix | Suffix | |||
| Isiokwu efu Nhọrọ | 1 | 2 | 3 | 4/8 | 5 | 6 |
| Okwu efu efu | 7 | |||||
Klas 8 nwere ihe nke abụọ ebe klas 4 nwere naanị otu.
Adjectives
[dezie | dezie ebe o si]Adjectives nwere mkpụrụokwu mgbọrọgwụ na-esochi ya bụ suffix-klas kwesịrị ekwesị (lee tebụl klaasị aha). [3]
Okwu okwu
[dezie | dezie ebe o si]Enwere klaasị adverb atọ na Bukiyip: ' natimogúk ' (niile) na ọnọdụ irrealis na '-nubu' (zuru oke) na '-gamu' (nke ọma) na ọnọdụ n'ezie. A na- emegharị okwu mgbasa ozi niile, ma nwee ike ịnwe n'efu ma ọ bụ ejikọta ya dabere na oghere mgbanwe nke etinyere na nkebiokwu, akpaokwu, ma ọ bụ nkebi ahịrịokwu. [3]
Usoro ngụkọ
[dezie | dezie ebe o si]Enwere mgbọrọgwụ ọnụọgụ abụọ bụ 'atú-' (otu) na 'bia-' (abụọ). A na-agbakwunye prefixes ọnụọgụ ndị a na mkpụrụ okwu mgbọrọgwụ wee banye usoro ọmụmụ (lee ngalaba Morphophonemics ) na-ejikọta ha. [3] Ọmụmaatụ:
atú + -p + utom → atum → otum
bia + -ch + batowich → biech
Mgbọrọgwụ ọnụọgụgụ ' nobati- ' (anọ) bụ ihe dịpụrụ adịpụ na ụkpụrụ mmekọ a. Na mgbakwunye na mgbọrọgwụ atú na ọnụọgụ abụọ, enwekwara azuokokoosisi éné- nke pụtara otu, otu, ma ọ bụ ụfọdụ dabere n'ọnọdụ ya.
Akpaokwu
[dezie | dezie ebe o si]Enwere nhazi akpaokwu iri abụọ na atọ na Bukiyip. [3]
Akpaokwu ngwaa
[dezie | dezie ebe o si]1. Akpaokwu ngwaa gbanwegharịrị: Mgbanwe (klas 1-2 adverb) + Isi (ngwaa klaasị 1-7) + Mgbanwe (adverb klaasị 3, akpaokwu adverb)
2. Akpaokwu ngwaa ugboro ugboro: Isi (ngwaa klas 10, ngwaa ngagharị) + Mgbanwe (klas 3 adverb) + Isi (ngwaa klas 10, '-lto') + Mgbanwe
3. Nhazi Ahịrịokwu ngwaa: Isi (ngwaa klaasị 1–5, akpaokwu nhazi) + Isi (ngwaa klaasị 1–5, akpaokwu emeziri) + Mgbanwe
4. Akpaokwu okwu ngwaa: Isi (ngwaa ngagharị, akpaokwu ngwaa) + Isi (ngwaa 3, akpaokwu ngwaa na-ahazi) + Modifier (klas adverb 3)
Akpaokwu aha
[dezie | dezie ebe o si]5. Akpaokwu aha gbanwegharịrị 1: Mgbanwe (ngosipụta, nkebiokwu ọnụọgụ, ọnụọgụ ọnụọgụ) + Mgbanwe (adjective klaasị 2, akpaokwu okwu, nkeji aha ahọpụtara, nkebi ahịrịokwu) + nwere (mokwu nwere, nnọchiaha nwere) + Isi (klas 1-15 aha, nhazi okwu)
6. Akpaokwu aha gbanwegharịrị 2: Mgbanwe (aha okwu, klaasị 17-18, akpaokwu mpaghara 3) + Isi (aha)
7. Akpaokwu ntinye aha: Isi (ahokwu ntinye aha, nhazi nkebi ahịrịokwu, ngosipụta, akpaokwu siri ike, klaasị 18, nnọchiaha, okwu oge) + Mkpebi (nkebiokwu, nkebiokwu ahọpụtara, nhazi okwu aha, akpaokwu aha gbanwetụrụ, klaasị 17-18 aha aha, klaasị 17-18 aha aha, oge ewepụtara, okwu stem, mkpọ okwu)
8. Nkebiokwu nhazi aha: Isi (ahịrịokwu ntinye aha, nkebi ahịrịokwu gbanwetụrụ, klas 17 aha, pronoun) + Isi (okwu okwu ntinye aha, ahịrịokwu aha gbanwetụrụ, klas 17 aha, pronoun) + Coordinate ('o', 'úli', ⟨ n- ⟩ ⟨ ⟩ + -nú, ⟩ +-ú)
