Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Burarra

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Language name
Spoken in: — 
Region:
Total speakers:
Language family: Default
Language codes
ISO 639-1: none
ISO 639-2:
ISO 639-3:

Asụsụ Burarra bụ asụsụ ndị Aboriginal Australia nke ndị Burarra nke Arnhem Land na-asụ. O nwere ọtụtụ olumba.

Aha ndị ọzọ na mkpoputa gụnyere Barera, Bawera, Burada, Bureda, Burera, An-barra (Anbarra), Gidjingaliya, Gu-jingarliya, Gu-jarlabiya, Gun-Guragone (a na-ejikwa Guragone ), Jikai, Tchikai.

Ndị Djangu nwere agbụrụ Burarra, nke na-enwe mgbagwoju anya na asụsụ a mgbe ụfọdụ.

Burarra bụ prefixing asụsụ na-abụghị Pama-Nyungan. Tinyere Gurr-goni, ọ mejupụtara ngalaba Burarran nke ezinụlọ asụsụ Maningrida (nke gụnyere Ndjébbana na Na-kara ). [1] [2] [3]

Ndị Burarra sitere na mpaghara Blyth na Cadell River nke Central na North-central Arnhem Land, mana ọtụtụ bi ugbu a n'ihu ọdịda anyanwụ na obodo Maningrida n'ọnụ ọnụ Osimiri Liverpool. [1] [4]

Glasgow (1994) na-akọwapụta olumba atọ nke Burarra: Gun-nartpa ( Mu-golarra / Mukarli otu sitere na mpaghara Cadell River), Gun-narta ( An-barra, akụkụ ọdịda anyanwụ nke ọnụ Osimiri Blythe), na Gun-narda ( Martay, akụkụ ọwụwa anyanwụ nke Osimiri Blythe). [4] Aha olumba ndị a na-enweta site n'okwu olumba ọ bụla maka ngosipụta "nke ahụ". Ọ gara n’ihu rịba ama na olumba abụọ ikpeazụ ( Gun-narta na Gun-narda ) na-agbakọkarị ọnụ ma ndị agbata obi ha n'ebe ọwụwa anyanwụ na-akpọkwa ha " Burarra ", na onwe ha dị ka " Gu-jingarliya "('asụsụ'/'ji ire').

Green (1987) na-akọwapụta olumba abụọ: Gun-nartpa na Burarra ( Gu-jingarliya ), mana mara na ndịiche dị n'asụsụ dị iche iche dị n'ime otu ndị na-asụ Burarra. [1]

fonology

[dezie | dezie ebe o si]

Consonants

[dezie | dezie ebe o si]
Consonants [1]
Labial Alveolar Retroflex Palatal Velar
Plosive fortis p t ʈ c k
lenis b d ɖ ɟ g
imi m n ɳ ɲ ŋ
N'akụkụ l ɭ
Rhotic r 
Mmanya w j

N'ọtụtụ oge, fortis na lenis na-ezo aka na ụda olu n'ime consonants ebe fortis enweghị olu na ụda lenis . [5] N'okwu a, a na-amata plosives site na nrụgide intra-oral na ogologo oge siri ike. Consonants fortis na-adịkarị ogologo oge ma nwee nrụgide dị n'ime ọnụ ebe enwere ike ịkpọ consonants lenis dị ka fricatives ma ọ bụ ihe dị ka nso. Asụsụ Burarra na-enyekwara ohere ịchịkọta consonants.

Burara nwere usoro ụdaume ise.

Chaatị ụdaume [1]
N'ihu Central Azu
Mechie i u
Oghere-etiti æ ~ ɛ ɔ
Mepee a

Enwere ike imezu ụdaume dị ka:

  • /i/: ụdaume n'ihu dị nso, [ e ], ma ọ bụ [ ɪ ]
  • /a/: ụdaume etiti dị ala [ ä ], [ ɐ ] ma ọ bụ schwa [ ə ]
  • /æ/: [ æ ], [ ɛ ] ma ọ bụ [ e ]
  • /ɔ/: [ ɔ ] ma ọ bụ [ o ]
  • /u/: schwa [ ə ], ụdaume emeghe-etiti azụ gbadara agbagọ [ ɔ̞ ], gbadara [ ö ], ma ọ bụ [ ʊ ]

Ụtọ asụsụ

[dezie | dezie ebe o si]

Burarra bụ asụsụ na-ebu ụzọ, na-ekewapụta ọtụtụ. Ngwaa na-arụkọ aka na isiokwu ha na ihe ha site na iji prefixes, ma na-atụgharị maka erughị ala na ọkwa. Enwere ike iji ngwaa usoro iji kwupụta edemede dị ka akụkụ, mmemme mkpokọta na ihe kpatara ya. [1]

Aha aha na-atụgharị maka ikpe wee so na otu n'ime klaasị aha anọ ( an-, jin-, mun- na egbe- ). [1] [4]

Ọgụgụ ọzọ

[dezie | dezie ebe o si]
  • Capell (1942). "Languages of Arnhem Land, North Australia.". Oceania 12 (4): 364–392. DOI:10.1002/j.1834-4461.1942.tb00365.x. 
  • Elwell (1982). "Some social factors affecting multilingualism among Aboriginal Australians: a case study of Maningrida". International Journal of the Sociology of Language (36): 83–103. DOI:10.1515/ijsl.1982.36.83. 
  • Glasgow (1981). "Burarra phonemes", Work Papers of SIL-AAB, Series A. Darwin: Summer Institute of Linguistics, 63–89. 
  • Glasgow (1981). "Burarra orthography", Work Papers of SIL-AAB, Series A. Darwin: Summer Institute of Linguistics, 91–101. 
  • Green (2003). "Proto Maningrida within Proto Arnhem: evidence from verbal inflectional suffixes", in Evans: The non-Pama-Nyungan languages of Northern Australia: comparative studies of the continent's most linguistically complex region. Canberra: Pacific Linguistics, 369–421. DOI:10.15144/PL-552.369. 
  •  
  • Trefry (1983). "Discerning the back vowels /u/ and /o/ in Burarra, a language of the Australian Northern Territory". Working Papers of the Speech and Language Research Centre 3 (6): 19–51. 

Ntụaka

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 Green (1987). A sketch grammar of Burarra. Canberra: Australian National University. Green, Rebecca (1987). A sketch grammar of Burarra (Honours thesis). Canberra: Australian National University.
  2. Elwell (1977). Multilingualism and lingua francas among Australian Aborigines: A case study of Maningrida. Canberra: Australian National University. 
  3. O'Grady (1967). "Languages of the world: Indo-Pacific Fascicle Six". Anthropological Linguistics 8 (2). 
  4. 4.0 4.1 4.2 Glasgow (1994). Burarra–Gun-nartpa dictionary with English finder list. Darwin: Summer Institute of Linguistics. Glasgow, Kathleen (1994). Burarra–Gun-nartpa dictionary with English finder list. Darwin: Summer Institute of Linguistics.
  5. Fortis and lenis. notendur.hi.is. Archived from the original on 7 June 2021. Retrieved on 2018-12-22.