Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Cia-Cia

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Cia-Cia
Bahasa Ciacia
Lua error in Module:Unicode_data at line 474: attempt to index field 'scripts' (a boolean value).
بهاس چيا-چيا
Spoken in: Baubau, Buton Island, Southeast Sulawesi
Total speakers: 79,000
Language family: Tustrunizit
 Malayo-Polynesian
  Celebic
   Muna–Buton
    Buton
     Cia-CiaTempleeti:Infobox Language/script
Language codes
ISO 639-1: none
ISO 639-2:
ISO 639-3: cia

Templeeti:Infobox Language/IPA

Templeeti:Writing systems in Indonesia

Ihe atụ nke Cia-Cia a na-ekwu, nke edere maka Wikitongues

Cia-Cia, nke a dị mma ka (South) Buton ma ọ bụ Buton, bụ Asụsụ Austronesian a na-asụ asụsụ gburugburu obodo Baubau na nsõtụ nke mmalite Buton, n'oké osimiri ndị mere ọmụmụ nke Sulawesi, na Indonesia.[1]  A na-ede ya site na iji ike Latĩn na Hangul.

Ọnụ ọgụgụ mmadụ

[dezie | dezie ebe o si]

Ka ọ na-erule afọ 2005, e nwere ndị na-asụ na-asụ Cia-Cia 80,000, ọtụtụ n'ime ha na-ekiri Wolio, nke nwere njikọ chiri anya na Cia-Cía, yana Indonesian.  Wolio na-adaba n'ahụ dị ka edere ede n'etiti Cia-Cia, ebe a na-ede ya site na iji edemede Arabic, a na-azụkwara Indonesian ugbu a n'akwụkwọ site na iji ederede Latin..   [<span title="The material near this tag may rely on an unreliable source. (November 2021)">unreliable source?</span>]

Nwa akwụkwọ na-ede na Cia-Cia na bọọdụ ọcha, na-eji edemede hangul.

A na-akụziri ụmụ akwụkwọ Cia-Cia na nzuzo na edemede Hangul kemgbe afọ 2008. A na-akụzikwara ụmụ akwụkwọ ụfọdụ isi Korean. Ihe omume ahụ nọgidere na-arụ ọrụ ka ọ na-erule afọ 2024. [1]

Ebe a na-ekesa ya

[dezie | dezie ebe o si]

A na-asụrụ Cia-Cia na Ndịda Ọwụwa guzo Sulawesi, Ndịda Buton Island, Binongko Island, na Batu Atas Island.

Dị ka akụkọ ifo si kwuo, ndị na-ekwu okwu Cia-Cia na Binongko sitere na ndị agha Butonese nke onye sultan Butonese zitere.

Aha aha ahụ sitere na negator cia, "Mba".  A mmasị ya dị ka Buton, Butonese, Butung, na Dutch Boetonees, aha ya na Wolio, na South (ern) Buton ma ọ bụ Butung.  [1] A na-ekwu na aha a na-egwu ama bụ "Buton", nke na-ezo aka n'ozuzu ya na ụdị na dị iche iche nke mpaghara Buton, sitere na Ternatese (Butu - "ahịa", "ọma akara").  [2]][3] [4] A on iji aha ndị dị ka "South Buton" mee ihe iji ihe nkiri anya site na Wolio, àmà n'ihi ihe mere eme nke ahụ.

Asụsụ

[dezie | dezie ebe o si]

Ọnọdụ asụsụ dị n'àgwàetiti Buton dị mgbagwoju anya ma a maghị ya nke ọma.

Asụsụ ndị eze Kaesabu, Sampolawa (Mambulu-Laporo), Wabula (ya na ụdị ya), na Masiri.[1]  Asụsụ Masiri na-egosi ọnụ ọgụgụ ukwuu nke okwu na akara ọkọlọtọ.  Asụsụ Pedalaman na-eji gh - nke ya na r n'asụsụ ndị ọzọ - n'okwu ala, na r n"okwu ndị ọzọ.[2]   [<span title="This citation requires a reference to the specific page or range of pages in which the material appears. (November 2021)">page<span typeof="mw:Entity"> </span>needed</span>]

Ọmụmụ ụdaolu

[dezie | dezie ebe o si]

Phonology dị ka Rene van den Berg si kwuo (1991).[3]

