Asụsụ Eleme
Ọdịdị
Eleme | ||
---|---|---|
Spoken in: | Nigeria | |
Total speakers: | 58,000 | |
Language family: | Nnijer–Kongo Atlantic–Congo Benue–Congo Cross River Eleme | |
Language codes | ||
ISO 639-1: | none | |
ISO 639-2: | —
| |
ISO 639-3: | elm
| |
Note: This page may contain IPA phonetic symbols in Unicode. |
Eleme
obere ụdị nke | Asụsụ Ogoni ![]() |
---|---|
mba/obodo | Naijiria ![]() |
ụmụ amaala ka | Federal Capital Territory (Nigeria), Rivers state ![]() |
Ọkwa asụsụ Ethnologue | 5 Na-etolite ![]() |
Eleme bụ asụsụ Ndị Eleme na-asụ na mpaghara Niger Delta nke Naịjirịa. Eleme bụ asụsụ Niger-Congo nke ihe dị ka mmadụ 40-50,000 na-asụ na Rivers State na ndịda ọwụwa anyanwụ Nigeria. Ọ bụ nke Ogonoid (nke a makwaara dị ka Ogoni ma ọ bụ Kegboid) asụsụ, n'ime alaka Cross River nke Benue-Congo.[1] E kewara asụsụ Eleme ka ọ bụrụ olumba abụọ nke Nchia na Odido. A na-asụ Nchia n'obodo isii nke Agbonchia, Akpajo, Alesa, Aleto, Alode na Ogale, ebe a na-asụ olumba Odido n'Ebubu, Ekporo, Eteo na Onne, taa, olumba abụọ a abanyela n'ime mmiri, na-eji okwu ole na ole dị iche iche.
Otu ihe pụrụ iche nke Eleme bụ na ọ na-eji mgharịgharị ewepụ ngwaa.
Usoro ide ihe
[dezie | dezie ebe o si]a | b | ch | d | na | Ọ bụ | f | g | gb | gw | h | i | j | k | kp | kw | l | m | n | nw | ny | o | Ọ bụ n'oge a ka a na-eme ya | p | r | s | t | u | w | na | ʼ |
A na-eji mkpịsị ugodi na-egosi ụdaume imi.
Edensibia
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Eleme - Surrey Morphology Group. www.smg.surrey.ac.uk. Retrieved on 2023-05-01.
Ọrụ ndị e depụtara
[dezie | dezie ebe o si]- Eyi Ngulube (2011). "The Eleme orthography", in Ozo-mekuri Ndimele: Orthographies of Nigerian languages: manual X (in en). Nigeria Educational Research & Development Council, 36–59.