Akpaokwu aha gbanwechara
[dezie | dezie ebe o si]9. Akpaokwu nwere: Isi (mokwu mkpezi, nhazi nkebiokwu aha, ihe ngosi, klaasị 3 nkebiokwu mpaghara, akpaokwu aha gbanwetụrụ, klaasị 17-18 aha, mkpụrụ okwu) + nwere (nkpọaha nkeonwe, '-i-')
10. Akpaokwu oke: Isi (adverb, ngosi, akpaokwu aha gbanwetụrụ, okwu aha stem, nnọchiaha) + Limiter (at- + <únú>, ati)
11. Akpaokwu kpụ ọkụ n'ọnụ: Isi (nkpọaha) + Mgbakwunye ('kénak', 'meho')
12. Akpaokwu ngwa-enye aka: bara uru (umu) + Isi (okwu ngbanwe, nkebi okwu ntụgharị, akpaokwu aha gbanwetụrụ)
13. Nkebi ahịrịokwu: Myiri ('( ko)bwidou(k) ') + Isi (okwu ngbanwe, okwu ntụgharị, ngosipụta, nnochiaha, akpaokwu aha gbanwetụrụ) + Myiri ('-umu')
14. Nkebiokwu nkwado: Isi (nkpọaha, akpaokwu aha gbanwetụrụ, nkebiokwu ntinye aha) + Ihe nkwado (' nagún ')
Akpaokwu mpaghara
[dezie | dezie ebe o si]15. Akpaokwu ebe 1: Ebe (ebe obibi) + Isi (nkebiokwu mpaghara, okwu ebe, klaasị 2-3 akpaokwu ọnọdụ 2, akpaokwu aha gbanwetụrụ, klaasị 18 aha) + Ihe nchọpụta (klas 18 noun)
16. Nkebiokwu ebe 2: Isi (nkebiokwu na-agbanwe agbanwe, nkebi okwu ntụgharị, ebe, aha, nnọchiaha) + Locative ('-umu', '-ahah')
17. Akpaokwu ebe 3: Isi (klas 2 ebe) + Isi (klas 3 ebe)
Akpaokwu nwa oge
[dezie | dezie ebe o si]18. Akpaokwu nwa oge 1: Isi (ụkwụ oge) + nwa oge ('-abali')
19. Akpaokwu nwa oge 2: Mgbanwe ('húlúkati-mu) + Isi (okwu nwa oge)
20. Nkebi ahịrịokwu Oghere Usoro: Isi (okwu nwa oge) + Isi (okwu nwa oge)
Akpaokwu ọnụọgụgụ
[dezie | dezie ebe o si]21. Nkebiokwu ọnụọgụ: Isi (mkpụrụokwu aha gbanwetụrụ, stem ọnụọgụ) + Isi (ụkwụ ọnụọgụ) + Isi (ụkwụ ọnụọgụ)
Akpaokwu ajụjụ
[dezie | dezie ebe o si]22. Akpaokwu ajụjụ: Mgbanwe (okwu ajụjụ) + Isi (aha klaasị 1-14)
Akpaokwu adjective/adverb
[dezie | dezie ebe o si]23. Akpaokwu okwu: Isi (okwu njiri mara) + Isi (ọnụ okwu) 1-14 aha.
Ntụaka
[dezie | dezie ebe o si]- 1 2 Dobrin, Lise Miriam.. Phonological form, morphological class, and syntactic gender : the noun class systems of Papua New Guinea Arapeshan. OCLC 42975575. Dobrin, Lise Miriam. Phonological form, morphological class, and syntactic gender : the noun class systems of Papua New Guinea Arapeshan. OCLC 42975575.
- 1 2 Juagu (2008). Bukiyip dictionary. ISBN 978-9980033833. OCLC 892628484. Juagu, Junny (2008). Bukiyip dictionary. ISBN 978-9980033833. OCLC 892628484.
- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Conrad (1991). "An Outline Of Bukiyip Grammar". Pacific Linguistics (113). ISSN 0078-7558. Conrad, Robert; Wogiga, Kepas (1991). "An Outline Of Bukiyip Grammar". Pacific Linguistics. C (113). Australian National University. ISBN 0-85883-391-3. ISSN 0078-7558.
- ↑ Glottolog 4.0 - Bukiyip. glottolog.org. Retrieved on 2019-10-07.