Mkpụrụ okwu

[dezie | dezie ebe o si]
Bilabial Alveolar Postalveolar Velar Uvular Glottal
Nasal Templeeti:IPA link Templeeti:IPA link Templeeti:IPA link
Stop voiceless Templeeti:IPA link Templeeti:IPA link Templeeti:IPA link Templeeti:IPA link Templeeti:IPA link
prenasal vl. Templeeti:IPA link Templeeti:IPA link Templeeti:IPA link Templeeti:IPA link
voiced Templeeti:IPA link Templeeti:IPA link Templeeti:IPA link Templeeti:IPA link
prenasal vd. Templeeti:IPA link Templeeti:IPA link Templeeti:IPA link
implosive Templeeti:IPA link Templeeti:IPA link
Fricative Templeeti:IPA link (Templeeti:IPA link) Templeeti:IPA link
Approximant Templeeti:IPA link Templeeti:IPA link (Templeeti:IPA link)
Trill (Templeeti:IPA link) (Templeeti:IPA link)

Ihe odide:

  • /k/ na-aghọta dị ka affricate palatal [t͡ʃ] n'ihu ụdaume dị elu /i/ na /u/
  • /r/ bụ ma ọ bụ alveolar trill [r], ma ọ bụ ụda olu [ɣ] ma ọ bụ uvular trill /ʀ/, dabere na olumba

Mkpụrụedemede

[dezie | dezie ebe o si]

Cia-cia nwere usoro ụdaume ise a na-ahụkarị.[3][4]

N'ihu Ịlaghachi azụ
N'akụkụ i u
N'etiti e o
Emeghe a

/o="#mwt154" class="IPA" data-mw='{"parts":[{"template":{"target":{"wt":"IPA link","href":"":"  data-ve-no-generated-contents="true" id="mwAVc" lang="und-Latn-fonipa" typeof="mw:Transclusion">e, o/ka ike ngwaọrụ dị ka oghere-etiti [ɛ, ɔ].[3]

Orthography

[dezie | dezie ebe o si]

Edere Cia-Cia n'otu oge n'asụsụ Jawi dị ka Gundhul, dabere na Arabic, yana mkpụrụedemede consonant ise ọzọ mana enweghị akara maka ụdaume.[citation needed][citation needed]

N'afọ 2009, ndị na-ebi n'obodo Baubau ịrịba ahụmahụ Hangul, edemede maka Asụsụ Korean, iji dee Cia-Cia. [5]

Onye isi ahụ gakwuuru ụdị Indonesia obodo maka nhọrọ nke ime ka usoro ifụ nke egwu.[1]  Otú ọ dị, ọrụ ahụ zutere ihe isi ike n'etiti obodo Baubau, Hunminjeongeum Society, na tụrụ Metropolitan nke Seoul na 2011. [2] King Sejong Institute, nke e mere na Baubau na 2011 iji ማንኛውምere ndị obodo Hangul, ihe oyiyi ya mgbe otu awụ nke ike ọrụ, na 2012;  ọ meghere ha ọzọ na 2022.[3][4]  Na Debe 2023, Agence France-Presse kaadị ụfọdụ otu isiokwu nwere njirimara ọnụ na-egosi akara Hangul. [6]

Na January 2020, a mara ọkwa akwụkwọ nke akwụkwọ ọkọwa okwu Cia-Cia mbụ na Hangul.  [1] [2] [3] Encin ya na Disemba 2021.

Ka ọ na-erule 2024, a ka na-eji Hangul eme ihe n'ụlọ akwụkwọ na n'ihe ịrịba ama obodo.[7][1]  

Ihe Nlereanya

[dezie | dezie ebe o si]

Cia-Cia, dị ka Muna, nwere usoro ọnụọgụ atọ: ụdị efu, ụdị prefixed, na ụdị reduplicated.[1]  A na-eji ụdị prefixed mee ihe n'ihu nsogbu nke 10 (pulu), 100 (hacu), na 1,000 (riwu), na n'ihu ndị na-ekewa ma na- ndị aha.  A na-eji ụdị reduplicated eme ihe mgbu iri gachara mgbe a na-agụ.  ompulu bụ ihe iche.[3]

Ọnụ ọgụgụ[3]
Latịn Hangul
1 dise, ise Lua error in Module:Unicode_data at line 474: attempt to index field 'scripts' (a boolean value).
2 rua, ghua Lua error in Module:Unicode_data at line 474: attempt to index field 'scripts' (a boolean value).
3 tolu Lua error in Module:Unicode_data at line 474: attempt to index field 'scripts' (a boolean value).
4 pa'a Lua error in Module:Unicode_data at line 474: attempt to index field 'scripts' (a boolean value).
5 lima Lua error in Module:Unicode_data at line 474: attempt to index field 'scripts' (a boolean value).
6 no'o Lua error in Module:Unicode_data at line 474: attempt to index field 'scripts' (a boolean value).
7 picu Lua error in Module:Unicode_data at line 474: attempt to index field 'scripts' (a boolean value).
8 walu, oalu Lua error in Module:Unicode_data at line 474: attempt to index field 'scripts' (a boolean value).
9 siua Lua error in Module:Unicode_data at line 474: attempt to index field 'scripts' (a boolean value).
10 ompulu Lua error in Module:Unicode_data at line 474: attempt to index field 'scripts' (a boolean value).
29 rua-pulu-po-picu Lua error in Module:Unicode_data at line 474: attempt to index field 'scripts' (a boolean value).
80 walu-pulu Lua error in Module:Unicode_data at line 474: attempt to index field 'scripts' (a boolean value).

