Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Embera

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Nwa agbọghọ Embera si Panama

Emberá (nke a makwaara dị ka Chocó) bụ asụsụ na-aga n'ihu nke 100,000 mmadụ na-asụ n'ebe ugwu ọdịda anyanwụ Colombia na ndịda ọwụwa anyanwụ Panama. Ọ bụ nke ezinụlọ asụsụ Choco.

Asụsụ na ọdịiche dị n'ógbè

[dezie | dezie ebe o si]

A na-ekewa Emberá na ọ dịkarịa ala n'ìgwè abụọ:

  1. Ebe Ugwu Emberá
  2. Southern Emberá

Nke ọ bụla nwere ụdị mpaghara ole na ole. A na-ewere ụdị ndị a dị ka olumba mana ha bụ asụsụ dị iche iche n'ezie. Archive of the Indigenous Languages ​​of Latin America depụtara ha dị ka ndị a, yana ihe ndị a na-ekwu na ha nwere ike ịbụ ebe, otu ndị nwụrụ anwụ, ma ọ bụ njehie mkpụrụokwu:

  • Northern (Northern Antioquia, Emberá norteño) Catío (Katío): Dabeiba, Tukurá (Río Verde, elu Sinú, Emberán-Katío), Ngverá (San Jorge) Northern Emberá (Citará, Northwest Embera, West Embera):[1] Darién (Sambú, Panama Embera), Citará (Atrato, Andágueda), Juradó
    • Cato (Katío): Dabeiba, Tukurá (Rio Verde, elu Sinú, Emberá-Katío), Ngverá (San Jorge)
    • Northern Emberá (Citará, Northwest Embera, West Embera): Darién (Sambú, Panama Embera), Citará (Atrato, Andágueda), Juradó
  • Ndịda
    • Chamí (Caramanta, Embera-Chamí, East Embera, Southern Antioquia): Tadó*, Cristianía, Upper Andágueda, Mistrató, Garrapatas
    • Baudó: Catrú, Dubasa, Purricha, Pavaja
    • Eperara (Epena): Joaquincito, Cajambre, Naya, Saija, Tapaje, Satinga

Akwụkwọ

[dezie | dezie ebe o si]
  • Ihe ndekọ nke asụsụ ụmụ amaala nke Latin America. (Web page: www.ailla.utexas.org/site/sa_lg_tbl.html, nwetara 2005, Dec. 27).
  • Aguirre Licht, Daniel. (1999). Ọ na-agba ọsọ Asụsụ nke Ụwa / ihe 208. LINCOM. (n'asụsụ Spanish)
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] (1997). Asụsụ ndị American Indian: The Historical Linguistics of Native America. New York: Oxford University Press. . 
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] (1980). Nchịkọta nke asụsụ ụmụ amaala nke Panama, na okwu ntụnyere ha. Asụsụ Panama (Nke nke 7). Panama: National Institute of Culture, Summer Language Institute. (n'asụsụ Spanish)
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] (1994). Asụsụ Abụọ nke South America. Na C. Mosley & R. E. Asher (Eds.), Atlas of the World's Languages (pp. 46-76). London: Routledge. 
  • Loewen, Jacob (1963). Choco I & Choco II. International Journal of American Linguistics, 29.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] A Reference Grammar nke asụsụ Northern Embera. Studies in the Languages of Colombia (No.7); SIL Publications in Linguistics (No. 134). SIL.
  • Pardo Rojas, Mauricio na Aguirre, Daniel L. (1993). "Dialectología chocó". Ọ́bá Akwụkwọ Ezequiel Uricoechea 11: 269-312. Bogotá: ICC. (n'asụsụ Spanish)
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] A Tri-Lingual Dictionary of Emberá-Spanish-English. Lincom Europe ISBN 3-89586-672-5  
  • Embera-Wounaan, ndị na-asụ asụsụ Embera na Wounaan

Edensibia

[dezie | dezie ebe o si]

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]
  • AILLA.utexas.org/search/view_resource.html?coll_id=11" id="mwaA" rel="mw:ExtLink nofollow">Ihe ndekọ ọdịyo nke "akụkọ ọdịnala na akụkọ ifo" na Embera na ụfọdụ nsụgharị Spanish, akụkụ nke Emberá Collection nke Rachel Crandell na AILLA.
  • Embera (Intercontinental Dictionary Series)