Asụsụ Burarra
| Language name | ||
|---|---|---|
| Spoken in: | — | |
| Region: | — | |
| Total speakers: | — | |
| Language family: | Default | |
| Language codes | ||
| ISO 639-1: | none | |
| ISO 639-2: | —
| |
| ISO 639-3: | — | |
| Note: This page may contain IPA phonetic symbols in Unicode. | ||
Asụsụ Burarra bụ asụsụ ndị Aboriginal Australia nke ndị Burarra nke Arnhem Land na-asụ. O nwere ọtụtụ olumba.
Aha ndị ọzọ na mkpoputa gụnyere Barera, Bawera, Burada, Bureda, Burera, An-barra (Anbarra), Gidjingaliya, Gu-jingarliya, Gu-jarlabiya, Gun-Guragone (a na-ejikwa Guragone ), Jikai, Tchikai.
Ndị Djangu nwere agbụrụ Burarra, nke na-enwe mgbagwoju anya na asụsụ a mgbe ụfọdụ.
Nhazi
[dezie | dezie ebe o si]Burarra bụ prefixing asụsụ na-abụghị Pama-Nyungan. Tinyere Gurr-goni, ọ mejupụtara ngalaba Burarran nke ezinụlọ asụsụ Maningrida (nke gụnyere Ndjébbana na Na-kara ). [1] [2] [3]
Nkesa
[dezie | dezie ebe o si]Ndị Burarra sitere na mpaghara Blyth na Cadell River nke Central na North-central Arnhem Land, mana ọtụtụ bi ugbu a n'ihu ọdịda anyanwụ na obodo Maningrida n'ọnụ ọnụ Osimiri Liverpool. [1] [4]
Olumba
[dezie | dezie ebe o si]Glasgow (1994) na-akọwapụta olumba atọ nke Burarra: Gun-nartpa ( Mu-golarra / Mukarli otu sitere na mpaghara Cadell River), Gun-narta ( An-barra, akụkụ ọdịda anyanwụ nke ọnụ Osimiri Blythe), na Gun-narda ( Martay, akụkụ ọwụwa anyanwụ nke Osimiri Blythe). [4] Aha olumba ndị a na-enweta site n'okwu olumba ọ bụla maka ngosipụta "nke ahụ". Ọ gara n’ihu rịba ama na olumba abụọ ikpeazụ ( Gun-narta na Gun-narda ) na-agbakọkarị ọnụ ma ndị agbata obi ha n'ebe ọwụwa anyanwụ na-akpọkwa ha " Burarra ", na onwe ha dị ka " Gu-jingarliya "('asụsụ'/'ji ire').
Green (1987) na-akọwapụta olumba abụọ: Gun-nartpa na Burarra ( Gu-jingarliya ), mana mara na ndịiche dị n'asụsụ dị iche iche dị n'ime otu ndị na-asụ Burarra. [1]
fonology
[dezie | dezie ebe o si]Consonants
[dezie | dezie ebe o si]| Labial | Alveolar | Retroflex | Palatal | Velar | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Plosive | fortis | p | t | ʈ | c | k |
| lenis | b | d | ɖ | ɟ | g | |
| imi | m | n | ɳ | ɲ | ŋ | |
| N'akụkụ | l | ɭ | ||||
| Rhotic | r | | ||||
| Mmanya | w | j | ||||
N'ọtụtụ oge, fortis na lenis na-ezo aka na ụda olu n'ime consonants ebe fortis enweghị olu na ụda lenis . [5] N'okwu a, a na-amata plosives site na nrụgide intra-oral na ogologo oge siri ike. Consonants fortis na-adịkarị ogologo oge ma nwee nrụgide dị n'ime ọnụ ebe enwere ike ịkpọ consonants lenis dị ka fricatives ma ọ bụ ihe dị ka nso. Asụsụ Burarra na-enyekwara ohere ịchịkọta consonants.
Udaume
[dezie | dezie ebe o si]Burara nwere usoro ụdaume ise.
| N'ihu | Central | Azu | |
|---|---|---|---|
| Mechie | i | u | |
| Oghere-etiti | æ ~ ɛ | ɔ | |
| Mepee | a |
Enwere ike imezu ụdaume dị ka:
- /i/: ụdaume n'ihu dị nso, [ e ], ma ọ bụ [ ɪ ]
- /a/: ụdaume etiti dị ala [ ä ], [ ɐ ] ma ọ bụ schwa [ ə ]
- /æ/: [ æ ], [ ɛ ] ma ọ bụ [ e ]
- /ɔ/: [ ɔ ] ma ọ bụ [ o ]
- /u/: schwa [ ə ], ụdaume emeghe-etiti azụ gbadara agbagọ [ ɔ̞ ], gbadara [ ö ], ma ọ bụ [ ʊ ]
Ụtọ asụsụ
[dezie | dezie ebe o si]Burarra bụ asụsụ na-ebu ụzọ, na-ekewapụta ọtụtụ. Ngwaa na-arụkọ aka na isiokwu ha na ihe ha site na iji prefixes, ma na-atụgharị maka erughị ala na ọkwa. Enwere ike iji ngwaa usoro iji kwupụta edemede dị ka akụkụ, mmemme mkpokọta na ihe kpatara ya. [1]
Aha aha na-atụgharị maka ikpe wee so na otu n'ime klaasị aha anọ ( an-, jin-, mun- na egbe- ). [1] [4]
Ọgụgụ ọzọ
[dezie | dezie ebe o si]- Capell (1942). "Languages of Arnhem Land, North Australia.". Oceania 12 (4): 364–392. DOI:10.1002/j.1834-4461.1942.tb00365.x.
- Elwell (1982). "Some social factors affecting multilingualism among Aboriginal Australians: a case study of Maningrida". International Journal of the Sociology of Language (36): 83–103. DOI:10.1515/ijsl.1982.36.83.
- Glasgow (1981). "Burarra phonemes", Work Papers of SIL-AAB, Series A. Darwin: Summer Institute of Linguistics, 63–89.
- Glasgow (1981). "Burarra orthography", Work Papers of SIL-AAB, Series A. Darwin: Summer Institute of Linguistics, 91–101.
- Green (2003). "Proto Maningrida within Proto Arnhem: evidence from verbal inflectional suffixes", in Evans: The non-Pama-Nyungan languages of Northern Australia: comparative studies of the continent's most linguistically complex region. Canberra: Pacific Linguistics, 369–421. DOI:10.15144/PL-552.369.
- Trefry (1983). "Discerning the back vowels /u/ and /o/ in Burarra, a language of the Australian Northern Territory". Working Papers of the Speech and Language Research Centre 3 (6): 19–51.
Ntụaka
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 Green (1987). A sketch grammar of Burarra. Canberra: Australian National University. Green, Rebecca (1987). A sketch grammar of Burarra (Honours thesis). Canberra: Australian National University.
- ↑ Elwell (1977). Multilingualism and lingua francas among Australian Aborigines: A case study of Maningrida. Canberra: Australian National University.
- ↑ O'Grady (1967). "Languages of the world: Indo-Pacific Fascicle Six". Anthropological Linguistics 8 (2).
- ↑ 4.0 4.1 4.2 Glasgow (1994). Burarra–Gun-nartpa dictionary with English finder list. Darwin: Summer Institute of Linguistics. Glasgow, Kathleen (1994). Burarra–Gun-nartpa dictionary with English finder list. Darwin: Summer Institute of Linguistics.
- ↑ Fortis and lenis. notendur.hi.is. Archived from the original on 7 June 2021. Retrieved on 2018-12-22.