Asụsụ Fuyug
Fuyug (Fuyuge, Fuyughe, Mafulu) bụ asụsụ Papua New Guinea a na-asụ na Central Province nke mba ahụ. Ndị na-asụ asụsụ 14,000 bi n'ime obodo 300 dị na mpaghara Goilala .
fonology
[dezie | dezie ebe o si]Mgbakọ orthographic a na-emekarị iji dee Fuyug bụ iji maka /ɑ/, e maka /ɛ/, y maka /j/, na mkpụrụedemede IPA kwekọrọ maka fọnịm ndị fọdụrụ.
Udaume
[dezie | dezie ebe o si]Fuyug nwere fọnịm ụdaume ise .
| N'ihu | Azu | |
|---|---|---|
| Mechie | i | u |
| N'etiti | ɛ | o |
| Mepee | ɑ |
Udaume /ɛ/ a na-akpọ dị ka diphthong [ɛi̯] mgbe okwu-ikpeazụ nakwa dị ka n'ihu a okwu-ikpeazụ consonant. Dịka ọmụmaatụ, akpọ ateg ("eziokwu") [ɑˈtɛi̯ɡ] na ode ("ebe") ka [oˈdɛi̯] .
A na-esa ụdaume niile n'ihu consonant imi, dị ka ọ dị na (" pandanus ") [ˈĩn], ung ("imi") [ˈũŋɡ], em ("ụlọ") [ˈẽĩ̯m] .
Consonants
[dezie | dezie ebe o si]Fuyug nwere fọnịm consonant iri na anọ.
| Labial | Coronal | Velar | ||
|---|---|---|---|---|
| Plosive | Enweghị olu | p | t | k |
| Ekwuru | b | d | ɡ | |
| Nke na-ese okwu | Enweghị olu | f | s | |
| Ekwuru | v | |||
| Ihu imi | m | n | ||
| Odika | w | j | ||
| Mmiri mmiri | l | |||
A na -achọ plosive na-enweghị olu n'ọnọdụ ikpeazụ na tupu /i/ : endanti ("n'èzí") [ɛ̃nˈdɑ̃ntʰi], oki ("ọkụ") [ˈokʰi], eyak ("nlaghachi") [ɛˈjɑkʰ] .
The imi phoneme /n/ assimilates tupu consonant velar ịghọ [ŋ] : yangos ("mmiri") [jɑ̃ŋˈɡos] .
Mkpụrụokwu
[dezie | dezie ebe o si]Mkpụrụokwu Fuyug na-abịa n'ụdị (C)V(C)(C). Enweghị ike inwe ihe karịrị consonants abụọ n'akụkụ otu okwu-n'ime na naanị ụyọkọ ikpeazụ enyere ikike bụ mb, nd na ng . N'ime okwu ụdaume nwere ike ghara iso ibe ya.
Ọnụọgụ
[dezie | dezie ebe o si]Ọnụọgụ dị na Fuyug amachibidoro, inwe naanị fidan ("otu") na yovalo ("abụọ"). Ọnụ ọgụgụ 3, 4 na 5 mejupụtara 1 na 2:
- 3: yovalo hul mindan ("abụọ ya ọzọ")
- 4: yovalo ta yovalo ("abụọ na abụọ");
- 5: yovalo ta yovalo ta hul mindan ("abụọ na abụọ na nke ọzọ").
Mgbe ejirichara ọnụọgụ Bekee ise (nọmba ndị na-erughị ise na-emekarị ya). A na-ejikwa quantifier huka ("ọtụtụ") mgbe atọ gasịrị.
Ntụaka
[dezie | dezie ebe o si]nakwa dị ka n'ihu a okwu-ikpeazụ consonant. Dịka ọmụmaatụ, akpasụsụ Tulai na Danshe. A na-akpọkwa ya Chaariọ ateg
Akwụkwọ akụkọ
[dezie | dezie ebe o si]- Bradshaw (2007). Fuyug Grammar Sketch, Data Papers on Papua New Guinea Languages. SIL-PNG Academic Publications. ISBN 9980-0-3353-3.