Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Cia-Cia

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Cia-Cia
Bahasa Ciacia
Lua error in Module:Unicode_data at line 483: attempt to index field 'scripts' (a boolean value).
بهاس چيا-چيا
Spoken in: Baubau, Buton Island, Southeast Sulawesi
Total speakers: 79,000
Language family: Tustrunizit
 Malayo-Polynesian
  Celebic
   Muna–Buton
    Buton
     Cia-CiaTempleeti:Infobox Language/script
Language codes
ISO 639-1: none
ISO 639-2:
ISO 639-3: cia

Templeeti:Infobox Language/IPA

Templeeti:Writing systems in Indonesia

Ihe atụ nke Cia-Cia a na-ekwu, nke edere maka Wikitongues

Cia-Cia, nke a dị mma ka (South) Buton ma ọ bụ Buton, bụ Asụsụ Austronesian a na-asụ asụsụ gburugburu obodo Baubau na nsõtụ nke mmalite Buton, n'oké osimiri ndị mere ọmụmụ nke Sulawesi, na Indonesia.[1]  A na-ede ya site na iji ike Latĩn na Hangul.

Ọnụ ọgụgụ mmadụ

[dezie | dezie ebe o si]

Ka ọ na-erule afọ 2005, e nwere ndị na-asụ na-asụ Cia-Cia 80,000, ọtụtụ n'ime ha na-ekiri Wolio, nke nwere njikọ chiri anya na Cia-Cía, yana Indonesian.  Wolio na-adaba n'ahụ dị ka edere ede n'etiti Cia-Cia, ebe a na-ede ya site na iji edemede Arabic, a na-azụkwara Indonesian ugbu a n'akwụkwọ site na iji ederede Latin..    [<span title="The material near this tag may rely on an unreliable source. (November 2021)">unreliable source?</span>] A na-akụziri ụmụ akwụkwọ Cia-Cia na nzuzo na edemede Hangul kemgbe afọ 2008. A na-akụzikwara ụmụ akwụkwọ ụfọdụ isi Korean. Ihe omume ahụ nọgidere na-arụ ọrụ ka ọ na-erule afọ 2024. [1]

Ebe a na-ekesa ya

[dezie | dezie ebe o si]

A na-asụrụ Cia-Cia na Ndịda Ọwụwa guzo Sulawesi, Ndịda Buton Island, Binongko Island, na Batu Atas Island.

Dị ka akụkọ ifo si kwuo, ndị na-ekwu okwu Cia-Cia na Binongko sitere na ndị agha Butonese nke onye sultan Butonese zitere.

Aha aha ahụ sitere na negator cia, "Mba".  A mmasị ya dị ka Buton, Butonese, Butung, na Dutch Boetonees, aha ya na Wolio, na South (ern) Buton ma ọ bụ Butung.  [1] A na-ekwu na aha a na-egwu ama bụ "Buton", nke na-ezo aka n'ozuzu ya na ụdị na dị iche iche nke mpaghara Buton, sitere na Ternatese (Butu - "ahịa", "ọma akara").  [2]][3] [4] A on iji aha ndị dị ka "South Buton" mee ihe iji ihe nkiri anya site na Wolio, àmà n'ihi ihe mere eme nke ahụ.

Asụsụ

[dezie | dezie ebe o si]

Ọnọdụ asụsụ dị n'àgwàetiti Buton dị mgbagwoju anya ma a maghị ya nke ọma.

Asụsụ ndị eze Kaesabu, Sampolawa (Mambulu-Laporo), Wabula (ya na ụdị ya), na Masiri.[1]  Asụsụ Masiri na-egosi ọnụ ọgụgụ ukwuu nke okwu na akara ọkọlọtọ.  Asụsụ Pedalaman na-eji gh - nke ya na r n'asụsụ ndị ọzọ - n'okwu ala, na r n"okwu ndị ọzọ.[2]   [<span title="This citation requires a reference to the specific page or range of pages in which the material appears. (November 2021)">page<span typeof="mw:Entity">&nbsp;</span>needed</span>]

Ọmụmụ ụdaolu

[dezie | dezie ebe o si]

Phonology dị ka Rene van den Berg si kwuo (1991).[3]

Mkpụrụ okwu

[dezie | dezie ebe o si]
Bilabial Alveolar Postalveolar Velar Uvular Glottal
Nasal m n ŋ
Stop voiceless p t t͡ʃ k ʔ
prenasal vl. ᵐp ⁿt ᶮt͡ʃ ᵑk
voiced b d d͡ʒ ɡ
prenasal vd. ᵐb ⁿd ᵑɡ
implosive ɓ ɗ
Fricative s (ɣ) h
Approximant β l (j)
Trill (r) (ʁ)

