Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Dimasa

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

  

Ọtụtụ n'ime obodo na obodo ndị dị mkpa dị na Assam na Nagaland natara aha ha site na okwu Dimasa dị ka Diphu, Dimapur (isi obodo nke Alaeze Dimasa ), Hojai, Khaspur, wdg N'ezie, asụsụ Dimasa bụ otu n'ime asụsụ ikpeazụ nke North East India na-ejigide okwu mbụ ya n'emeghị ka asụsụ mba ọzọ ghara imebi ya. [ 2 ]

Etymology

[dezie | dezie ebe o si]

Okwu Dimasa na-asụgharị n'ụzọ doro anya ka ọ bụrụ "Nwa (s) [ sa ] nke nnukwu osimiri [ dima ]", ya bụ Brahmaputra dị ike. Okwu Dimasa di, nke pụtara mmiri, bụ mgbọrọgwụ nke aha ọtụtụ n'ime osimiri ndị bụ isi nke Assam na nke North East India n'ozuzu, dị ka Dibang (ọtụtụ mmiri), Diyung (oke osimiri), Dikrang (osimiri green), Dikhow (mmiri ewepụtara), na ọtụtụ ndị ọzọ. A maara Brahmaputra dị ka Dilao (osimiri ogologo) n'etiti Dimasas ọbụna ugbu a.

Nkesa ala

[dezie | dezie ebe o si]

A na-asụ Dimasa na:

  • Assam : Dima Hasao district (nke bụbu North Cachar Hills district), Cachar district, Karbi Anglong district, West Karbi Anglong district, Nagaon district, Hojai district (nke bụbu akụkụ nke Nagaon district)
  • Nagaland
  • Meghalaya
  • Mizoram

fonology

[dezie | dezie ebe o si]

 

Enwere ụdaume isii n'asụsụ Dimasa.

Udaume
N'ihu Central Azu
IPA ROM Ederede IPA ROM Ederede IPA ROM Ederede
Mechie i i u
N'etiti etiti e e o o
N'etiti ə
Mepee a a
  • Udaume niile nwere ike pụta n'ọnọdụ atọ niile, ewezuga / ə / nke na-eme naanị medially.

Diphthong

[dezie | dezie ebe o si]
Diphthong
i e o u
i iu
e ei eo
a ai ao
o oi
u ui
ə əo

Consonants

[dezie | dezie ebe o si]

Enwere consonants iri na isii n'asụsụ Dimasa.

Consonants
Labial Alveolar Dorsal Glottal
IPA ROM Script IPA ROM Script IPA ROM Script IPA ROM Script
Nasal m m n n ŋ ng
Stop aspirated ph th kh
voiced b b d d ɡ g
Fricative voiceless s s
voiced z z ɦ h
Trill/Flap r ~ ɾ r
Approximant voiced w w j y
lateral l l
  • Nkwụsị atọ na-enweghị olu, / pʰ, tʰ, kʰ /, na-untọhapụ na syllable ọnọdụ ikpeazụ. A tọhapụrụ ndị ogbo ha enweghị mmasị na ha enweghị ike ime ọnọdụ ikpeazụ.
  • Mgbe ụfọdụ / pʰ, tʰ, kʰ, s A na-akpọ / b, d, g, z / n'otu n'otu.
  • Consonants / pʰ, b, tʰ, kʰ, m, n, r, l / nwere ike ime n'ọnọdụ niile.
  • Consonants / g, s, s, ɦ / enweghị ike ime na okwu ụmụ amaala Dimasa, mana ọ nwere ike ime na okwu mbinye ego.
  • Consonants / d, w, j / enweghị ike ịpụta na okwu ikpeazụ na Dimasa.
  • Consonants / ŋ / enweghị ike ịpụta na ọnọdụ mbido okwu.

Ụtọ asụsụ

[dezie | dezie ebe o si]

Dimasa dị ka Diphu, Dimapur (isi obodo nke Alaeze Dimasa ), Hojai, Khaspur, wdg N'ezie, asụsụ

Dimasa bụ asụsụ ntụgharị uche. A na-atụgharị ngwaa ndị a maka ọnụọgụgụ, ogologo oge, ikpe, olu, akụkụ, ọnọdụ mana ọ bụghị maka okike na mmadụ.

Nkpọaha

[dezie | dezie ebe o si]
Otu Ọtụtụ
Onye mbụ ang jing
Onye nke abụọ ning nisi
Onye nke atọ bo bunsi

Okwu syntax

[dezie | dezie ebe o si]

A naghị emetụta ngwaa ahụ maka mmadụ na okike.

Usoro isiokwu-ihe-ngwaa na-emekarị; Usoro ihe-ngwaa-isiokwu na-emekwa.

Usoro edemede

[dezie | dezie ebe o si]

Edere Dimasa site na iji script Latin, nke ewebatala na usoro agụmakwụkwọ praịmarị dị ala na Dima Hasao District. Isi ihe na-eduzi ya bụ Dimasa Lairidim Hosom, otu nnukwu akwụkwọ edemede nke obodo Dimasa. [1]

A na-eji ihe odide Bengali-Assamese eme ihe na Cachar, ebe ndị Bengali bi n'akụkụ Dimasas. [2]

  • Ndị Dimasa
  • Dimaraji
  • Dima Hasao
  • Busu Dima
  • Asụsụ Kachari

Ihe ndetu

[dezie | dezie ebe o si]

 osimiri Ngochang Hka, nke dị n'akụkụosimiri Ngochang Hka, nke dị n'akụkụ Dimasa dị ka Diphu, Dimapur (isi obodo nke Alaeze Dimasa ), Hojai, Khaspur, wdg N'ezie, asụsụDimasa dị ka Diphu, Dimapur (isi obodo nke Alaeze Dimasa ), Hojai, Khaspur, wdg N'ezie, asụsụ

Ntụaka

[dezie | dezie ebe o si]

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Tribes of Assam. online.assam.gov.in. Archived from the original on 5 February 2017.
  2. Index of Languages by Writing System. Omniglot. Archived from the original on 2018-04-13. Retrieved on 18 April 2018.