Ihe atụ nke edemede Hangul, nke ajụjụ akwụkwọ Latin na IPA sochiri: [8][9]

3R:onye nke atọ na-emezu 3IR:onye nke tatu na-emefu 3DO:onye nke Atọ na-eme ihe 3POS:onye nke misato na-eme ka o doo anya

VM: akara okwu

N'ihi ya, ọ bụ n'oge a ka a na-akpọ

Adi

aɗi

Adi.Aha

Ịnọ n'ụzọ dị otú a

agịga

seriŋ

ọtụtụ mgbe

Ugboro abụọ

Pali

Pali

n'ezie

N'ime ya

nononto

nononto

3R-watch

Akụkọ a na-akpọ "Chineke".

telivishọn.

teleβisi

telivishọn.

N'ihi na ọ bụ n'ihi

Amano

isi awọ

Nna-3POS

N'ihi ya, ọ ga-abụrịrị na ọ ga-adị n'anya

nopo'ombae

nopoʔomɓa.e

3R-gụọ-3DO

Mgbasawanye

Ya

ya bụ

ya

O nwere ike ịbụ na ọ bụ n'oge ọzọ

nanumonto

nanumonto

3IR-nchọpụta

Akụkọ a na-akpọ "The United States"

Telivishọn

teleβisi

telivishọn

. . .

kolie

Koli.e

Enweghị

N'ihi ya, ọ bụ otú ahụ ka a na-eme.

aha nna.

N'oge a na-adịghị anya

3R-<abbr class="gloss-abbr" style="font-variant: small-caps; font-variant-numeric: lining-nums; text-transform: lowercase; " title="verbal marker</div>">VM ogologo

N'ihi ya, ọ bụ n'oge a ka a na-ekwu okwu ya. N'ihi ya, ọ bụ n'oge ọzọ ka a na-eme ihe nkiri n'oge a na-adịghị anya.

Adi sering pali nononto televisivo. Amano nopo'ombae ia nanumonto televisi kolie nomolengo.

aɗi seriŋ pali nononto teleβisi amano nopoʔomɓa.e i.a nanumonto teleβsi koli.e nomoleŋ.

Adi.NOM na-ahụkarị telivishọn 3R. Nna-3POS 3R-tell-3DO ọ 3IR-watch telivishọn anaghị 3R-VM-long

Adi na-elekarị telivishọn. Nna ya dụrụ ya ọdụ ka ọ ghara ile TV anya nke ukwuu.

Rene van den Berg (1991) nyere ihe atụ ole na ole ọzọ.[3]

Ihe odide

[dezie | dezie ebe o si]

Ihe ndị e dere n'akwụkwọ

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1.0 1.1 Suhartono. "An Indonesian Tribe's Language Gets an Alphabet: Korea's", New York Times, 4 November 2024. Retrieved on 5 November 2024. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "nytimes" defined multiple times with different content
  2. La Yani Konisi (2001). Analisis kategori kata bahasa cia liwungau (in id). Universitas Terbuka Kendari. 
  3. 3.0 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 van den Berg (1991). "Preliminary notes on the Cia-Cia language (South Buton)", Excursies in Celebes. Leiden: KITLV, 305–324.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "VDBR" defined multiple times with different content
  4. Dessiar (27 October 2021). "A Contrastive Study on Korean and Cia-Cia Language Vowels Based on an Acoustic Experiment". Jurnal Humaniora 33 (3). DOI:10.22146/jh.68044. 
  5. "Southeast Sulawesi Tribe Using Korean Alphabet to Preserve Native Tongue", Jakarta Globe, 6 August 2009.
  6. Anya. "Indigenous Indonesians use Korean letters to save dialect", The Japan Times (Agence France-Presse), 20 December 2023.
  7. "Wow... Ada Kampung Korea di Sulawesi Tenggara!", Kompas TV, 7 April 2017. (in id)
  8. Yu. "印尼 소수민족, '한글' 공식 문자로 채택", No Cut News, 6 August 2009. (in ko)
  9. Example is part of a textbook: Lee (2009). 바하사 찌아찌아 1 [Bahasa Cia-Cia 1]. Hunmin jeongeum Society of Korea.