Ihe odide:

  • /k/ na-aghọta dị ka affricate palatal [t͡ʃ] n'ihu ụdaume dị elu /i/ na /u/
  • /r/ bụ ma ọ bụ alveolar trill [r], ma ọ bụ ụda olu [ɣ] ma ọ bụ uvular trill /ʀ/, dabere na olumba

Mkpụrụedemede

[dezie | dezie ebe o si]

Cia-cia nwere usoro ụdaume ise a na-ahụkarị.[3][4]

N'ihu Ịlaghachi azụ
N'akụkụ i u
N'etiti e o
Emeghe a

/o="#mwt154" class="IPA" data-mw='{"parts":[{"template":{"target":{"wt":"IPA link","href":"":"  data-ve-no-generated-contents="true" id="mwAVc" lang="und-Latn-fonipa" typeof="mw:Transclusion">e, o/ka ike ngwaọrụ dị ka oghere-etiti [ɛ, ɔ].[3]

Orthography

[dezie | dezie ebe o si]

Edere Cia-Cia n'otu oge n'asụsụ Jawi dị ka Gundhul, dabere na Arabic, yana mkpụrụedemede consonant ise ọzọ mana enweghị akara maka ụdaume.[citation needed][citation needed]

N'afọ 2009, ndị na-ebi n'obodo Baubau ịrịba ahụmahụ Hangul, edemede maka Asụsụ Korean, iji dee Cia-Cia. [5]

Onye isi ahụ gakwuuru ụdị Indonesia obodo maka nhọrọ nke ime ka usoro ifụ nke egwu.[1]  Otú ọ dị, ọrụ ahụ zutere ihe isi ike n'etiti obodo Baubau, Hunminjeongeum Society, na tụrụ Metropolitan nke Seoul na 2011. [2] King Sejong Institute, nke e mere na Baubau na 2011 iji ማንኛውምere ndị obodo Hangul, ihe oyiyi ya mgbe otu awụ nke ike ọrụ, na 2012;  ọ meghere ha ọzọ na 2022.[3][4]  Na Debe 2023, Agence France-Presse kaadị ụfọdụ otu isiokwu nwere njirimara ọnụ na-egosi akara Hangul. [6]

Na January 2020, a mara ọkwa akwụkwọ nke akwụkwọ ọkọwa okwu Cia-Cia mbụ na Hangul.  [1] [2] [3] Encin ya na Disemba 2021.

Ka ọ na-erule 2024, a ka na-eji Hangul eme ihe n'ụlọ akwụkwọ na n'ihe ịrịba ama obodo.[7][1]  

Ihe Nlereanya

[dezie | dezie ebe o si]

Cia-Cia, dị ka Muna, nwere usoro ọnụọgụ atọ: ụdị efu, ụdị prefixed, na ụdị reduplicated.[1]  A na-eji ụdị prefixed mee ihe n'ihu nsogbu nke 10 (pulu), 100 (hacu), na 1,000 (riwu), na n'ihu ndị na-ekewa ma na- ndị aha.  A na-eji ụdị reduplicated eme ihe mgbu iri gachara mgbe a na-agụ.  ompulu bụ ihe iche.[3]

Ọnụ ọgụgụ[3]
Latịn Hangul
1 dise, ise Lua error in Module:Unicode_data at line 483: attempt to index field 'scripts' (a boolean value).
2 rua, ghua Lua error in Module:Unicode_data at line 483: attempt to index field 'scripts' (a boolean value).
3 tolu Lua error in Module:Unicode_data at line 483: attempt to index field 'scripts' (a boolean value).
4 pa'a Lua error in Module:Unicode_data at line 483: attempt to index field 'scripts' (a boolean value).
5 lima Lua error in Module:Unicode_data at line 483: attempt to index field 'scripts' (a boolean value).
6 no'o Lua error in Module:Unicode_data at line 483: attempt to index field 'scripts' (a boolean value).
7 picu Lua error in Module:Unicode_data at line 483: attempt to index field 'scripts' (a boolean value).
8 walu, oalu Lua error in Module:Unicode_data at line 483: attempt to index field 'scripts' (a boolean value).
9 siua Lua error in Module:Unicode_data at line 483: attempt to index field 'scripts' (a boolean value).
10 ompulu Lua error in Module:Unicode_data at line 483: attempt to index field 'scripts' (a boolean value).
29 rua-pulu-po-picu Lua error in Module:Unicode_data at line 483: attempt to index field 'scripts' (a boolean value).
80 walu-pulu Lua error in Module:Unicode_data at line 483: attempt to index field 'scripts' (a boolean value).

Ihe atụ nke edemede Hangul, nke ajụjụ akwụkwọ Latin na IPA sochiri: [8][9]

N'ihi ya, ọ bụ n'oge a ka a na-akpọ

Adi

aɗi

Adi.Aha

Ịnọ n'ụzọ dị otú a

agịga

seriŋ

ọtụtụ mgbe

Ugboro abụọ

Pali

Pali

n'ezie

N'ime ya

nononto

nononto

3R-watch

Akụkọ a na-akpọ "Chineke".

telivishọn.

teleβisi

telivishọn.

N'ihi na ọ bụ n'ihi

Amano

isi awọ

Nna-3POS

N'ihi ya, ọ ga-abụrịrị na ọ ga-adị n'anya

nopo'ombae

nopoʔomɓa.e

3R-gụọ-3DO

Mgbasawanye

Ya

ya bụ

ya

O nwere ike ịbụ na ọ bụ n'oge ọzọ

nanumonto

nanumonto

3IR-nchọpụta

Akụkọ a na-akpọ "The United States"

Telivishọn

teleβisi

telivishọn

. . .

kolie

Koli.e

Enweghị

N'ihi ya, ọ bụ otú ahụ ka a na-eme.

aha nna.

N'oge a na-adịghị anya

3R-<abbr class="gloss-abbr" style="font-variant: small-caps; font-variant-numeric: lining-nums; text-transform: lowercase; " title="verbal marker</div>">VM ogologo

N'ihi ya, ọ bụ n'oge a ka a na-ekwu okwu ya. N'ihi ya, ọ bụ n'oge ọzọ ka a na-eme ihe nkiri n'oge a na-adịghị anya.

Adi sering pali nononto televisivo. Amano nopo'ombae ia nanumonto televisi kolie nomolengo.

aɗi seriŋ pali nononto teleβisi amano nopoʔomɓa.e i.a nanumonto teleβsi koli.e nomoleŋ.

Adi.NOM na-ahụkarị telivishọn 3R. Nna-3POS 3R-tell-3DO ọ 3IR-watch telivishọn anaghị 3R-VM-long

Adi na-elekarị telivishọn. Nna ya dụrụ ya ọdụ ka ọ ghara ile TV anya nke ukwuu.

Rene van den Berg (1991) nyere ihe atụ ole na ole ọzọ.[3]

Ihe odide

[dezie | dezie ebe o si]

Ihe ndị e dere n'akwụkwọ

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1 2 Suhartono. "An Indonesian Tribe's Language Gets an Alphabet: Korea's", New York Times, 4 November 2024. Retrieved on 5 November 2024.Suhartono, Muktita (4 November 2024). "An Indonesian Tribe's Language Gets an Alphabet: Korea's". New York Times. Retrieved 5 November 2024.
  2. La Yani Konisi (2001). Analisis kategori kata bahasa cia liwungau (in id). Universitas Terbuka Kendari. 
  3. 1 2 3 4 5 6 van den Berg (1991). "Preliminary notes on the Cia-Cia language (South Buton)", Excursies in Celebes. Leiden: KITLV, 305–324. van den Berg, Rene (1991). "Preliminary notes on the Cia-Cia language (South Buton)". Excursies in Celebes (PDF). Leiden: KITLV. pp. 305–324.
  4. Dessiar (27 October 2021). "A Contrastive Study on Korean and Cia-Cia Language Vowels Based on an Acoustic Experiment". Jurnal Humaniora 33 (3). DOI:10.22146/jh.68044. 
  5. "Southeast Sulawesi Tribe Using Korean Alphabet to Preserve Native Tongue", Jakarta Globe, 6 August 2009.
  6. Anya. "Indigenous Indonesians use Korean letters to save dialect", The Japan Times (Agence France-Presse), 20 December 2023.
  7. "Wow... Ada Kampung Korea di Sulawesi Tenggara!", Kompas TV, 7 April 2017. (in id)
  8. Yu. "印尼 소수민족, '한글' 공식 문자로 채택", No Cut News, 6 August 2009. (in ko)
  9. Example is part of a textbook: Lee (2009). 바하사 찌아찌아 1 [Bahasa Cia-Cia 1]. Hunmin jeongeum Society of Korea.